¹Naizvozvo rashai uipi hwose nemano mano ose neunyepedzeri negodo neucheri hwose,

¹Så läggen då bort all ondska och allt svek så ock skrymteri och avund och allt förtal.

²savacheche vachangoberekwa, pangai mukaka usina kusanganiswa nechinhu weshoko, kuti mukuriswe nawo;

²Och då I nu ären nyfödda barn, så längten efter att få den andliga oförfalskade mjölken, på det att I genom den mån växa upp till frälsning,

³kana zvakadaro, ivai vakaravira kuti Ishe une nyasha.

³om I annars haven »smakat att Herren är god».

⁴Wamunouya kwaari, ibwe benyu, rakarambwa zvirokwazvo nevanhu, asi rakasarudzwa naMwari, rinokosha.

⁴Och kommen till honom, den levande stenen, som väl av människor är förkastad, men inför Gud är »utvald och dyrbar»;

⁵Imwiwo semabwe mapenyu makavakwa muve imba yemweya, upristi utsvene, kuti mubayire zvibayiro zvemweya, zvinogamuchirika kuna Mwari nekuda kwaJesu Kristu.

⁵och låten eder själva såsom levande stenar uppbyggas till ett andligt hus, så att I bliven ett »heligt prästerskap», som skall frambära andliga offer, vilka genom Jesus Kristus äro välbehagliga för Gud.

⁶Nekuti murugwaro zvirimowo, zvinoti: Tarira, ndinoteya muZiyoni mbiru yebwe repakona, rakasarudzwa rinokosha; neunotenda kwaari haanganyadziswi.

⁶Det heter nämligen på ett ställe i skriften: »Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall icke komma på skam.»

⁷Naizvozvo kwamuri imwi munotenda unokosha, asi kune vasingateereri, ibwe rakarabwa nevavaki, ndiro rakazova musoro wekona,

⁷För eder, I som tron, är stenen alltså dyrbar, men för sådana som icke tro »har den sten som byggningsmännen förkastade blivit en hörnsten»,

⁸uye ibwe rekugumbusa, nedombo rekupinganidza; vanogumburwa neshoko vasingariteereri; ndizvo zvavakagadzirwawo.

⁸som är »en stötesten och en klippa till fall». Eftersom de icke hörsamma ordet, stöta de sig; så var det ock bestämt om dem.

⁹Asi imwi muri rudzi rwakasarudzwa, upristi hweumambo, rudzi rutsvene, vanhu vakatengwa, kuti muparidze kose kunaka kwaiye wakakudanai kubva parima muuye kuchiedza chake chinoshamisa.

⁹I åter ären »ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk», för att I skolen förkunna hans härliga gärningar, hans som har kallat eder från mörkret till sitt underbara ljus.

¹⁰imwi maimbova musi vanhu, asi ikozvino muri vanhu vaMwari; makange musina kuwana tsitsi, asi zvino manzwirwa tsitsi.

¹⁰I som förut »icke voren ett folk», men nu ären »ett Guds folk», I som »icke haden fått någon barmhärtighet», men nu »haven fått barmhärtighet».

¹¹Vadiwa, ndinokukumbirisai, sevatorwa nevapfuuri, kuti muzvidzore pakuchiva kwenyama kunorwa nemweya;

¹¹Mina älskade, jag förmanar eder såsom »gäster och främlingar» att taga eder till vara för de köttsliga begärelserna, vilka föra krig mot själen.

¹²mune mafambiro wakanaka pakati pevahedheni; kuti pavanokumhurai sevaiti vezvakaipa, vaona mabasa enyu akanaka varumbidze Mwari nezuva rekushanyirwa.

¹²Och fören en god vandel bland hedningarna, på det att dessa, om de i någon sak förtala eder såsom illgärningsmän, nu i stället, när de skåda edra goda gärningar, må för dessas skull prisa Gud på den dag då han söker dem.

¹³Muzviise pasi pechiga chimwe nechimwe chevanhu nekuda kwaIshe: kana ari mambo, saiye mutungamiriri;

¹³Varen underdåniga all mänsklig ordning för Herrens skull, vare sig det är konungen, såsom den överste härskaren,

¹⁴kana kuvatungamiriri, sekuna ivo vakatumwa naye pakurangwa kwevaiti vezvakaipa, asi ive rumbidzo yevanoita zvakanaka.

¹⁴eller det är landshövdingarna, som ju äro sända av honom för att straffa dem som göra vad ont är och för att prisa dem som göra vad gott är.

¹⁵Nekuti ndizvo zvakaita chido chaMwari, kuti nekuita zvakanaka munyaradze kusaziva kwemapenzi;

¹⁵Ty så är Guds vilja, att I med goda gärningar skolen stoppa munnen till på oförståndiga och fåkunniga människor.

¹⁶sevakasununguka, asi musingashandisi kusungunuka kwenyu sechifukidzo chezvakaipa, asi sevaranda vaMwari.

¹⁶I ären ju fria, dock icke som om I haden friheten för att därmed överskyla ondskan, utan såsom Guds tjänare.

¹⁷Kudzai vose. Idai ukama. Ityai Mwari. Kudzai mambo.

¹⁷Bevisen var man ära, älsken bröderna, »frukten Gud, ären konungen».

¹⁸Varanda zviisei pasi pevatenzi venyu nekutya kose, kwete kune vakanaka nevanyoro chete, asiwo kune vasakarurama.

¹⁸I tjänare, underordnen eder edra herrar med all fruktan, icke allenast de goda och milda, utan också de obilliga.

¹⁹Nekuti idzi inyasha kana nekuda kwehana kuna Mwari munhu achitsungirira pakutambudzika, achitambudzika zvisakafanira.

¹⁹Ty det är välbehagligt för Gud, om någon, med honom för ögonen, tåligt uthärdar sina vedervärdigheter, när han får lida oförskylt.

²⁰Nekuti zvine mbiri yei, kana muchitsungirira mukarobwa matadza? Asi kana mukatsungirira kana muchiita zvakanaka uye muchitambudzika muchitsungirira, izvozvi inyasha kuna Mwari.

²⁰Ty vad berömligt är däri att I bevisen tålamod, när I för edra synders skull fån uppbära hugg och slag? Men om I bevisen tålamod, när I fån lida för goda gärningars skull, då är detta välbehaglig för Gud.

²¹Nekuti makadanirwa izvozvo, nekuti Kristu wakatitambudzikirawo, akatisiira muenzaniso, kuti mutevere makwara ake;

²¹Ty därtill ären I kallade, då ju Kristus själv led för eder och efterlämnade åt eder en förebild, på det att I skullen följa honom och vandra i hans fotspår.

²²iye usina kuita chivi, nekunyengera hakuna kuwanikwa mumuromo make;

²²»Han hade ingen synd gjort, och intet svek fanns i hans mun.

²³iye wakati achinyombwa, haana kunyombawo; achitambudzika haana kutyityidzira; asi wakazvikumikidza kune unotonga zvakarurama;

²³När han blev smädad, smädade han icke igen, och när han led, hotade han icke, utan överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist.

²⁴iye wakatakura amene zvivi zvedu pamuviri wake pamuti, kuti isu takafa kuzvivi tiraramire kururama; iye wamakaporeswa nemavanga ake.

²⁴Och »våra synder bar han» i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort ifrån synderna och leva för rättfärdigheten; och »genom hans sår haven I blivit helade».

²⁵Nekuti makange makaita semakwai akarasika; asi zvino madzokera kumufudzi neMutariri wemweya yenyu.

²⁵Ty I »gingen vilse såsom får», men nu haven I vänt om till edra själars herde och vårdare.