¹Zgodi se pa tiste dni, da izide povelje od cesarja Avgusta, naj se popiše ves svet.

¹Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.

²To popisovanje je bilo prvo, ko je vladal v Siriji Cireniji.

²Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.

³In šli so vsi, da se zapišejo, vsak v svoje mesto.

³Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.

⁴Napoti pa se tudi Jožef iz Galileje, iz mesta Nazareta, v Judejo, v mesto Davidovo, ki se imenuje Betlehem, ker je bil iz hiše in rodovine Davidove,

⁴Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen,

⁵da se zapiše z Marijo, zaročeno mu ženo, ki je bila noseča.

⁵för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.

⁶Zgodi se pa, ko sta bila tam, da se dopolnijo dnevi, da porodi.

⁶Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda.

⁷In rodi sina svojega prvenca ter ga povije v plenice in ga položi v jasli, ker jima ni bilo prostora v prenočišču.

⁷Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.

⁸In pastirji so čuli v tistem kraju pod milim nebom in so stražili po noči svojo čredo.

⁸I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.

⁹In angel Gospodov pristopi k njim, in slava Gospodova jih obsije, in silno se prestrašijo.

⁹Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.

¹⁰In angel jim reče: Ne bojte se, kajti glejte, oznanjam vam veliko veselje, ki bo vsemu ljudstvu:

¹⁰Men ängeln sade till dem: »Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.

¹¹Ker vam se je danes rodil Zveličar, ki je Kristus Gospod, v mestu Davidovem.

¹¹Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.

¹²In to vam bodi znamenje: Našli boste dete v plenice povito, ležeče v jaslih.

¹²Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba.»

¹³In hipoma se pokaže z angelom množica nebeške vojske, ki so hvalili Boga in govorili:

¹³I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:

¹⁴Slava na višavah Bogu in na zemlji mir ljudem, ki so mu po volji.

¹⁴»Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!»

¹⁵In zgodi se, ko odidejo angeli od njih v nebesa, pa reko pastirji med seboj: Pojdimo do Betlehema in poglejmo to reč, ki se je zgodila, ki nam jo je oznanil Gospod.

¹⁵När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: »Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss.»

¹⁶In pridejo jadrno in najdejo Marijo in Jožefa in dete, da leži v jaslih.

¹⁶Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.

¹⁷Ko ga pa vidijo, oznanijo vest, ki jim je bila povedana o tem detetu.

¹⁷Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.

¹⁸In vsi, ki slišijo, se čudijo temu, kar jim pripovedujejo pastirji.

¹⁸Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.

¹⁹Marija pa ohrani vse te besede, premišljujoč jih v srcu svojem.

¹⁹Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.

²⁰In vrnejo se pastirji, slaveč in hvaleč Boga za vse, kar so slišali in videli, kakor jim je bilo povedano.

²⁰Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.

²¹In ko se dopolni osem dni, da ga obrežejo, mu dado ime Jezus, katero je bil imenoval angel, preden je bil spočet v telesu.

²¹När sedan åtta dagar hade gått till ända och han skulle omskäras, gavs honom namnet Jesus, det namn som hade blivit nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv.

²²In ko se jima dopolnijo dnevi očiščevanja po postavi Mojzesovi, ga prineso v Jeruzalem, da ga postavijo pred Gospoda,

²²Och när deras reningsdagar hade gått till ända, de som voro föreskrivna i Moses' lag, förde de honom upp till Jerusalem för att bära honom fram inför Herren,

²³kakor je pisano v postavi Gospodovi: „Vsak moški prvorojenec naj se imenuje svet Gospodu“,

²³enligt den föreskriften i Herrens lag, att »allt mankön som öppnar moderlivet skall räknas såsom helgat åt Herren»,

²⁴in da opravijo daritev po tem, kar je rečeno v postavi Gospodovi: dve grlici ali dva golobiča.

²⁴så ock för att offra »ett par duvor eller två unga turturduvor», såsom stadgat var i Herrens lag.

²⁵In glej, v Jeruzalemu je bil človek, ki mu je bilo ime Simeon, in ta človek je bil pravičen in pobožen in je čakal tolažbe Izraelove, in sveti Duh je bil nad njim.

²⁵I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över honom.

²⁶In sveti Duh mu je razodel, da ne bo videl smrti, dokler ne zazre Kristusa Gospodovega.

²⁶Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.

²⁷In pride po Duhu v tempelj. In ko prineso starši otroka Jezusa v tempelj, da opravita zanj po šegi postave,

²⁷Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen. Och när föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som sed var efter lagen,

²⁸ga vzame tudi on v naročje svoje in hvali Boga in reče:

²⁸då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:

²⁹Sedaj odpuščaš hlapca svojega, Gospod, po besedi svoji v miru,

²⁹»Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid, efter ditt ord,

³⁰ker so videle oči moje zveličanje tvoje,

³⁰ty mina ögon hava sett din frälsning,

³¹ki si ga pripravil pred obličjem vseh narodov,

³¹vilken du har berett till att skådas av alla folk:

³²luč v razsvetljenje poganov in v slavo ljudstva tvojega Izraela.

³²ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel.»

³³In njegov oče in mati njegova se čudita temu, kar se je govorilo o njem.

³³Och hans fader och moder förundrade sig över det som sades om honom.

³⁴In blagoslovi ju Simeon in reče Mariji, materi njegovi: Glej, ta je postavljen v padec in v vstajenje mnogim v Izraelu in za znamenje, kateremu se bo nasprotovalo

³⁴Och Simeon välsignade dem och sade till Maria, hans moder: »Se, denne är satt till fall eller upprättelse för många i Israel, och till ett tecken som skall bliva motsagt.

³⁵(a tebi sami presune meč dušo), da se razodenejo misli iz mnogih src.

³⁵Ja, också genom din själ skall ett svärd gå. Så skola många hjärtans tankar bliva uppenbara.»

³⁶In bila je tu prorokinja Ana, hči Fanuelova, iz Aserjevega rodu. Ta je učakala visoko starost: ko je bila živela z možem sedem let po devištvu svojem,

³⁶Där fanns ock en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var kommen till hög ålder; i sju år hade hon levat med sin man, från den tid då hon var jungfru,

³⁷je bila zdaj vdova okoli štiriinosemdesetih let. Ona ni odhajala od templja in je s postom in z molitvami služila Bogu noč in dan.

³⁷och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.

³⁸In ta pristopi ravno tisto uro, in je hvalila Gospoda in govorila o njem vsem, ki so čakali odrešitve Jeruzalema.

³⁸Hon kom också i samma stund tillstädes och prisade Gud och talade om honom till alla dem som väntade på förlossning för Jerusalem.

³⁹In ko vse po postavi Gospodovi izvrše, se vrnejo v Galilejo, v mesto svoje Nazaret.

³⁹Och när de hade fullgjort allt som var stadgat i Herrens lag, vände de tillbaka till sin stad, Nasaret i Galileen.

⁴⁰A dete je raslo in se krepilo v duhu in se napolnjevalo modrosti, in milost Božja je bila ž njim.

⁴⁰Men barnet växte upp och blev allt starkare och uppfylldes av vishet; och Guds nåd var över honom.

⁴¹In njegovi starši so hodili vsako leto v Jeruzalem na velikonočni praznik.

⁴¹Nu plägade hans föräldrar årligen vid påskhögtiden begiva sig till Jerusalem.

⁴²In ko mu je bilo dvanajst let in so šli v Jeruzalem po navadi tega praznika, je šel ž njimi.

⁴²När han var tolv år gammal, gingo de också dit upp, såsom sed var vid högtiden.

⁴³In ko so dopolnili praznične dni in se napotili domov, je ostal deček Jezus v Jeruzalemu; in njegovi starši tega niso vedeli.

⁴³Men när de hade varit med om alla högtidsdagarna och vände hem igen, stannade gossen Jesus kvar i Jerusalem, utan att hans föräldrar lade märke därtill.

⁴⁴Misleč pa, da je pri potni druščini, preideta dan hodá in ga iščeta pri sorodnikih in pri znancih.

⁴⁴De menade att han var med i ressällskapet och vandrade så en dagsled och sökte efter honom bland fränder och vänner.

⁴⁵In ko ga ne najdeta, se vrneta v Jeruzalem in ga iščeta.

⁴⁵När de då icke funno honom, vände de tillbaka till Jerusalem och sökte efter honom.

⁴⁶In zgodi se po treh dneh, da ga najdeta v templju, kjer je sedel sredi učenikov ter jih poslušal in jih vpraševal.

⁴⁶Och efter tre dagar funno de honom i helgedomen, där han satt mitt ibland lärarna och hörde på dem och frågade dem;

⁴⁷Čudili so se pa vsi, ki so ga poslušali, razumu njegovemu in odgovorom njegovim.

⁴⁷och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad över hans förstånd och hans svar.

⁴⁸In ko ga ugledata, se zavzameta, in reče mu mati njegova: Sin, kaj si nama storil tako? Glej, oče tvoj in jaz sva te z žalostjo iskala.

⁴⁸När de nu fingo se honom där, förundrade de sig högeligen; och hans moder sade till honom: »Min son, varför gjorde du oss detta? Se, din fader och jag hava sökt efter dig med stor oro.»

⁴⁹On jima pa reče: Kaj, da sta me iskala? Nista li vedela, da moram biti v tem, kar je Očeta mojega?

⁴⁹Då sade han till dem: »Varför behövden I söka efter mig? Vissten I då icke att jag bör vara där min Fader bor?»

⁵⁰In ona nista razumela besede, ki jo je jima rekel.

⁵⁰Men de förstodo icke det som han talade till dem.

⁵¹Ter gre ž njima in pride v Nazaret, in bil jima je pokoren. In mati njegova je hranila vse te besede v srcu svojem.In Jezus je napredoval v modrosti in rasti, in v milosti pri Bogu in pri ljudeh.

⁵¹Så följde han med dem och kom ned till Nasaret; och han var dem underdånig. Och hans moder gömde allt detta i sitt hjärta.

⁵²In Jezus je napredoval v modrosti in rasti, in v milosti pri Bogu in pri ljudeh.

⁵²Och Jesus växte till i ålder och vishet och nåd inför Gud och människor.