¹Nie naśladuj ludzi złych, ani żądaj przebywać z nimi;

¹Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.

²Albowiem serce ich myśli o drapiestwie, a wargi ich mówią o uciśnieniu.

²Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.

³Mądrością bywa dom zbudowany, a roztropnością umocniony.

³Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.

⁴Zaiste przez umiejętność komory napełnione bywają wszelakiemi bogactwami kosztownemi i wdzięcznemi.

⁴Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.

⁵Człowiek mądry mocny jest, a mąż umiejętny przydaje siły.

⁵En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.

⁶Albowiem przez mądrą radę zwiedziesz bitwę, a wybawienie przez mnóstwo radców mieć będziesz.

⁶Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.

⁷Wysokie są głupiemu mądrości; w bramie nie otworzy ust swoich.

⁷Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.

⁸Kto myśli źle czynić, tego złośliwym zwać będą.

⁸Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.

⁹Zła myśl głupiego jest grzechem, a pośmiewca jest obrzydliwością ludzką.

⁹Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.

¹⁰Jeźli będziesz gnuśnym, tedy w dzieó ucisku słaba będzie siła twoja.

¹⁰Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.

¹¹Wybawiaj pojmanych na śmierć; a od tych, którzy idą na stracenie, nie odwracaj się.

¹¹Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.

¹²Jeźli rzeczesz: Otośmy o tem nie wiedzieli; izali ten, który waży serca, nie rozumie? a ten, który strzeże duszy twojej, nie rozezna? i nie odda człowiekowi według uczynków jego?

¹²Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.

¹³Jedz miód, synu mój! bo dobry, i plastr słodki podniebieniu twemu;

¹³Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.

¹⁴Tak umiejętność mądrości duszy twojej, jeźliże ją znajdziesz; onać będzie nagrodą, a nadzieja twoja nie będzie wycięta.

¹⁴Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.

¹⁵Nie czyó zasadzki, niezbożniku! na przybytek sprawiedliwego, a nie przeszkadzaj odpocznieniu jego.

¹⁵Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.

¹⁶Bo choć siedm kroć upada sprawiedliwy, przecie zaś powstaje; ale niezbożni wpadną w nieszczęście.

¹⁶Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.

¹⁷Gdy upadnie nieprzyjaciel twój, nie ciesz się; i gdy się potknie, niech się nie raduje serce twoje;

¹⁷Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,

¹⁸Aby snać nie ujrzał Pan, a nie podobałoby się to w oczach jego, i odwróciłby od niego gniew swój na cię.

¹⁸på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.

¹⁹Nie gniewaj się dla złośników, ani się udawaj za niepobożnymi;

¹⁹Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.

²⁰Boć nie weźmie złośnik nagrody; pochodnia niepobożnych zgaśnie.

²⁰Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.

²¹Synu mój! bój się Pana i króla, a z niestatecznymi nie mięszaj się;

²¹Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

²²Boć znagła powstanie zginienie ich, a upadek obydwóch któż wie?

²²Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----

²³I toć też mądrym należy: wzgląd mieć na osobę u sądu, nie dobra.

²³Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.

²⁴Tego, który mówi niepobożnemu; Jesteś sprawiedliwy, będą ludzie przeklinać, a narody się nim brzydzić będą.

²⁴Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.

²⁵Ale którzy go karzą, szczęśliwi będą, a przyjdzie na nich błogosławieóstwo każdego dobrego.

²⁵Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.

²⁶Pocałują wargi tego, co mówi słowa prawdziwe.

²⁶En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.

²⁷Rozrządź na polu robotę twoję, a sprawuj pilnie rolę swoję; a potem będziesz budował dom twój.

²⁷Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.

²⁸Nie bądź świadkiem lekkomyślnym przeciw bliźniemu swemu, ani czyó łagodnych namów wargami swemi.

²⁸Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?

²⁹Nie mów: Jako mi uczynił, tak mu uczynię; oddam mężowi temu według uczynku jego.

²⁹Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»

³⁰Szedłem przez pole męża leniwego a przez winnicę człowieka głupiego;

³⁰Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.

³¹A oto porosła wszędzie ostem; pokrzywy wszystko pokryły, a płot kamienny jej rozwalił się.

³¹Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.

³²Co ja ujrzawszy złożyłem to do serca mego, a widząc to wziąłem to ku przestrodze.

³²Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.

³³Trochę się prześpisz, trochę podrzemiesz, trochę złożysz ręce, abyś odpoczywał;

³³Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

³⁴A wtem ubóstwo twoje przyjdzie jako podróżny, a niedostatek twój jako mąż zbrojny.

³⁴så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.