¹Bendito seja o Senhor, minha rocha, que adestra as minhas mãos para a peleja e os meus dedos para a guerra;

¹Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;

²meu refúgio e minha fortaleza, meu alto retiro e meu e meu libertador, escudo meu, em quem me refugio; ele é quem me sujeita o meu povo.

²min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.

³Ó Senhor, que é o homem, para que tomes conhecimento dele, e o filho do homem, para que o consideres?

³HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?

⁴O homem é semelhante a um sopro; os seus dias são como a sombra que passa.

⁴En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.

⁵Abaixa, ó Senhor, o teu céu, e desce! Toca os montes, para que fumeguem!

⁵HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.

⁶Arremessa os teus raios, e dissipa-os; envia as tuas flechas, e desbarata-os!

⁶Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.

⁷Estende as tuas mãos desde o alto; livra-me, e arrebata-me das poderosas águas e da mão do estrangeiro,

⁷Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,

⁸cuja boca fala vaidade, e cuja mão direita é a destra da falsidade.

⁸vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.

⁹A ti, ó Deus, cantarei um cântico novo; com a harpa de dez cordas te cantarei louvores,

⁹Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,

¹⁰sim, a ti que dás a vitória aos reis, e que livras da espada maligna a teu servo Davi.

¹⁰dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.

¹¹Livra-me, e tira-me da mão do estrangeiro, cuja boca fala mentiras, e cuja mão direita é a destra da falsidade.

¹¹Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.

¹²Sejam os nossos filhos, na sua mocidade, como plantas bem desenvolvidas, e as nossas filhas como pedras angulares lavradas, como as de um palácio.

¹²När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;

¹³Estejam repletos os nossos celeiros, fornecendo toda sorte de provisões; as nossas ovelhas produzam a milhares e a dezenas de milhares em nosos campos;

¹³när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;

¹⁴os nossos bois levem ricas cargas; e não haja assaltos, nem sortidas, nem clamores em nossas ruas!

¹⁴när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --

¹⁵Bem-aventurado o povo a quem assim sucede! Bem-aventurado o povo cujo Deus é o Senhor.

¹⁵saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.