¹{Načelniku godbe; kakor ‚Lilije‘. Pričevanje. Psalm Asafov.} O pastir Izraelov, poslušaj, ki vodiš Jožefa kakor čredo, ki stoluješ nad kerubi, pokaži se v svetlobi svoji!

¹För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.

²Pred Efraimom, Benjaminom in Manasejem zbudi moč svojo ter pridi nam v rešitev.

²Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

³O Bog, postavi nas v prejšnji stan, razjasni obličje svoje, in rešeni bomo.

³Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

⁴GOSPOD, Bog nad vojskami, doklej se bode kadila jeza tvoja ob molitvi tvojega ljudstva?

⁴Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

⁵Pasel si jih s solznim kruhom in piti si jim dal solz obilo mero.

⁵HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

⁶Postavil si nas za prepir sosedom našim, in sovražniki se nam smejejo med seboj.

⁶Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

⁷O Bog nad vojskami, postavi nas v prejšnji stan, razjasni obličje svoje, in rešeni bomo.

⁷Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

⁸Trto si bil prestavil iz Egipta, pregnal si narode, da bi jo zasadil.

⁸Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

⁹Pripravil si prostor pred njo, da se je ukoreninila in prerasla deželo.

⁹Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

¹⁰Senca njena je pokrivala gore in njene veje cedre največje.

¹⁰Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

¹¹Iztezala je mladike svoje do morja in proti reki rozge svoje.

¹¹Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

¹²Zakaj si podrl ograje njene, da jo obirajo vsi mimohodeči?

¹²det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

¹³Razriva jo merjasec iz gozda in divjačina poljska jo objeda.

¹³Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

¹⁴O Bog nad vojskami, povrni se, prosimo, ozri se iz nebes ter glej, in skrbi za to trto

¹⁴Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

¹⁵in ohrani, kar je bila vsadila desnica tvoja, in sina, ki si ga močnega storil sebi.

¹⁵Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

¹⁶Požgana je z ognjem, odrezana; od hudovanja obličja tvojega vsi ginejo.

¹⁶Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

¹⁷Roka tvoja bodi nad možem desnice tvoje, nad sinom človeka, ki si ga močnega storil sebi.

¹⁷Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

¹⁸In ne umaknemo se od tebe; oživi nas zopet, in klicali bomo ime tvoje.GOSPOD, Bog nad vojskami, postavi nas v prejšnji stan, razjasni obličje svoje, in rešeni bomo.

¹⁸Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

¹⁹GOSPOD, Bog nad vojskami, postavi nas v prejšnji stan, razjasni obličje svoje, in rešeni bomo.

¹⁹Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.

²⁰HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.