¹Então respondeu Bildade, o suíta, dizendo:

¹Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

²Até quando falarás tais coisas, e até quando serão as palavras da tua boca qual vento impetuoso?

²Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?

³Perverteria Deus o direito? Ou perverteria o Todo-Poderoso a justiça?

³Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?

⁴Se teus filhos pecaram contra ele, ele os entregou ao poder da sua transgressão.

⁴Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,

⁵Mas, se tu com empenho buscares a Deus, e ,ao Todo-Poderoso fizeres a tua súplica,

⁵så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,

⁶se fores puro e reto, certamente mesmo agora ele despertará por ti, e tornará segura a habitação da tua justiça.

⁶då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;

⁷Embora tenha sido pequeno o teu princípio, contudo o teu último estado aumentará grandemente.

⁷och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.

⁸Indaga, pois, eu te peço, da geração passada, e considera o que seus pais descobriram.

⁸Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt

⁹Porque nós somos de ontem, e nada sabemos, porquanto nossos dias sobre a terra, são uma sombra.

⁹-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;

¹⁰Não te ensinarão eles, e não te falarão, e do seu entendimento não proferirão palavras?

¹⁰men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:

¹¹Pode o papiro desenvolver-se fora de um pântano. Ou pode o junco crescer sem água?

¹¹»Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

¹²Quando está em flor e ainda não cortado, seca-se antes de qualquer outra erva.

¹²Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.

¹³Assim são as veredas de todos quantos se esquecem de Deus; a esperança do ímpio perecerá,

¹³Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.

¹⁴a sua segurança se desfará, e a sua confiança será como a teia de aranha.

¹⁴Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.

¹⁵Encostar-se-á � sua casa, porém ela não subsistirá; apegar-se-lhe-á, porém ela não permanecerá.

¹⁵Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

¹⁶Ele está verde diante do sol, e os seus renovos estendem-se sobre o seu jardim;

¹⁶Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;

¹⁷as suas raízes se entrelaçam junto ao monte de pedras; até penetra o pedregal.

¹⁷kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.

¹⁸Mas quando for arrancado do seu lugar, então este o negará, dizendo: Nunca te vi.

¹⁸Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

¹⁹Eis que tal é a alegria do seu caminho; e da terra outros brotarão.

¹⁹Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»

²⁰Eis que Deus não rejeitará ao reto, nem tomará pela mão os malfeitores;

²⁰Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.

²¹ainda de riso te encherá a boca, e os teus lábios de louvor.

²¹Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.

²²Teus aborrecedores se vestirão de confusão; e a tenda dos ímpios não subsistirá.

²²De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.