¹Sar denas duma o Petri ai o Iovano le narodosa, avile le rasha, ai o baro le ketanengo kai lenas sama katar e tampla, ai le Saduseanuria,

¹Medan de ännu talade till folket, kommo prästerna och tempelvaktens befälhavare och sadducéerna över dem.

²nas lenge mishto kai le dui disipluria sicharenas le narodos, ai mothonas le narodoske ke O Jesus zhuvindisailo, ke kodia sikavelas ke le mule sai zhuvindin.

²Ty det förtröt dem att du undervisade folket och i Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda.

³Thode o vas pe lende, ai thode le ande temnitsa, zhi pe terharin ke vunzhi kana line le e riat sas.

³Därför grepo de dem nu och satte dem i fängsligt förvar till följande dag, eftersom det redan var afton.

⁴Numa but andal manush kana ashunde sas o divano kai phende, pachaiepe, ai butile mai but, ai kerdilia panzh mi shave Devleske.

⁴Men många av dem som hade hört vad som hade talats kommo till tro; och antalet av männen uppgick nu till vid pass fem tusen.

⁵Pe terharin le bare le narodoske, le mai phure, ai le manush kai ramonas o zakono chidinisaile ande Jerusalem.

⁵Dagen därefter församlade sig deras rådsherrar och äldste och skriftlärde i Jerusalem;

⁶O baro rashai kai busholas Annas, ai o Caiaphas, o Iovano, ai o Alexander, ai sa kodola kai sas anda kodia familia (niamon) chidisaile andek than ande Jerusalem.

⁶där voro då ock Hannas, översteprästen, och Kaifas och Johannes och Alexander och alla som voro av översteprästerlig släkt.

⁷Andine mashkar pende le Iovanos ai le Petres, ai phushle "Katar kaski putiera, vai ando kasko anav, kerdian tume kodola bucha?"

⁷Och de läto föra fram dem inför sig och frågade dem: »Av vilken makt eller i genom vilket namn haven I gjort detta?»

⁸Antunchi o Petri, pherdo le Swunto Duxosa phendia lenge, "Tume kai san le bare le narodoske, ai tume le phure kai san ande Israel,

⁸Då sade Petrus till dem, uppfylld av helig ande: »I folkets rådsherrar och äldste,

⁹Tuma phushen ame adies andak mishtimos kai sas kerdo ieke manusheske kai sas naswalo. Ai ame mothas tumenge sar sastilo.

⁹eftersom vi i dag underkastas rannsakning för en god gärning mot en sjuk man och tillfrågas varigenom denne har blivit botad,

¹⁰Te zhanen savorhe, ai sa narodo andai Israel te zhanel, ando anav le Jesus Kristosko andai Nazareth, kai tume karfosardian po trushul, ai kai O Del zhuvindisardia les mashkar le mule, lestar si kai kado manush si sasto angla tumende.

¹⁰så mån I veta, I alla och hela Israels folk, att det är genom Jesu Kristi, nasaréens, namn, hans som I haven korsfäst, men som Gud har uppväckt från de döda -- att det är genom det namnet som denne man står inför eder frisk och färdig.

¹¹O Kristo si o bax kai tume shudian, numa wo si o mai baro bax kai trobul te vazden.

¹¹Han är 'den stenen som av byggningsmännen' -- av eder själva -- 'aktades för intet, men som har blivit en hörnsten'.

¹²Nai skepimos ande chi iek aver; ke nai ando cheri chi iek aver anav kai sas dino mashkar le manush, kai ame sai avas skepime.

¹²Och i ingen annan finnes frälsning; ej heller finnes under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kunna bliva frälsta.»

¹³Kana dikhle o pachamos le Petresko ai le Iovanosko, chudisaile savorhe, ke won zhanenas ke won sas manush sar aver kai chi sichile, ai prinzharde le ke sas le Kristosa.

¹³När de sågo Petrus och Johannes vara så frimodiga och förnummo att de voro olärda män ur folket, förundrade de sig. Men så kände de igen dem och påminde sig att de hade varit med Jesus.

¹⁴Numa kana dikhle pasha pende le manushes kai sastilo sas, chi zhanenas so te mothon.

¹⁴Och när de sågo mannen som hade blivit botad stå där bredvid dem, kunde de icke säga något däremot.

¹⁵Ai phende lenge antunchi te anklen avri anda kodia soba, ai denas pe duma won de won,

¹⁵De befallde dem alltså att gå ut från rådsförsamlingen. Sedan överlade de med varandra

¹⁶"So te keren kodole manushenge?" Ke sa o narodo anda Jerusalem zhanenas ke kodo miraklo won kerde les, ai won nashtinas te mothon ke nas chaches.

¹⁶och sade: »Vad skola vi göra med dessa män? Att ett märkligt tecken har blivit gjort av dem, det är ju uppenbart för alla Jerusalems invånare, och vi kunna icke förneka det.

¹⁷Numa te na zhangliolpe mai dur mashkar o narodo so kerdilia, tsipisaras pe lende, ai te aterdiaras le te na mai den duma kanikasa ande kodo anav.

¹⁷Men för att detta icke ännu mer skall komma ut bland folket, må vi strängeligen förbjuda dem att hädanefter i det namnet tala för någon människa.»

¹⁸Akharde le, ai phende lenge, "Te na mai sicharen, ai te na mai den duma ande anav le Jesusosko.

¹⁸Därefter kallade de in dem och förbjödo dem helt och hållet att tala eller undervisa i Jesu namn.

¹⁹Numa o Petri ai o Iovano phende lenge, "Dikhen tume te si vorta angla Del te pachas tumaro mui de sar le Devlesko.

¹⁹Men Petrus och Johannes svarade och sade till dem: »Om det är rätt inför Gud att vi hörsamma eder mer är Gud, därom mån I själva döma;

²⁰Ke nashtisaras te garavas, ai te na das duma pa so dikhliam ai so ashundiam."

²⁰vi för vår del kunna icke underlåta att tala vad vi hava sett och hört.»

²¹Ai mai tsipisarde pe lende te na mai sicharen, ai porme mekle le, chi zhanenas sar te den le mai bare kris, ke pala narodo; ke sa o narodo rhuginaspe ka Del, ai naisinas le Devleske anda so kerdilia.

²¹Då förbjödo de dem detsamma ännu strängare, men läto dem sedan gå. Ty eftersom alla prisade Gud för det som hade skett, kunde de, för folkets skull, icke finna någon utväg genom att straffa dem.

²²Ke o manush kai sastilo sas, sas mai but de sar shtarvardesh bershengo.

²²Mannen som genom detta tecken hade blivit botad var nämligen över fyrtio år gammal.

²³Kana mekle le, gele karing penge manush, ai phende so godi le rasha ai le mai phure phende lenge.

²³När de alltså hade blivit lösgivna, kommo de till sina egna och omtalade för dem allt vad översteprästerna och de äldste hade sagt dem.

²⁴Kana ashunde savorhe, vazde savorhe pengo glaso karing O Del andek than ai phende, "Devla, tu san O Del, tu kai kerdian o cheri, ai e phuv, ai e maria, ai so godi si;

²⁴Då de hörde detta, ropade de endräktigt till Gud och sade: »Herre, det är du som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är.

²⁵Tu phendian katar cho Swunto Duxo, katar o mui amaro dadesko, che sluga, o David, "Sostar le tsema buntuinpe, ai keren barimata ai le chorhe ginduria kai si mashkar o narodo?

²⁵Och du har genom vår fader Davids, din tjänares, mun sagt genom helig ande: 'Varför larmade hedningarna och tänkte folken fåfänglighet?

²⁶Le amperatsi la phuviake xolaile, ai le bare chidinisaile te maren pe le Devlesa, ai leske Shavesa O Kristo." (Psalm 2:1-2)

²⁶Jordens konungar trädde fram, och furstarna samlade sig tillhopa mot Herren och hans Smorde.'

²⁷Chaches te marenpe che Swuntone Shavesa O Jesus, kai thodian les te avel o baro, o Herod ai o Pilate chidinisaile ande kado foro le themensa ai le narodosa kai si ando Israel.

²⁷Ja, i sanning, de församlade sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus, mot honom som du har smort: Herodes och Pontius Pilatus med hedningarna och Israels folkstammar;

²⁸Te keren so godi cho vas ai cho zakono aterdiardia mai anglal.

²⁸de församlade sig till att utföra allt vad din hand och ditt rådslut förut hade bestämt skola ske.

²⁹Akana, Devla, dikh so roden te aterdiaren che slugen te mothon chi vorba bare chachimasa.

²⁹Och nu, Herre, se till deras hotelser, och giv dina tjänare att de med all frimodighet må förkunna ditt ord,

³⁰Kana lunzhardian cho vas te kerdiol sastimata, ai mirakluria ai bare bucha ando anav cho Swuntone Shav o Jesus.

³⁰i det att du uträcker din hand till att bota de sjuka, och till att låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn.»

³¹Kana terdile te rhuginpe, kodo than kai sas chidine izdraia, ai savorhe pherdile Swunto Duxo, ai porme phende E Vorba le Devleski putierasa ande pengo ilo.

³¹När de hade slutat att bedja, skakades platsen där de voro församlade, och de blevo alla uppfyllda av den helige Ande, och de förkunnade Guds ord med frimodighet.

³²Sa kodola kai pachaie sas iek ilo ai sas iek duxo; khonik chi mothol ke godi sas les, lesko sas ferdi, numa sas savorhenge andek than.

³²Och i hela skaran av dem som trodde var ett hjärta och en själ. Ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan du hade allting gemensamt.

³³Le apostluria divininas pa Del la putierasa pa Jesus kai zhuvindisailo, ai iek baro lashimos sas mashkar lende.

³³Och med stor kraft framburo apostlarna vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse; och stor nåd var över dem alla.

³⁴Khonik mashkar lende chi trobulas le kanch; kaste godi sas phuvia vai khera bichinenas le, ai anenas le love kai bichinde sas le,

³⁴Bland dem fanns ingen som led nöd; ty alla som ägde något jordstycke eller något hus sålde detta och buro fram betalningen för det sålda

³⁵ai thonas le andal punrhe le apostlonge, ai denas sakoneste so trobulas les.

³⁵och lade den för apostlarnas fötter, och man delade ut därav, så att var och en fick efter som han behövde.

³⁶O Josef, kai akharenas les le apostluria Barnabbas, ai kodia znachil o shav kai zhutil, wo sas anda Levite, andai phuv kai busholas Cyprus.

³⁶Josef, som av apostlarna ock kallades Barnabas (det betyder förmanaren), en levit som var bördig från Cypern,

³⁷Vi wo sas les iek phuv ai bichindia la, ai andia le love kal punrhe le apostlonge.

³⁷också han sålde en åker som han ägde och bar fram penningarna och lade dem för apostlarnas fötter.