¹Zawołajże tedy, jeźli kto jest, coćby odpowiedział? a do któregoż się z świętych obrócisz?

¹Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?

²Zaiste głupiego zabija gniew, a prostaka umarza zawiść.

²Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.

³Jam widział głupiego, iż się rozkorzenił; alem wnet źle tuszył mieszkaniu jego.

³Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

⁴Oddaleni będą synowie jego od zbawienia, i starci będą w bramie, a nie będzie, ktoby ich wyrwał.

⁴Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.

⁵Żniwo jego głodny pożre, i z samego ciernia wybierze je; a połknie chciwy bogactwa takowych.

⁵Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.

⁶Albowiem nie z prochu wychodzi utrapienie, ani z ziemi wyrasta kłopot.

⁶Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;

⁷Ale człowiek na kłopot się rodzi jako iskry z węgla latają w górę.

⁷nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.

⁸Zaiste jabym szukał Boga, Bogubym przełożył sprawę swoję;

⁸Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,

⁹Który czyni rzeczy wielkie i niewybadane, dziwne, którym liczby niemasz;

⁹åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,

¹⁰Który daje deszcz na ziemię, i spuszcza wody na pola;

¹⁰åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,

¹¹Który sadza pokornych wysoko, a smutnych wywyższa ku zbawieniu;

¹¹när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.

¹²Który w niwecz obraca myśli chytrych, tak, iż ręce ich nie sprawią nic skutecznego;

¹²Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;

¹³Który chwyta mądrych w chytrości ich, a radę przewrotnych prędko niszczy.

¹³han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

¹⁴We dnie taczają się jako w ciemnościach, a jako w nocy macają w południe.

¹⁴mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.

¹⁵Który zachowuje ubogiego od miecza, od ust ich, i od ręki gwałtownika.

¹⁵Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.

¹⁶Mać uciśniony nadzieje; ale nieprawość stuli usta swe.

¹⁶Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.

¹⁷Oto błogosławiony człowiek, którego Bóg karze; przetoż karaniem Wszechmocnego nie pogardzaj,

¹⁷Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

¹⁸Bo on zrania i zawiązuje; uderza, a ręce jego uzdrawiają.

¹⁸Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.

¹⁹Z sześciu ucisków wyrwie cię, a w siódmym nie tknie się ciebie złe.

¹⁹Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.

²⁰W głodzie wybawi cię od śmierci, a na wojnie z rąk miecza.

²⁰I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.

²¹Przed biczem języka ukryty będziesz, a nie ulękniesz się w spustoszeniu, gdy przyjdzie.

²¹När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.

²²W spustoszeniu i w głodzie śmiać się będziesz, a zwierząt ziemskich bać się nie będziesz.

²²Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;

²³Bo z kamieniem polnym będzie przymierze twoje, a okrutny zwierz polny spokojnym ci się stawi.

²³ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.

²⁴I poznasz, że jest spokojny przybytek twój, i nawiedzisz mieszkanie twoje, a nie zgrzeszysz.

²⁴Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.

²⁵Doznasz też, iż rozmnożone będzie nasienie twoje, a potomstwo twoje będzie jako ziele ziemi.

²⁵Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.

²⁶Wnijdziesz w sędziwości do grobu, jako znoszone bywa zboże w stóg czasu swego.

²⁶I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.

²⁷Otośmy tego doszli, że tak jest: słuchajże tego, a uważaj to sam u siebie.

²⁷Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.