1{Načelniku godbe; s strunami, za globoke glasove. Psalm Davidov.} GOSPOD, v jezi svoji me ne karaj, niti v srdu svojem me ne kaznuj.
1För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.
2Milosten mi bodi, GOSPOD, ker opešal sem, ozdravi me, GOSPOD, ker preplašene so kosti moje
2HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.
3in duša moja je preplašena silno – ti pa, o GOSPOD, doklej?
3Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.
4Povrni se, GOSPOD, otmi dušo mojo, reši me zaradi milosti svoje.
4Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?
5Kajti spomina nate v smrti ni, v grobu [Hebr. šeol.] kdo bi te slavil?
5Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.
6Utrujen sem v zdihovanju svojem, vsako noč močim s solzami posteljo svojo, plava mi ležišče v solzah preobilih.
6Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?
7Otemnelo je od žalovanja oko moje, postaralo se je zbok zatiralcev mojih.
7Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.
8Poberite se od mene vsi, ki delate krivico, ker GOSPOD je slišal mojega joka glas.
8Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.
9Slišal je GOSPOD prošnjo mojo, GOSPOD sprejme molitev mojo.Osramočeni bodo in silno se preplašijo vsi sovražniki moji, odriniti morajo v sramoti naglo.
9Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.
10Osramočeni bodo in silno se preplašijo vsi sovražniki moji, odriniti morajo v sramoti naglo.
10HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.
11Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.