¹Lepszy jest ubogi, który chodzi w uprzejmości swej, niżeli przewrotny w wargach swoich, który jest głupim.

¹Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.

²Zaiste duszy bez umiejętności nie dobrze, a kto jest prędkich nóg, potknie się.

²Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.

³Głupstwo człowiecze podwraca drogę jego, a przecie przeciwko Panu zapala się gniewem serce jego.

³En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas

⁴Bogactwa przyczyniają wiele przyjaciół; ale ubogi od przyjaciela swego odłączony bywa.

⁴Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.

⁵Fałszywy świadek nie będzie bez pomsty; a kto mówi kłamstwo, nie ujdzie.

⁵Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.

⁶Wielu się ich uniża przed księciem, a każdy jest przyjacielem mężowi szczodremu.

⁶Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.

⁷Wszyscy bracia ubogiego nienawidzą go; daleko więcej inni przyjaciele jego oddalają się od niego; woła za nimi, a niemasz ich.

⁷Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.

⁸Nabywa rozumu, kto miłuje duszę swoję, a strzeże roztropności, aby znalazł co dobrego.

⁸Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka

⁹Świadek fałszywy nie będzie bez pomsty; a kto mówi kłamstwo, zginie.

⁹Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.

¹⁰Nie przystoi głupiemu rozkosz, ani słudze panować nad książętami.

¹⁰Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.

¹¹Rozum człowieczy zawściąga gniew jego, a ozdoba jego jest mijać przestępstwo.

¹¹Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.

¹²Zapalczywość królewska jest jako ryk lwięcia; ale łaska jego jest jako rosa na trawie.

¹²En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.

¹³Syn głupi jest utrapieniem ojcu swemu, a żona swarliwa jest jako ustawiczne kapanie przez dach.

¹³En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.

¹⁴Dom i majętność dziedzictwem przypada po rodzicach; ale żona roztropna jest od Pana.

¹⁴Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.

¹⁵Lenistwo przywodzi twardy sen, a dusza gnuśna będzie łaknęła.

¹⁵Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.

¹⁶Kto strzeże przykazania, strzeże duszy swojej; ale kto gardzi drogami swemi, zginie.

¹⁶Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.

¹⁷Panu pożycza, kto ma litość nad ubogim, a on mu za dobrodziejstwo jego odda.

¹⁷Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.

¹⁸Karz syna swego, póki o nim nadzieja, a zabiegając zginieniu jego niech mu nie folguje dusza twoja.

¹⁸Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.

¹⁹Wielki gniew okazuj, kiedy odpuszczasz karanie, grożąc mu, ponieważ odpuszczasz, że potem srożej karać będziesz.

¹⁹Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.

²⁰Słuchaj rady, a przyjmuj karność, abyś kiedyżkolwiek był mądrym.

²⁰Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.

²¹Wiele jest myśli w sercu człowieczem; ale rada Paóska, ta się ostoi.

²¹Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.

²²Pożądana rzecz człowiekowi dobroczynność jego, ale lepszy jest ubogi, niż mąż kłamliwy.

²²Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.

²³Bojażó Paóska prowadzi do żywota, a kto ją ma, w obfitości mieszka, i nie spotka go nieszczęście.

²³HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.

²⁴Leniwy kryje rękę swą pod pachę, i do ust swych nie podnosi jej.

²⁴Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.

²⁵Bij naśmiewcę, żeby prostak był ostrożniejszym; a roztropnego sfukaj, żeby zrozumiał umiejętność.

²⁵Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.

²⁶Syn wstyd i haóbę zadawający, ojca gubi i matkę wygania.

²⁶Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.

²⁷Synu mój! przestaó słuchać nauki, któraby cię odwodziła od mów rozumnych.

²⁷Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.

²⁸Świadek złośliwy pośmiewa się z sądu, a usta niezbożnych połykają nieprawość.

²⁸Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.

²⁹Sądy są na pośmiewców zgotowane, a guzy na grzbiet głupich.

²⁹Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.