¹(Przedniejszemu śpiewakowi z synów Korego psalm.)

¹För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.

²Słuchajcie tego wszystkie narody; bierzcie to w uszy wszyscy mieszkający na okręgu ziemi!

²Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,

³Tak z ludu pospolitego, jako z ludzi zacnych, tak bogaty jako ubogi!

³både låga och höga, rika såväl som fattiga.

⁴Usta moje będą opowiadały mądrość, a myśl serca mego roztropność.

⁴Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.

⁵Nakłonię do przypowieści ucha mego, wyłożę przy harfie zagadkę moję.

⁵Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.

⁶Przeczże się mam bać we złe dni, aby mię nieprawość tych, którzy mię depczą, miała ogarnąć?

⁶Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?

⁷Którzy ufają bogactwom swoim, a w mnóstwie dostatków swoich chlubią się.

⁷De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.

⁸Gdyż brata swego nikt żadnym sposobem nie odkupi, ani może dać Bogu okupu jego zaó.

⁸Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.

⁹(Albowiem drogi jest okup duszy ich, i nie może się ostać na wieki.)

⁹För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,

¹⁰Aby żył na wieki, a nie oglądał grobu.

¹⁰så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.

¹¹Bo widzimy, iż i mądrzy umierają, głupi i szalony zarówno giną, a zostawiają, obcym bogactwa swoje.

¹¹Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.

¹²Myślą, że domy ich są wieczne, a przybytki ich trwają od narodu do narodu; przetoż je nazywają od imion swych na ziemi.

¹²De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.

¹³Ale człowiek we czci nie zostaje, podobnym będąc bydlętom, które giną.

¹³Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

¹⁴Takowa myśl ich głupstwem ich jest, a przecież potomkowie ich pochwalają to usty swemi. Sela.

¹⁴Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. Sela.

¹⁵Jako owce w grobie złożeni będą, śmierć ich strawi; ale sprawiedliwi panować będą nad nimi z poranku, a kształt ich zniszczony będzie w grobie, gdy ustąpią z mieszkania swego.

¹⁵Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning.

¹⁶Ale Bóg wykupi duszę moję z mocy grobu, gdy mię przyjmie. Sela.

¹⁶Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. Sela.

¹⁷Nie bójże się, gdy się kto zbogaci, a gdy się rozmnoży sława domu jego.

¹⁷Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.

¹⁸Bo umierając nie weźmie nic z sobą, ani za nim zstąpi sława jego.

¹⁸Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.

¹⁹A choć duszy swej za żywota swego pobłaża i chwalono go, gdy sobie dobrze czynił:

¹⁹Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar, så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.

²⁰Przecież musi iść za rodziną ojców swych, a na wieki nie ogląda światłości.

²⁰En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

²¹Owóż człowiek, który jest we czci, a nie zrozumiewa tego, podobny jest bydlętom, które giną.