1Ó Senhor, não me repreendas na tua ira, nem me castigues no teu furor.
1En psalm av David; till åminnelse.
2Porque as tuas flechas se cravaram em mim, e sobre mim a tua mão pesou.
2HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
3Não há coisa sã na minha carne, por causa da tua cólera; nem há saúde nos meus ossos, por causa do meu pecado.
3Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
4Pois já as minhas iniqüidades submergem a minha cabeça; como carga pesada excedem as minhas forças.
4Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
5As minhas chagas se tornam fétidas e purulentas, por causa da minha loucura.
5Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
6Estou encurvado, estou muito abatido, ando lamentando o dia todo.
6Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
7Pois os meus lombos estão cheios de ardor, e não há coisa sã na minha carne.
7Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
8Estou gasto e muito esmagado; dou rugidos por causa do desassossego do meu coração.
8Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
9Senhor, diante de ti está todo o meu desejo, e o meu suspirar não te é oculto.
9Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
10O meu coração está agitado; a minha força me falta; quanto � luz dos meus olhos, até essa me deixou.
10Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
11Os meus amigos e os meus companheiros afastaram-se da minha chaga; e os meus parentes se põem � distância.
11Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
12Também os que buscam a minha vida me armam laços, e os que procuram o meu mal dizem coisas perniciosas,
12Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
13Mas eu, como um surdo, não ouço; e sou qual um mudo que não abre a boca.
13Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
14Assim eu sou como homem que não ouve, e em cuja boca há com que replicar.
14Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
15Mas por ti, Senhor, espero; tu, Senhor meu Deus, responderás.
15ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
16Rogo, pois: Ouve-me, para que eles não se regozijem sobre mim e não se engrandeçam contra mim quando resvala o meu pé.
16Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
17Pois estou prestes a tropeçar; a minha dor está sempre comigo.
17Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
18Confesso a minha iniqüidade; entristeço-me por causa do meu pecado.
18Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
19Mas os meus inimigos são cheios de vida e são fortes, e muitos são os que sem causa me odeiam.
19ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
20Os que tornam o mal pelo bem são meus adversários, porque eu sigo o que é bom.
20Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
21Não me desampares, ó Senhor; Deus meu, não te alongues de mim.
21de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
22Apressa-te em meu auxílio, Senhor, minha salvação.
22Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
23Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.