1{Načelniku godbe; za globoke glasove. Psalm Davidov.} Pomagaj, GOSPOD, ker preminil je dobrodelnik, ker izginila so zvesta srca izmed sinov človeških.
1För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.
2Lažnivost govoré drug z drugim, s priliznjenimi ustnami in z dvojnim srcem govoré.
2Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
3GOSPOD pokonča vse priliznjene ustne in jezik, ki bahavo govori,
3De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
4nje, ki govore: Našega jezika moč obvelja, ustne naše so v naši oblasti; kdo bi nam bil gospodar?
4HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
5Zavoljo zatiranja ubožcev, zavoljo zdihovanja revežev vstanem sedaj, govori GOSPOD; na varno postavim njega, ki po tem koprni.
5dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»
6Besede GOSPODOVE so čiste besede, kakor srebro, očiščeno v topilni peči na zemlji, osnaženo sedemkrat.
6»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»
7Ti, GOSPOD, ohraniš uboge, branil jih boš tega rodu na veke.Brezbožni šopirno hodijo vseokrog, ko se povzdiguje malopridnost med človeškimi otroki.
7HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
8Brezbožni šopirno hodijo vseokrog, ko se povzdiguje malopridnost med človeškimi otroki.
8Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
9Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.