¹Apressa-te, ó Deus, em me livrar; Senhor, apressa-te em socorrer-me.

¹För sångmästaren; av David, till åminnelse.

²Fiquem envergonhados e confundidos os que procuram tirar-me a vida; tornem atrás e confundam-se os que me desejam o mal.

²Gud, kom till min räddning; HERRE, skynda till min hjälp.

³Sejam cobertos de vergonha os que dizem: Ah! Ah!

³Må de komma på skam och varda utskämda, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och blygas, som önska min ofärd.

⁴Folguem e alegrem-se em ti todos os que te buscam; e aqueles que amam a tua salvação digam continuamente: engrandecido seja Deus.

⁴Må de vända tillbaka i sin skam, som säga: »Rätt så, rätt så!»

⁵Eu, porém, estou aflito e necessitado; apressa-te em me valer, ó Deus. Tu és o meu amparo e o meu libertador; Senhor, não te detenhas.

⁵Men alla de som söka dig må fröjdas och vara glada i dig; och de som åstunda din frälsning säge alltid: »Lovad vare Gud!»

⁶Jag är betryckt och fattig; Gud, skynda till mig. Min hjälp och min befriare är du; HERRE, dröj icke.