¹Então falou Jesus �s multidões e aos seus discípulos, dizendo:

¹Därefter talade Jesus till folket och till sina lärjungar

²Na cadeira de Moisés se assentam os escribas e fariseus.

²och sade: »På Moses' stol hava de skriftlärde och fariséerna satt sig.

³Portanto, tudo o que vos disserem, isso fazei e observai; mas não façais conforme as suas obras; porque dizem e não praticam.

³Därför, allt vad de säga eder, det skolen I göra och hålla, men efter deras gärningar skolen I icke göra; ty de säga, men göra icke.

⁴Pois atam fardos pesados e difíceis de suportar, e os põem aos ombros dos homens; mas eles mesmos nem com o dedo querem movê-los.

⁴De binda ihop tunga bördor och lägga dem på människornas skuldror, men själva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem.

⁵Todas as suas obras eles fazem a fim de serem vistos pelos homens; pois alargam os seus filactérios, e aumentam as franjas dos seus mantos;

⁵Och alla sina gärningar göra de för att bliva sedda av människorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar stora.

⁶gostam do primeiro lugar nos banquetes, das primeiras cadeiras nas sinagogas,

⁶De vilja gärna hava de främsta platserna vid gästabuden och sitta främst i synagogorna

⁷das saudações nas praças, e de serem chamados pelos homens: Rabi.

⁷och vilja gärna bliva hälsade på torgen och av människorna kallas 'rabbi'.

⁸Vós, porém, não queirais ser chamados Rabi; porque um só é o vosso Mestre, e todos vós sois irmãos.

⁸Men I skolen icke låta kalla eder 'rabbi', ty en är eder Mästare, och I ären alla bröder.

⁹E a ninguém sobre a terra chameis vosso pai; porque um só é o vosso Pai, aquele que está nos céus.

⁹Ej heller skolen I kalla någon på jorden eder 'fader', ty en är eder Fader, han som är i himmelen.

¹⁰Nem queirais ser chamados guias; porque um só é o vosso Guia, que é o Cristo.

¹⁰Ej heller skolen I låta kalla eder 'läromästare', ty en är eder läromästare, Kristus.

¹¹Mas o maior dentre vós há de ser vosso servo.

¹¹Den som är störst bland eder, han vare de andras tjänare.

¹²Qualquer, pois, que a si mesmo se exaltar, será humilhado; e qualquer que a si mesmo se humilhar, será exaltado.

¹²Men den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.

¹³Mas ai de vós, escribas e fariseus, hipócritas! porque fechais aos homens o reino dos céus; pois nem vós entrais, nem aos que entrariam permitis entrar.

¹³Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som tillsluten himmelriket för människorna! Själva kommen I icke ditin, och dem som vilja komma dit tillstädjen I icke att komma in.

¹⁴[Ai de vós, escribas e fariseus, hipócritas! porque devorais as casas das viúvas e sob pretexto fazeis longas orações; por isso recebereis maior condenação.]

¹⁵Ai de vós, escribas e fariseus, hipócritas! porque percorreis o mar e a terra para fazer um prosélito; e, depois de o terdes feito, o tornais duas vezes mais filho do inferno do que vós.

¹⁵Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och när någon har blivit det, gören I honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än I själva ären!

¹⁶Ai de vós, guias cegos! que dizeis: Quem jurar pelo ouro do santuário, esse fica obrigado ao que jurou.

¹⁶Ve eder, I blinde ledare, som sägen: 'Om någon svär vid templet, så betyder det intet; men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden av sin ed'!

¹⁷Insensatos e cegos! Pois qual é o maior; o ouro, ou o santuário que santifica o ouro?

¹⁷I dåraktige och blinde, vilket är då förmer, guldet eller templet, som har helgat guldet?

¹⁸E: Quem jurar pelo altar, isso nada é; mas quem jurar pela oferta que está sobre o altar, esse fica obrigado ao que jurou.

¹⁸Så ock: 'Om någon svär vid altaret, så betyder det intet; men om någon svär vid offergåvan som ligger därpå, då är han bunden av sin ed.'

¹⁹Cegos! Pois qual é maior: a oferta, ou o altar que santifica a oferta?

¹⁹I blinde, vilket är då förmer, offergåvan eller altaret, som helgar offergåvan?

²⁰Portanto, quem jurar pelo altar jura por ele e por tudo quanto sobre ele está;

²⁰Den som svär vid altaret, han svär alltså både vid detta och vid allt som ligger därpå.

²¹e quem jurar pelo santuário jura por ele e por aquele que nele habita;

²¹Och den som svär vid templet, han svär både vid detta och vid honom som bor däri.

²²e quem jurar pelo céu jura pelo trono de Deus e por aquele que nele está assentado.

²²Och den som svär vid himmelen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter därpå.

²³Ai de vós, escribas e fariseus, hipócritas! porque dais o dízimo da hortelã, do endro e do cominho, e tendes omitido o que há de mais importante na lei, a saber, a justiça, a misericórdia e a fé; estas coisas, porém, devíeis fazer, sem omitir aquelas.

²³Ve eder, I skriftlärde och fariséer. I skrymtare, som given tionde av mynta och dill och kummin, men underlåten det som är viktigast i lagen, nämligen rätten och barmhärtigheten och troheten! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.

²⁴Guias cegos! que coais um mosquito, e engulis um camelo.

²⁴I blinde ledare, som silen bort myggan och sväljen kamelen!

²⁵Ai de vós, escribas e fariseus, hipócritas! porque limpais o exterior do copo e do prato, mas por dentro estão cheios de rapina e de intemperança.

²⁵Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som gören det yttre av bägaren och fatet rent, medan de inuti äro fulla av vad I haven förvärvat genom rofferi och omättlig ondska!

²⁶Fariseu cego! limpa primeiro o interior do copo, para que também o exterior se torne limpo.

²⁶Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, för att sedan också dess utsida må bliva ren.

²⁷Ai de vós, escribas e fariseus, hipócritas! porque sois semelhantes aos sepulcros caiados, que por fora realmente parecem formosos, mas por dentro estão cheios de ossos e de toda imundícia.

²⁷Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet!

²⁸Assim também vós exteriormente pareceis justos aos homens, mas por dentro estais cheios de hipocrisia e de iniquidade.

²⁸Så synens ock I utvärtes för människorna rättfärdiga, men invärtes ären I fulla av skrymteri och orättfärdighet.

²⁹Ai de vós, escribas e fariseus, hipócritas! porque edificais os sepulcros dos profetas e adornais os monumentos dos justos,

²⁹Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som byggen upp profeternas gravar och pryden de rättfärdigas grifter

³⁰e dizeis: Se tivéssemos vivido nos dias de nossos pais, não teríamos sido cúmplices no derramar o sangue dos profetas.

³⁰och sägen: 'Om vi hade levat på våra fäders tid, så skulle vi icke hava varit delaktiga med dem i profeternas blod'!

³¹Assim, vós testemunhais contra vós mesmos que sois filhos daqueles que mataram os profetas.

³¹Så vittnen I då om eder själva, att I ären barn av dem som dräpte profeterna.

³²Enchei vós, pois, a medida de vossos pais.

³²Nåväl, uppfyllen då I edra fäders mått.

³³Serpentes, raça de víboras! como escapareis da condenação do inferno?

³³I ormar, I huggormars avföda, huru skullen I kunna söka undgå att dömas till Gehenna?

³⁴Portanto, eis que eu vos envio profetas, sábios e escribas: e a uns deles matareis e crucificareis; e a outros os perseguireis de cidade em cidade;

³⁴Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra.

³⁵para que sobre vós caia todo o sangue justo, que foi derramado sobre a terra, desde o sangue de Abel, o justo, até o sangue de Zacarias, filho de Baraquias, que mataste entre o santuário e o altar.

³⁵Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret.

³⁶Em verdade vos digo que todas essas coisas hão de vir sobre esta geração.

³⁶Sannerligen säger jag eder: Allt detta skall komma över detta släkte.

³⁷Jerusalém, Jerusalém, que matas os profetas, apedrejas os que a ti são enviados! quantas vezes quis eu ajuntar os teus filhos, como a galinha ajunta os seus pintos debaixo das asas, e não o quiseste!

³⁷Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat.

³⁸Eis aí abandonada vos é a vossa casa.

³⁸Se, edert hus skall komma att stå övergivet och öde.

³⁹Pois eu vos declaro que desde agora de modo nenhum me vereis, até que digais: Bendito aquele que vem em nome do Senhor.

³⁹Ty jag säger eder: Härefter skolen I icke få se mig, intill den tid då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'»