¹Ó Deus, tu és o meu Deus; ansiosamente te busco. A minha alma tem sede de ti; a minha carne te deseja muito em uma terra seca e cansada, onde não há água.

¹En psalm av David, när han var i Juda öken.

²Assim no santuário te contemplo, para ver o teu poder e a tua glória.

²Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.

³Porquanto a tua benignidade é melhor do que a vida, os meus lábios te louvarão.

³Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.

⁴Assim eu te bendirei enquanto viver; em teu nome levantarei as minhas mãos.

⁴Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.

⁵A minha alma se farta, como de tutano e de gordura; e a minha boca te louva com alegres lábios.

⁵Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.

⁶quando me lembro de ti no meu leito, e medito em ti nas vigílias da noite,

⁶Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,

⁷pois tu tens sido o meu auxílio; de júbilo canto � sombra das tuas asas.

⁷när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.

⁸A minha alma se apega a ti; a tua destra me sustenta.

⁸Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag.

⁹Mas aqueles que procuram a minha vida para a destruírem, irão para as profundezas da terra.

⁹Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

¹⁰Serão entregues ao poder da espada, servidão de pasto aos chacais.

¹⁰Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.

¹¹Mas o rei se regozijará em Deus; todo o que por ele jura se gloriará, porque será tapada a boca aos que falam a mentira.

¹¹De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.

¹²Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.