¹O Theophilus: But narodo zumade te ramon pa so kerdilia mashkar amende,

¹Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,

²ai won ramosarde so kerdilia sar sas amenge, kodola kai dikhle de anda gor, ai kai sas lenge phendo te phenen e vorba le Devleski.

²i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,

³Ai akana me lem o gor mishto te zhanav so godi kerdilia de anda gor, miazilia mange mishto lasho te ramov tumenge pa kadala dieli kai sas.

³så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,

⁴Me kerav kadia saxke tume te sai len po gor o chachimos kai sas tumenge phendo.

⁴så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.

⁵Kana o Herod sas o amperato ande Judea, sas iek rashai kai bushol Zechariah, wo sas andal rasha kai busholas Abijah. Leski rhomni busholas Elizabeth, ai woi sas andai vitsa le rashaske kai busholas Aaron, o baro rashai.

⁵På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.

⁶Won le dui zhene sas vorta angla Del, ai kerdia mishto sa le zakonuria ai sa le krisa le Devleski.

⁶De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.

⁷Nas le glati ke e Elizabeth nashti avelas le glate, ai vi le dui zhene sas phure.

⁷Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.

⁸Iek dies o Zechariah kerelas peski buchi le rashaski angla Del.

⁸Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,

⁹Ke pala zakono le rashango, o Zacharias sas alosardia te zhal ande tampla te phabarelas e thumwiia pe altari.

⁹hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.

¹⁰Sa o narodo rhugilaspe avri ka chaso kai phabarenas e Thumwiia.

¹⁰Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.

¹¹Ek angelo le Devlesko antunchi sikadilo ka Zachariah, wo beshelas pe chachi rik kai sas o altari kai phabarenas e Thumwiia.

¹¹Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.

¹²Kana o Zechariah dikhlia o angelos, wo sas nekezhisailo ai darailo.

¹²Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.

¹³Numa o angelo phendia leske, "Na dara o Zechariah! O Del ashundia cho rhugimos, ai Elizabeth, chi rhomni dela tu iek shav kai akharesa les Iovano.

¹³Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.

¹⁴Ai tu avesa defial raduime, ai but narodo raduilape kana kerdiola!

¹⁴Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.

¹⁵Ke baro manush avela anglal iakha Devleske, ai shoxar chi pela mol ai chi iek pimos kai si alkolsa. Avela pherdo le Swuntone Duxoske kana kerdiola.

¹⁵Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.

¹⁶Anelas palpale buten andal Zhiduvuria ka lenge Del.

¹⁶Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.

¹⁷Wo zhala mai anglal lestar le duxosa ai la putierasa le profetoske o Elijah te thon pale andek than le daden ai le shaven ai te anen palpale kodolen kai chi pachaie o mui ka goji le manushenge kai sas chache; wo lasharela narodos vorta angla Del."

¹⁷Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»

¹⁸O Zechariah phenel le angeloske, "Sar te zhanav ke so phenes si chaches? Ke phuro sim ai vi murhi rhomni."

¹⁸Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»

¹⁹Ai o angelo del les atweto, "Me sim o Gabriel, me beshav angla Del, vo tradia ma te dav tusa duma ai te anav tuke kadia lashi vorba.

¹⁹Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.

²⁰Num chi pachaian murhe vorbi, kai savon avena pe kana avela e vriama. Anda kodia si te kerdios muto ai nashti desa duma zhi ka dies kai avela pe so phendem tuke."

²⁰Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»

²¹Ande kodia vriama le kolaver narodo azhukerenas o Zechariah, ai chudinaspe sostar beshel kadia but vriama kotse andre tampla.

²¹Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;

²²Kana anklisto avri nashti delas lensa duma, ai o narodo aliardia ke O Del sikadiasas leske vari so ande tampla. Wo sikavelas lenge le vastensa numa nashti delas duma.

²²och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.

²³Kana o Zechariah getosardia peski vriama kai trobulas te podail ande tampla, gelo peste khere.

²³Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.

²⁴Xantsi vriama pala kodia e Elizabeth leski rhomni pharisas, ai garadile panzh shon ando kher.

²⁴Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;

²⁵Woi motholas ande peste, "Eta, so kerdia O Del mange, manglia te ankalavel ma akana so sas mange lazhav anglal manush!"

²⁵och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»

²⁶Ai ando shovto shon O Del tradia o angelo kai bushol Gabriel andek foro kai bushol Galilee ando Nazareth.

²⁶I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,

²⁷Kai iek shei bari kai trobulas te ansurilpe ieke manushesa kai bushol Josef, wo sas andai vitsa le amperatoski o David, o anav kodola zhuvliako kay sas shei bari busholas Maria.

²⁷till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.

²⁸O angelo gelo late khere ai phendia lake, "Pacha tuke, tu kai O Del andia mishtimos, O Del tusa."

²⁸Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»

²⁹E Maria daraili xantsi palal vorbia kai phendia lake, ai gindilas pa so phendia lake o angelo,

²⁹Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.

³⁰O angelo phendia lake, "Na dara, Maria, ke drago sanas le Devleske.

³⁰Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.

³¹Si te aves phari ai avela tu iek shav kai desa les o anav Jesus.

³¹Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.

³²Baro avela ai akharena les O Shav le Devlesko kai si opre. O Del kerela anda leste amperato, sar sas o David, kodo kai sas mai anglal lestar.

³²Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.

³³Ai poronchila po narodo kai si ande Israel kai bushon zhiduvuria sagda, ai leski amperetsia shoxar chi getolpe!"

³³Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»

³⁴E Maria phendia le angeloske, "Sar sai kerdiola so mothos mange, ke shei bari sim?"

³⁴Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»

³⁵O angelo dia atweto, "O Swunto Duxo avela pe tute, ai e putiera le Devleski. Vusharela tu sar iek vushalin, anda kodia avela akhardo Swunto O Shav le Devlesko ek glata kai kerdiola.

³⁵Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.

³⁶Ai eta, Elizabeth chi vara, vi woi azhukerel iek shav. Marka ke si phuri, mothonas ke nashti avela glate, ai akana ka pesko shovto shon la.

³⁶Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.

³⁷Ke kanchi nai so O Del nashti kerel."

³⁷Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»

³⁸Antunchi Maria phendia, "Me sim e sluga Devleski, te avel mange sar tu phenes", ai o angelo gelotar.

³⁸Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.

³⁹Ande kodia vriama e Maria sigo gelitar karing le plaia andek gav kai sas ande Judea.

³⁹En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.

⁴⁰Geli ando kher ka Zechariah ai dia dies lasho kai Elizabeth.

⁴⁰Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.

⁴¹Kana Elizabeth ashundia so phendia lake e Maria, o glata mishtisailo ande late. Elizabeth pherdo sas le Swuntone Duxosa.

⁴¹När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande

⁴²Ai tsipisardia zurales. "O Del swuntsosardia tu mai but ke sar sa le zhuvlia ai lesko swuntsomos beshel pe glata kai avela tu!

⁴²och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!

⁴³Kon si me, kai e dei murhi Devleski avel mande?

⁴³Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?

⁴⁴Ke dikhes kana ashundem ke dian ma dies lasho o glata mishtisailo raduimastar ande mande.

⁴⁴Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.

⁴⁵Tu raduime san kai pachaian tu so sas tuke phendo katar O Del ai kerdiola!"

⁴⁵Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»

⁴⁶E Maria phendia, "Murho ilo naisil o barimos le Devlesko;

⁴⁶Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,

⁴⁷Murho ilo pherdo raduimos lo pala Del murho skepitori.

⁴⁷och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.

⁴⁸O Del dikhlia pe mande, leski sluga kai nai kanch! Numa akana ai sagda sa o manush akharena ma raduime.

⁴⁸Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.

⁴⁹Ke O Del kai si les e putiera kerdia mange lasho dieli. Lesko anav si Swunto.

⁴⁹Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.

⁵⁰Sikavel leski mila sagda ka kodola kai daran lestar, katar e vitsa po vitsa.

⁵⁰Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.

⁵¹Kerdia bare dieli leske vastesa, le zuralesa lia pal manush le barimata kai sas le ande ilo.

⁵¹Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.

⁵²Lia le amperaton anda penge amperetsia ai dia iek than kai si opre kal manush kai si lashe.

⁵²Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;

⁵³Wo dia but lashimos ka kodola kai sas bokhale, ai tradia palpale le barvalen le vastensa mange.

⁵³hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.

⁵⁴Wo garado leski vorba kai shinado sas ka le Zhidovon, ai avilo te zhutil leske naroduria le Zhidovon.

⁵⁴Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet

⁵⁵Chi busterdia te sikavel leski mila karing o Abraham ai kodola kai sas mai palal lestar sagda.

⁵⁵mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.»

⁵⁶E Maria beshli peska varasa Elizabeth trin shon, porme gelitar peste khere.

⁵⁶Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.

⁵⁷Kana e vriama avili kai Elizabeth trobulas te avel la iek glata sas la iek shav.

⁵⁷Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.

⁵⁸O narodo kai beshelas pashai Elizabeth ai lake naimuria dine po gor ke O Del dias la kodo mishtimos, vi won raduisaile lasa.

⁵⁸Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.

⁵⁹Kana o tsinorho sas kurkesko avile te shinen kotor anda lesko boriko; ai mangenas te del anav peske dadesko Zechariah,

⁵⁹Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.

⁶⁰numa leski dei phendia, "Nichi, Iovano busholas." Numa phende lake,

⁶⁰Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»

⁶¹"Na khonik ande chi familia kai si les kado anav!"

⁶¹Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»

⁶²Antunchi phushle le vastensa le dades, te zhanen sar mangel te akharel o shav.

⁶²Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.

⁶³O Zechariah manglia iek skafidi te ramol ai ramosardia, "Iovano busholas." ai savorhe chudisaile!

⁶³Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.

⁶⁴Strazo o Zechariah sai delas duma ai liape te naisil le Devles zurales.

⁶⁴Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.

⁶⁵Katar godi antunchi sa narodo kai beshelas pasha leste daraile, ai sa e viasta pa so kerdili geli kruglom karing le plaia ande Judea.

⁶⁵Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.

⁶⁶Kon godi ashunelas so kerdilia denas pe goji ai denas pe duma, so avela kodia glata e putiera le Devleski sas chaches lesa.

⁶⁶Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.

⁶⁷O Zechariah, o dat la glatako sas pherdo le Swuntone Duxosa, ai dia duma E Vorba le Devleski.

⁶⁷Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:

⁶⁸Luvudime te avel le Devles, O Del le Zhidovongo, ke andia te lia sama pe pesko narodo ai skepisardia les.

⁶⁸»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,

⁶⁹Dia ame iek putiera ai iek skepitori amenge kai sam andai vitsa le amperatoski o David leski sluga.

⁶⁹och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,

⁷⁰Kadia si kai phendias, de mult katar swuntso profeturia:

⁷⁰såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun.

⁷¹Phendiasas te skepil ame katar amare duzhmaia; ai katar e putiera katar kodola kai sam lenge griatsa.

⁷¹Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,

⁷²Inker sikavela peski mila amenge sar si kadia kodolenge kai sas mai anglal amendar, ai serela pe peski swinto vorba kai phendiasas te beshel amensa;

⁷²och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,

⁷³Ke O Del phendiasas le Abramoske kadala dieli kai sas mai anglal amendar.

⁷³vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,

⁷⁴Te ankalavel ame katar e putiera amare duzhmange, ai te podaisaras le Devles bi darako;

⁷⁴Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,

⁷⁵Te sai avas swintsi ai vorta angla Del, swako dies ande amaro traio.

⁷⁵ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.

⁷⁶Ai tu, murho tsinorho, avesa akhardo o profeto le Devlesko kai si opre, ke phiresa angla Del te lashares lesko drom;

⁷⁶Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,

⁷⁷Ai te sikaves leske narodoske ke skepila le kana iertila lenge bezexa.

⁷⁷till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.

⁷⁸Ke amaro Del lasholo, ai kerela te strefial pe amende iek vediara kai avel opral.

⁷⁸Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,

⁷⁹Te sikavel e vediara kodolenge kai si ando tuniariko ai kai si ande vushalin la martiake, te ingerel amare punrhe po drom la pachako."

⁷⁹för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»

⁸⁰Ai tsinorho bariolas ai o Swunto Duxo le Devlesko lel les zor ande leste. Wo beshlo ande pusta zhi ka dies kai sikadilo kal Zhiduvuria.

⁸⁰Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.