1Ndicharumbidza Jehovha nguva dzose; Rumbidzo yake ichagara mumuromo mangu.
1Av David, da han tedde sig som vanvittig for Abimelek, og denne jog ham fra sig, og han gikk bort.
2Mweya wangu uchazvirumbidza muna Jehovha; Vanyoro vachazvinzwa, vakafara.
2Jeg vil love Herren til enhver tid, hans pris skal alltid være i min munn.
3Kudzai Jehovha pamwechete neni, Ngatikudzise zita rake pamwechete.
3Min sjel skal rose sig av Herren; de saktmodige skal høre det og glede sig.
4Ndakatsvaka Jehovha, akandipindura, Akandisunungura pakutya kwangu kose.
4Pris Herrens storhet med mig, og la oss sammen ophøie hans navn!
5Vakatarira kwaari, vakapenyeswa nomufaro; Zviso zvavo hazvingatongonyadziswi.
5Jeg søkte Herren, og han svarte mig, og han fridde mig fra alt det som forferdet mig.
6Murombo uyu akachema, Jehovha akamunzwa, Akamuponesa panjodzi dzake dzose.
6De så op til ham og strålte av glede, og deres åsyn rødmet aldri av skam.
7Mutumwa waJehovha anokomberedza vanomutya, Nokuvarwira.
7Denne elendige ropte, og Herren hørte, og han frelste ham av alle hans trengsler.
8Ravirai henyu, muone kuti Jehovha wakanaka; Wakakomborerwa munhu anovimba naye.
8Herrens engel leirer sig rundt omkring dem som frykter ham, og han utfrir dem.
9Ityai Jehovha, imwi vatsvene vake; nekuti vanomutya havana chavanoshaiwa.
9Smak og se at Herren er god! Salig er den mann som tar sin tilflukt til ham.
10Vana veshumba vanoshaiwa, vanofa nenzara; Asi vanotsvaka Jehovha havana chinhu chakanaka chavangashaiwa.
10Frykt Herren, I hans hellige! For intet fattes dem som frykter ham.
11Uyai imwi vana, munditeerere; Ndichakudzidzisai kutya Jehovha.
11De unge løver lider nød og hungrer, men dem som søker Herren, fattes ikke noget godt.
12Ndoupi munhu anoda upenyu, Anoda mazuva mazhinji, kuti aone zvakanaka?
12Kom, barn, hør mig! Jeg vil lære eder Herrens frykt.
13Dzora rurimi rwako pakutaura zvakaipa, nemiromo yako, urege kutaura zvinonyengera.
13Hvem er den mann som har lyst til liv, som ønsker sig dager til å se lykke?
14Ibva pane zvakaipa uite zvakanaka; Tsvaka rugare, urutevere.
14Hold din tunge fra ondt og dine leber fra å tale svik!
15Meso aJehovha anotarira vakarurama, Uye nzeve dzake dzinonzwa kuchema kwavo.
15Vik fra ondt og gjør godt, søk fred og jag efter den!
16Chiso chaJehovha chinovenga vanoita zvakaipa, Kuti abvise chiyeudziro chavo panyika.
16Herrens øine er vendt til de rettferdige, og hans ører til deres rop.
17Vakarurama vakadana, Jehovha akanzwa, Akavarwira panjodzi dzavo dzose.
17Herrens åsyn er imot dem som gjør ondt, for å utrydde deres ihukommelse av jorden.
18Jehovha ari pedo nevane moyo yakaputsika, Anoponesa vane mweya yakapwanyika.
18Hine roper, og Herren hører, og av alle deres trengsler utfrir han dem.
19Akarurama anamatambudziko mazhinji; Asi Jehovha anomurwira abude paari ose.
19Herren er nær hos dem som har et sønderbrutt hjerte, og han frelser dem som har en sønderknust ånd.
20Anochengeta mafupa ake ose; Hakuna nerimwe rawo rinovhuniwa.
20Mange er den rettferdiges ulykker, men Herren utfrir ham av dem alle.
21Zvakaipa zvichauraya akaipa; Uye vanovenga vakarurama vachapiwa mhosva.
21Han tar vare på alle hans ben, ikke ett av dem blir sønderbrutt.
22Jehovha anodzikunura mweya yavaranda vake; Hapana nomumwe kuna vanovimba naye achapiwa mhosva.
22Ulykke dreper den ugudelige, og de som hater den rettferdige, dømmes skyldige.
23Herren forløser sine tjeneres sjel, og ingen av dem som tar sin tilflukt til ham, dømmes skyldig.