¹As palavras do rei Lemuel, rei de Massá, que lhe ensinou sua mãe.

¹Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

²Que te direi, filho meu? e que te direi, ó filho do meu ventre? e que te direi, ó filho dos meus votos?

²Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.

³Não dês �s mulheres a tua força, nem os teus caminhos �s que destroem os reis.

³Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.

⁴Não é dos reis, ó Lemuel, não é dos reis beber vinho, nem dos príncipes desejar bebida forte;

⁴Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.

⁵para que não bebam, e se esqueçam da lei, e pervertam o direito de quem anda aflito.

⁵De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.

⁶Dai bebida forte ao que está para perecer, e o vinho ao que está em amargura de espírito.

⁶Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.

⁷Bebam e se esqueçam da sua pobreza, e da sua miséria não se lembrem mais.

⁷Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.

⁸Abre a tua boca a favor do mudo, a favor do direito de todos os desamparados.

⁸Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.

⁹Abre a tua boca; julga retamente, e faze justiça aos pobres e aos necessitados.

⁹Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----

¹⁰Álefe. Mulher virtuosa, quem a pode achar? Pois o seu valor muito excede ao de jóias preciosas.

¹⁰En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.

¹¹Bete. O coração do seu marido confia nela, e não lhe haverá falta de lucro.

¹¹På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.

¹²Guímel. Ela lhe faz bem, e não mal, todos os dias da sua vida.

¹²Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.

¹³Dálete. Ela busca lã e linho, e trabalha de boa vontade com as mãos.

¹³Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.

¹⁴Hê. É como os navios do negociante; de longe traz o seu pão.

¹⁴Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

¹⁵Vave. E quando ainda está escuro, ela se levanta, e dá mantimento � sua casa, e a tarefa �s suas servas.

¹⁵Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.

¹⁶Zaine. Considera um campo, e compra-o; planta uma vinha com o fruto de suas maos.

¹⁶Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

¹⁷Hete. Cinge os seus lombos de força, e fortalece os seus braços.

¹⁷Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.

¹⁸Tete. Prova e vê que é boa a sua mercadoria; e a sua lâmpada não se apaga de noite.

¹⁸Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

¹⁹Iode. Estende as mãos ao fuso, e as suas mãos pegam na roca.

¹⁹Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.

²⁰Cafe. Abre a mão para o pobre; sim, ao necessitado estende as suas mãos.

²⁰För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.

²¹Lâmede. Não tem medo da neve pela sua família; pois todos os da sua casa estão vestidos de escarlate.

²¹Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

²²Meme. Faz para si cobertas; de linho fino e de púrpura é o seu vestido.

²²Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.

²³Nune. Conhece-se o seu marido nas portas, quando se assenta entre os anciãos da terra.

²³Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.

²⁴Sâmerue. Faz vestidos de linho, e vende-os, e entrega cintas aos mercadores.

²⁴Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.

²⁵Aine. A força e a dignidade são os seus vestidos; e ri-se do tempo vindouro.

²⁵Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.

²⁶Pê. Abre a sua boca com sabedoria, e o ensino da benevolência está na sua língua.

²⁶Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.

²⁷Tsadê. Olha pelo governo de sua casa, e não come o pão da preguiça.

²⁷Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.

²⁸Côfe. Levantam-se seus filhos, e lhe chamam bem-aventurada, como também seu marido, que a louva, dizendo:

²⁸Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

²⁹Reche. Muitas mulheres têm procedido virtuosamente, mas tu a todas sobrepujas.

²⁹»Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»

³⁰Chine. Enganosa é a graça, e vã é a formosura; mas a mulher que teme ao Senhor, essa será louvada.

³⁰Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

³¹Tau. Dai-lhe do fruto das suas mãos, e louvem-na nas portas as suas obras.

³¹Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.