¹Pauro muapositori waJesu Kristu nechido chaMwari, naTimotio hama, kukereke yaMwari iri paKorinde, pamwe nevatsvene vose vari muAkaya yose:

¹Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, så ock brodern Timoteus, hälsar den Guds församling som finnes i Korint, och tillika alla de heliga som finnas i hela Akaja.

²Nyasha kwamuri nerugare runobva kuna Mwari Baba vedu nekuna Ishe Jesu Kristu.

²Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

³Ngaavongwe Mwari, ivo Baba vaIshe wedu Jesu Kristu Baba vetsitsi, uye Mwari wenyaradzo yose;

³Lovad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud,

⁴unotinyaradza padambudziko redu rose, kuti tigone kunyaradza avo vari mukutambudzika kupi nekupi, nenyaradzo yatinonyaradzwa nayo tomene naMwari;

⁴han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allahanda nöd.

⁵nekuti matambudziko aKristu sezvaakawedzerwa matiri, saizvozvovo nyaradzo yeduwo yakawedzerwa naKristu.

⁵Ty såsom Kristuslidanden till överflöd komma över oss, så kommer ock genom Kristus tröst till oss i överflödande mått.

⁶Zvino kunyange tichirwadziwa, ndezvenyaradzo neruponeso rwenyu zvinobudirira mukutsungirira mumatambudziko mamwewo atakatambudzikawo, kana kunyage tichinyaradzwa, ndezvenyaradzo neruponeso rwenyu.

⁶Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker ock detta till tröst för eder, en tröst som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast,

⁷Uye tariro yedu pamusoro penyu yakasimba, tichiziva kuti sezvamuri vagovani vematambudziko, saizvozvovo venyaradzo.

⁷ty vi veta att såsom I delen våra lidanden, så delen I ock den tröst vi undfå.

⁸Nekuti hatidi kuti musaziva, hama, dambudziko redu rakatiwira paAsia, kuti takadzvanyiwa zvisingaverengeki kukunda simba redu, zvekuti takarasha tariro kunyange yeupenyu;

⁸Vi vilja nämligen icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om vilken nöd vi fingo utstå i provinsen Asien, och huru övermåttan svårt det blev oss, utöver vår förmåga, så att vi till och med misströstade om livet.

⁹asi takanga tine mutongo werufu matiri, kuti tirege kuzvivimba, asi Mwari unomutsa vakafa;

⁹Ja, vi hade redan i vårt inre likasom fått vår dödsdom, för att vi icke skulle förtrösta på oss själva, utan på Gud, som uppväcker de döda.

¹⁰wakatinunura parufu rukuru rwakadai, uye unonunura; watinovimba maari kuti uchatinunura;

¹⁰Och ur en sådan dödsnöd frälste han oss, och han skall än vidare frälsa oss; ja, till honom hava vi satt vårt hopp att han allt framgent skall frälsa oss.

¹¹nemwiwo muchitishandira pamwe nemukumbiro, kuti nekuda kwechipo pamusoro pedu nenzira yevanhu vazhinji, kuvonga kupiwe vazhinji vakatimiririra.

¹¹Också I stån oss ju bi med eder förbön. Och så skola många hembära tacksägelse för oss, för den nåd som genom mångas böner har kommit oss till del.

¹²Nekuti kuzvikudza kwedu ndikoku: Kupupura kwehana yedu, kuti muumwe neuzvokwadi hwaMwari, kwete neuchenjeri hwenyama, asi nenyasha dzaMwari, takazvibata panyika zvikuru maererano nemwi.

¹²Ty vad vi kunna berömma oss av, och vad vårt samvete bär oss vittnesbörd om, det är att vi i denna världen hava vandrat i Guds helighet och renhet, icke ledda av köttslig vishet, utan av Guds nåd; så framför allt i vårt förhållande till eder.

¹³Nekuti hatinyori zvimwe zvinhu kwamuri, asi izvo zvamunoverenga nezvamunogamuchira; uye ndinovimba kuti muchazvigamuchira kusvika pakuguma;

¹³Ty i vad vi skriva till eder ligger icke något annat än just vad I läsen och väl kunnen förstå. Och jag hoppas att I skolen komma att till fullo förstå

¹⁴sezvamakatigamuchirawo muchidimbu, kuti tiri rumbidzo yenyu, semwiwo vedu nezuva raIshe Jesu.

¹⁴vad I redan nu delvis förstån om oss: att vi äro eder berömmelse, likasom I ären vår berömmelse, på vår Herre Jesu dag.

¹⁵Zvino muchivimbo ichi, ndaishuva kutanga kuuya kwamuri kuti muve nenyasha dzechipiri;

¹⁵Och i denna tillförsikt tänkte jag komma först till eder, för att I skullen få ännu ett kärleksbevis.

¹⁶nekupfuura nekwamuri ndichienda Makedhonia, nekudzoka kwamuri ndichibva Makedhonia, ndiperekedzwe nemwi kuJudhiya.

¹⁶Genom eder stad ville jag alltså taga vägen till Macedonien, och jag skulle sedan från Macedonien återigen komma till eder, för att då av eder utrustas för resan till Judeen.

¹⁷Naizvozvo ndichifunga saizvozvo, ndakaita nekusasimbisa moyo here, kana zvandinozvipira ndinozvipira zvinoenderana nenyama here? Kuti kwandiri zvive hongu, hongu; uye kwete, kwete?

¹⁷Så tänkte jag; och icke har jag väl därför nu handlat i vankelmod? Eller plägar jag kanhända fatta mina beslut efter köttet, så att vad jag säger är på samma gång »ja, ja» och »nej, nej»?

¹⁸Asi Mwari wakatendeka, kuti shoko redu kwamuri harina kuva hongu nakwete.

¹⁸Ingalunda; så sant Gud är trofast, vad vi tala till eder är icke »ja och nej».

¹⁹Nekuti Mwanakomana waMwari Jesu Kristu uyo wakaparidzwa pakati penyu nesu, neni naSirivhano naTimotio, wakange asiri hongu nakwete, asi maari maiva hongu.

¹⁹Guds Son, Jesus Kristus, han som bland eder har blivit predikad genom oss -- genom mig och Silvanus och Timoteus -- han kom ju icke såsom »ja och nej», utan »ja» har kommit i och genom honom.

²⁰Nekuti zvose zvipikirwa zvaMwari, nemaari ndihongu; nemaari ndiAmeni, kuti Mwari akudzwe kubudikidzwa nesu.

²⁰Ty Guds löften, så många de äro, hava i honom fått sitt »ja»; därför få de ock genom honom sitt »amen», på det att Gud må bliva ärad genom oss.

²¹Zvino unotisimbisa pamwe nemwi muna Kristu nekutizodza ndiMwari,

²¹Men den som befäster oss såväl som eder i Kristus, och den som har smort oss, det är Gud,

²²wakatiisawo mucherechedzo, akapa rubatso rweMweya mumoyo yedu.

²²han som har låtit oss undfå sitt insegel och givit oss Anden till en underpant i våra hjärtan.

²³Asi ini ndinodana Mwari kuti ave chapupu pamweya wangu, kuti ndikuregererei handina kuzouya Korinde.

²³Jag kallar Gud till vittne över min själ, att det är av skonsamhet mot eder som jag ännu icke har kommit till Korint.

²⁴Hazvirevi kuti tinotonga pamusoro perutendo rwenyu, asi tiri vabatsiri vemufaro wenyu; nekuti mumire nerutendo.

²⁴(Detta säger jag icke, som om vi vore herrar över eder tro; fastmer äro vi edra medarbetare till att bereda eder glädje, ty i tron stån I fasta.)