¹Ó pastor de Israel, dá ouvidos; tu, que guias a José como a um rebanho, que estás entronizado sobre os querubins, resplandece.

¹För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.

²Perante Efraim, Benjamim e Manassés, desperta o teu poder, e vem salvar-nos.

²Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

³Reabilita-nos, ó Deus; faze resplandecer o teu rosto, para que sejamos salvos.

³Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

⁴Ó Senhor Deus dos exércitos, até quando te indignarás contra a oração do teu povo?

⁴Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

⁵Tu os alimentaste com pão de lágrimas, e lhes deste a beber lágrimas em abundância.

⁵HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

⁶Tu nos fazes objeto de escárnio entre os nossos vizinhos; e os nossos inimigos zombam de nós entre si.

⁶Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

⁷Reabilita-nos, ó Deus dos exércitos; faze resplandecer o teu rosto, para que sejamos salvos.

⁷Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

⁸Trouxeste do Egito uma videira; lançaste fora as nações, e a plantaste.

⁸Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

⁹Preparaste-lhe lugar; e ela deitou profundas raízes, e encheu a terra.

⁹Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

¹⁰Os montes cobriram-se com a sua sombra, e os cedros de Deus com os seus ramos.

¹⁰Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

¹¹Ela estendeu a sua ramagem até o mar, e os seus rebentos até o Rio.

¹¹Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

¹²Por que lhe derrubaste as cercas, de modo que a vindimam todos os que passam pelo caminho?

¹²det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

¹³O javali da selva a devasta, e as feras do campo alimentam-se dela.

¹³Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

¹⁴Ó Deus dos exércitos, volta-te, nós te rogamos; atende do céu, e vê, e visita esta videira,

¹⁴Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

¹⁵a videira que a tua destra plantou, e o sarmento que fortificaste para ti.

¹⁵Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

¹⁶Está queimada pelo fogo, está cortada; eles perecem pela repreensão do teu rosto.

¹⁶Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

¹⁷Seja a tua mão sobre o varão da tua destra, sobre o filho do homem que fortificaste para ti.

¹⁷Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

¹⁸E não nos afastaremos de ti; vivifica-nos, e nós invocaremos o teu nome.

¹⁸Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

¹⁹Reabilita-nos, Senhor Deus dos exércitos; faze resplandecer o teu rosto, para que sejamos salvos.

¹⁹Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.

²⁰HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.