¹Iek manush kai busholas Ananias, ai leski zhuvli kai busholas Sapphira, bichinde penge phuv.

¹Men en ung man vid namn Ananias och hans hustru Safira sålde ett jordagods,

²Ai garade andal love, leski rhomni zhanelas, ai angerde so ashilia andel love kal punrhe le apostlonge.

²och han tog därvid, med sin hustrus vetskap, undan något av betalningen därför; allenast en del bar han fram och lade för apostlarnas fötter.

³Numa o Petri phendia leske, "Ananias, Sostar o beng lia cho ilo ai te kerel tu te xoxaves le Swuntone Duxos, ai kai garadian andal love kana bichindian e phuv?

³Då sade Petrus: »Ananias, varför har Satan fått uppfylla ditt hjärta, så att du har velat bedraga den helige Ande och taga undan något av betalningen för jordstycket?

⁴Mai anglal sar te bichines kodia phuv chiro sas, ai kana bichindian les le love chire sas, sarta thodian ande cho ilo? Kasaviatar buchi, chi xoxadian le manushen numa le Devles."

⁴Detta var ju din egendom, medan du hade det kvar; och när det var sålt, voro ju penningarna i din makt. Huru kunde du få något sådant i sinnet? Du har ljugit, icke för människor, utan för Gud.»

⁵O Ananias kana ashundia kodola vorbi, pelo tele ai mulo; ai sa o narodo kai sas kotse daraile.

⁵När Ananias hörde dessa ord, föll han ned och gav upp andan. Och stor fruktan kom över alla som hörde detta.

⁶Le mai terne wushtilo opre, vulisarde les andek tsol, ai angerde les te gropon les.

⁶Och de yngre männen stodo upp och höljde in honom och buro ut honom och begrovo honom.

⁷Trin chasuria pala kodia leski rhomni avili kotse, ai chi zhanelas so kerdilia.

⁷Vid pass tre timmar därefter kom hans hustru in, utan att veta om, vad som hade skett.

⁸O Petri divinil lasa, ai phushel la, "Phen mange, pe ka savo pretso bichindian tumare phuv?" E, woi mothol pe kado pretso.

⁸Petrus sade då till henne: »Säg mig, var det för den summan I sålden jordstycket?» Hon svarade: »Ja, för den summan.»

⁹Antunchi o Petri mothol lake, "Sarta akordisailian te xoxaven le Swuntsone Duxos kai si le Devlesko? Ashun kodola kai groposarde che rhomes angla wudar le, ai vi tu te angeren.

⁹Då sade Petrus till henne: »Huru kunden I vilja komma överens om att fresta Herrens Ande? Se, härutanför dörren höras nu fotstegen av de män som hava begravt din man; och de skola bära ut också dig.»

¹⁰Strazo peli kal punrhe le apostlonge, ai muli; kana le terne avile andre, arakhle la muli, angerde la, ai groposarde la pasha lako rhom.

¹⁰Och strax föll hon ned vid hans fötter och gav upp andan; och när de unge männen kommo in, funno de henne död. De buro då ut henne och begrovo henne bredvid hennes man.

¹¹Savorhe daraile kai sas kotse, ai vi kodola kai ashunde so kerdilia.

¹¹Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde detta.

¹²But mirakluria ai but bucha kerdionas mashkar o narodo katar le vas le apostlonge. Savorhe beshenas andek than anglal o wudara kodoleske kai busholas Solomon.

¹²Och genom apostlarna gjordes många tecken och under bland folket; och de höllo sig alla endräktigt tillsammans i Salomos pelargång.

¹³Ai chi iek andal kolaver chi mai tromanas te zhan lensa; numa o narodo bariarenas le zurales.

¹³Av de andra dristade sig ingen att närma sig dem, men folket höll dem i ära.

¹⁴But narodo mai but ai mai but mursh ai zhuvlia pachanaspe ando Del, ai buntionas.

¹⁴Och ännu flera trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor.

¹⁵Anenas le naswalen pel droma, an thonas le pel paturia, saxke kana o Petri nakhela leski vushalin te sai sastiarel vulen.

¹⁵Ja, man bar de sjuka ut på gatorna och lade dem på bårar och i sängar, för att, när Petrus kom gående, åtminstone hans skugga måtte falla på någon av dem.

¹⁶But narodo zhalas, uni andel gava kai sas pashe ande Jerusalem, anenas le naswalen, ai le manushenge kai sas o bi vuzho ande lende, ai savorhe sastionas.

¹⁶Och jämväl från städerna runt omkring Jerusalem kom folket i skaror och förde med sig sjuka och sådana som voro plågade av orena andar; och alla blevo botade.

¹⁷Antunchi o baro rashai, ai sa kodola kai sas lesa le Saduseanuria, xoliariko sas pe apostluria.

¹⁷Då stod översteprästen upp och alla som höllo med honom -- de som hörde till sadducéernas parti -- och de uppfylldes av nitälskan

¹⁸Line le apostluria, ai thode le ande temnitsa.

¹⁸och läto gripa apostlarna och sätta dem i allmänt häkte.

¹⁹Numa iek angelo le Devlesko phuterdia e riate le vurotsi la temnisaki, ai lia le avri, ai phendia lenge,

¹⁹Men en Herrens ängel öppnade om natten fängelsets portar och förde ut dem och sade:

²⁰"Zhan ande tampla ai mothon le narodoske sa le vorbi kai si ande kado nevo traio."

²⁰»Gån åstad och träden upp i helgedomen, och talen till folket alla det sanna livets ord.»

²¹Kana o Petri ai o Iovano ashunde kodia, de diminiatsi gele le ande tampla, ai sicharenas le narodos.O baro rashai ai kodola sas lesa avile, ai chide le mai phuren ai sa le bare pel Zhiduvuria te den duma, porme trade ketanen le apostlonge katar e temnitsa.

²¹När de hade hört detta, gingo de inemot dagbräckningen in i helgedomen och undervisade. Emellertid kommo översteprästen och de som höllo med honom och sammankallade Stora rådet, alla Israels barns äldste. Därefter sände de åstad till fängelset för att hämta dem.

²²Numa kana le ketani aresle kai temnitsa, won ma nas kotse, gele palpale kal bare le ketani, ai phende so kerdilia. Phenen,

²²Men när rättstjänarna kommo dit, funno de dem icke i fängelset. De vände då tillbaka och omtalade detta

²³"Le wudara la temisake phandade sas, ai le ketani kai lenas sama kotse sas anglal wudara; numa kana phuterdiam le wudara, chi arakhlem kanikas andre."

²³och sade: »Fängelset funno vi stängt med all omsorg och väktarna stående utanför portarna, men då vi öppnade, funno vi ingen därinne.»

²⁴Kana o baro le ketanengo kai lenas sama kater e tampla ai le bare le rashange ashunde kodola vorbi, chi zhanenas so kerdilia kai ma nai le slugi ai denas pe duma iek kavresa, so si te kerdiol.

²⁴När tempelvaktens befälhavare och översteprästerna hörde detta, visst de icke vad de skulle tänka därom, eller vad som skulle bliva av detta.

²⁵Vari kon avilia te mothol lenge, "Eta le manush kai thodian ande temnitsa si ande tamplo, ai sicharen le narodos pa Del."

²⁵Då kom någon och berättade för den: »De män som I haven insatt i fängelset, de stå nu i helgedomen och undervisa folket.»

²⁶O baro le ketanengo gelo peske manushensa, ai andine le, numa chi line le pe zor, ke daranas katar o narodo ke shudel le baxensa pe lende.

²⁶Befälhavaren gick då med rättstjänarna åstad och hämtade dem; dock brukade de icke våld, ty de fruktade att bliva stenade av folket.

²⁷Kana andine le palpale, angla o narodo kai sas kotse, ai o baro rashai phushlia le, phenelas,

²⁷Och sedan de hade hämtat dem, förde de dem fram inför Stora rådet. Och översteprästen anställde förhör med dem

²⁸"Ke phendiamas tumenge te na mai sicharen le narodos ande kado anav? Ai akana sa o Jerusalem si sichardo tumendar, ai tume mangen te perel pe amende o rat kodole manushengo."

²⁸och sade: »Vi hava ju allvarligen förbjudit eder att undervisa i det namnet, och likväl haven I uppfyllt Jerusalem med eder undervisning, och I viljen nu låta den mannens blod komma över oss.»

²⁹O Petri ai le kaver apostluria phende, "Trobul te pachas o mui, o mui le Devlesko de sar le manushengo.

²⁹Men Petrus och de andra apostlarna svarade och sade: »Man måste lyda Gud mer än människor.

³⁰O Del amare dadengo zhuvindisailo, O Jesus, kai mudardian kana karfosardian les po trushul.

³⁰Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som I haden upphängt på trä och dödat.

³¹O Del vazdia les pesko chache vastesa sar O Shav le Amperatosko, ai O Skepitori te del ka Israel, te keinpe, ai te aven iertime anda penge bezexa.

³¹Och Gud har med sin högra hand upphöjt honom till en hövding och frälsare, för att åt Israel förläna bättring och syndernas förlåtelse.

³²Ame sam marturia anda kadala dieli, ai vi O Swunto Duxo kai O Del dia ka kodola kai pachan lesko mui."

³²Om allt detta kunna vi själva vittna, så ock den helige Ande, vilken Gud har givit åt dem som äro honom lydiga.»

³³Kana ashunde kodia, le bare mangle te mudaren le.

³³När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade och ville döda dem.

³⁴Numa iek manush mashkar o narodo, ek Farisi, kai busholas Gamaliel, kai sicharelas o zakono kai o narodo lazhalas lestar ai pachalas lesko mui, wushtilo opre ai phendia te anklen avri le apostluria pe xantsi vriama.

³⁴Men en farisé, en laglärare vid namn Gamaliel, som var aktad av allt folket, stod då upp i Rådet och tillsade att man för en kort stund skulle föra ut männen.

³⁵Ai phendia lenge, "Tume manush kai san andai Israel, arakhen tume so si te keren kadale manushensa."

³⁵Sedan sade han till de andra: »I män av Israel, sen eder för vad I tänken göra med dessa män.

³⁶Ke nai de dumult sikadilia o Theudas, kai motholas kai wo si manush baro, ai shtar shela manush linepe pala leste; numa vularde les ai sa kodola kai line sas pe pala leste, xasaile ai chi mai ashilia kanch anda lende.

³⁶För en tid sedan uppträdde ju Teudas och gav sig ut för att något vara, och till honom slöt sig en hop av vid pass fyra hundra män. Och han blev dödad, och alla som hade trott på honom förskingrades och blevo till intet.

³⁷Ai pala leste sas o Judah andai Galilee, kai tsirdia vi wo manushen pesa, ai vi kodola xasaile, ai sa kodola kai linepe pala leste, xsaile vi won.

³⁷Efter honom uppträdde Judas från Galileen, vid den tid då skattskrivningen pågick; denne förledde en hop folk till avfall, så att de följde honom. Också han förgicks, och alla som hade trott på honom blevo förskingrade.

³⁸Akana phenav tumenge, na len sama kadale manushenge ai meken le te zhantar; ai so keren kadala manush te avela lendar pale kadia si te xasavon

³⁸Och nu säger jag eder: Befatten eder icke med dessa män, utan låten dem vara; ty skulle detta vara ett rådslag eller ett verk av människor, så kommer det att slås ned;

³⁹Numa te avela katar O Del nashtil te xasaren kadia buchi, ai na zumaven te rimon e kris le Devleski."

³⁹men är det av Gud, så kunnen I icke slå ned dessa män. Sen till, att I icke mån befinnas strida mot Gud själv.»

⁴⁰Ai vi won haliarde sar leste; ai akharde le apostluria, ai marde le, ai phende lenge te na mai den duma ando anav le Jesusosko, ai porme mekle le.

⁴⁰Och de lydde hans råd; de kallade in apostlarna, och sedan de hade låtit gissla dem, förbjödo de dem att tala i Jesu namn och läto dem därefter gå.

⁴¹Ai geletar kotsar le bare, ai drago sas lenge ke chinuisarde le pala anav le Jesusoske.

⁴¹Och de gingo ut från rådsförsamlingen, glada över att de hade aktats värdiga att lida smälek för det namnets skull.

⁴²Ai swako dies ande khangeri, ai andel khera, savon te sicharen ai te mothon e lashi viasta pa Jesus Kristo.

⁴²Och de upphörde icke att var dag undervisa i helgedomen och hemma i husen och förkunna evangelium om Kristus Jesus.