¹Nalak ua ki douna leh kinaknate koia kipan a hong suak ahi ua? Na pumpi hiangte ua kidouna bawlnak, na duhgawlna ua kipante a pawt ahi kei ua hia?

¹Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne icke av de lustar som föra krig i eder lemmar?

²Na lunggulh ua, na nei tuankei ua; huchi in tual nathat uh. Na eng ua, na ngah thei tuankei ua na kidou ua, gal na bawl uh. Na ngetlouh ziakun na neikei uh.

²I ären fulla av begärelser, men haven dock intet; I dräpen och hysen avund, men kunnen dock intet vinna; och så tvisten och striden I. I haven intet, därför att I icke bedjen.

³Na ngen ua, na nget diklouh ziak un na mu kei uh, na nawpsak bawlna ding ua zat na tup ziakun.

³Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån.

⁴Nou angkawm hatte aw, khovel lawm hihna Pathian melma hihna ahi chih nathei keiua hia? Huchi in kuapeuhmah khovel lawm hih ut tuh Pathian melma in a kibawl nak hi.

⁴I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.

⁵Ahihkeileh, Kha eimah a teng in haza phial in a hondeih hi, chih Laisiangthou in bangmahlou in gen in na gingta ua hia?

⁵Eller menen I att detta är ett tomt ord i skriften: »Med svartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sin boning i oss»?

⁶Himahleh hehpihna tamsem a pe nak; huaziakin Laisiangthou in, Pathian in mi kisatheite a dou a, ki ngaineute bel hehpihna a pe nak, a chi ahi.

⁶Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det: »Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd.»

⁷Huchiin, Pathian thuthu in awm un; ahihhangin diabol dou un, huchiin a hon taimang san ding hi.

⁷Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.

⁸Pathian naih unla, huchiin aman a hon naih ding. Khialte aw, na khut uh silsiang un: lungsim bulbal neiloute aw, na lungtang uh hih siangthou un.

⁸Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg.

⁹Haksa sa unla, lungkham unla, kap un; nanuih uh lungkham suak henla, na kipah uh nguina suak hen.

⁹Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse.

¹⁰Toupa mitmuh in kingaineu un, huchi in a hon hihlian ding hi.

¹⁰Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.

¹¹Unaute aw, ki gensia tuah kei un. Kuapeuh in a unau a gensiat in hiam aw, a unau a vaihawm khum in hiam, dan a gensia in dan a vaihawm khum ahi; himahleh dan na gensiat leh dan zuimi na hi kei a, vaihawmpa na hizaw hi.

¹¹Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.

¹²Dan pepa leh vaihawmpa khatlel om, hondam theipa leh hihmang thei pa Nang na vengte vaihawm khumpa kua na hia?

¹²En är lagstiftaren och domaren, han som kan frälsa och kan förgöra. Vem är då du som dömer din nästa?

¹³Tunah ngai un, nou, tuni hiam zingchiang hiam in, huai khawpi ah ihawh ding ua, huailai ah kumkhat iva tam ding ua, I sumsin ding ua, punna imu ding, chite aw.

¹³Hören nu, I som sägen: »I dag eller i morgon vilja vi begiva oss till den och den staden, och där vilja vi uppehålla oss ett år och driva handel och skaffa oss vinning» --

¹⁴Jingchiangin bang hongawm ding ahia chih nathei ngalkei ua. Na hinna uh bang ahia? Mei sawtlou kal a hongdawk a, mangnawn lel jel bangphet na hi ngal ua,

¹⁴I veten ju icke vad som kan ske i morgon. Ty vad är edert liv? En rök ären I, som synes en liten stund, men sedan försvinner.

¹⁵Huchiin, Toupan pha asak leh idam dia, hiai hiam, huai hiam ihih ding, nachih ding uh ahi.

¹⁵I borden fastmera säga: »Om Herren vill, och vi får leva, skola vi göra det, eller det.»

¹⁶Himahleh na kiotsaknate uh na suang zaw ngal ua, huchibang suanna tengteng tuh gilou ahi.Huchiin kuapeuh thilhoih ding thei a hihtuanlou tuh amaha dingin khelhna ahi.

¹⁶Men nu talen I stora ord i eder förmätenhet. All sådan stortalighet är ond.

¹⁷Huchiin kuapeuh thilhoih ding thei a hihtuanlou tuh amaha dingin khelhna ahi.

¹⁷Alltså, den som förstår att göra vad gott är, men icke gör det, för honom bliver detta till synd.