¹Zvino Dhavhidhi wakataura kuna Jehovha mashoko orwiyo urwu nenguva yaakarwirwa naJehovha pamaoko avavengi vake vose, napamaoko aSauro;

¹Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.

²akati: Jehovha idombo rangu, nenhare yangu, nemununuri wangu, iye ndewangu.

²Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,

³Mwari wedombo rangu, ndichavimba naye; nhovo yangu, norunyanga rwokuponeswa kwangu, shongwe yangu yakakwirira, noutiziro hwangu. Muponesi wangu, anondiponesa pakumanikidzwa.

³Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!

⁴Ndichadana kuna Jehovha, iye anofanira kurumbidzwa; Naizvozvo ndichaponeswa kuna vavengi vangu.

⁴HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.

⁵nekuti mafungu orufu akandikomba, Uye nzizi dzezvakaipa dzakandivhundusa.

⁵Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,

⁶Mabote aSheori akandisunga, Misungo yorufu yakandiwira.

⁶dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.

⁷Pakutambudzika kwangu ndakadana kuna Jehovha, Ndakadana kuna Mwari wangu, Akanzwa inzwi rangu ari mutemberi yake; Kuchema kwangu kukasvika munzeve dzake.

⁷Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.

⁸Ipapo nyika yakazununguka, ikadedera; Nheyo dzokudenga dzakadengenyeka, Dzikazununguswa, nekuti iye wakange atsamwa.

⁸Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.

⁹Utsi hwakakwira hwuchibva mumhino dzake, Uye moto wakabuda mumuromo make, wakaparadza; Mazimbe akabatidzwa nawo.

⁹Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.

¹⁰Wakakotamisawo kudenga-denga, akaburuka, Nerima guru rakanga riri pasi petsoka dzake.

¹⁰Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.

¹¹Wakatasva kerubhu, akabhururuka; Zvirokwazvo, wakaonekwa ari pamapapiro emhepo.

¹¹Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar

¹²Wakazvipoteredza nerima setende, Mvura yakaunganidzwa, nemvumi dzehore dzedenga.

¹²Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.

¹³Nokupenya, kwakanga kuri pamberi pake, Mazimbe omoto akabatidzwa.

¹³Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.

¹⁴Jehovha wakatinhira kudenga, Wekumusoro-soro wakataura nenzwi rake.

¹⁴HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.

¹⁵Wakatuma miseve, akavaparadza; Akatuma mheni, akavavhundusa.

¹⁵Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.

¹⁶Ipapo pasi pegungwa pakaonekwa, Uye nheyo dzenyika dzakaratidzwa pachena, Nokutuka kwaJehovha, Nokufema kwemweya wemhino dzake.

¹⁶Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.

¹⁷Wakatambanudza ruoko rwake ari kumusoro, akanditora, Akandinyukura pamvura zhinji;

¹⁷Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.

¹⁸Akandirwira pamuvengi wangu ane simba, Nokuna vanondivenga; nekuti vakanga vondikurira.

¹⁸Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.

¹⁹Vakandivinga nezuva renjodzi yangu, Asi Jehovha wakange ari mutsigiro wangu.

¹⁹De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.

²⁰Akandibudisira kunzvimbo yakafarikana, Akandirwira, nekuti wakange achindifarira.

²⁰Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.

²¹Jehovha wakandiitira zvakaenzana nokururama kwangu, Akandipa mubayiro wakaenzana nokuchena kwamaoko angu.

²¹HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.

²²Nekuti ndakachengeta nzira dzaJehovha, Handina kubva kuna Mwari wangu nokunyengera.

²²Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;

²³Nekuti zvose zvaakatonga zvakanga zviri pamberi pangu; Kana zviri zvaakatema, handina kutsauka kwazviri.

²³nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.

²⁴Ndakanga ndakarurama kwazvo pamberi pake, Ndakazvichengeta pazvakaipa zvangu.

²⁴Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.

²⁵Naizvozvo Jehovha wakandiitira zvakaenzana nokururama kwangu, Zvakaenzana nokuchena kwangu pamberi pake.

²⁵Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.

²⁶Ane tsitsi, munomuitirawo tsitsi; Munhu, wakarurama kwazvo, munomuitirawo zvakarurama;

²⁶Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.

²⁷Wakanaka, munomuitirawo zvakanaka; Wakatsauka, munomuitira hasha.

²⁷Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.

²⁸Muchaponesa vanhu vanotambudzika, Asi meso enyu anoona vanozvikudza kuti muvaderedze.

²⁸och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.

²⁹Nekuti muri mwenje wangu, Jehovha; Jehovha uchavhenekera rima rangu.

²⁹Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.

³⁰Nekuti nemwi ndichavamba hondo, Kana ndina Mwari wangu ndichadarika rusvingo.

³⁰Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.

³¹Kana ari Mwari, nzira yake yakarurama kwazvo; Shoko raJehovha rakaidzwa; Ndiye nhovo yavose vanotenda kwaari.

³¹Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.

³²Nekuti ndiani Mwari, asi iye Jehovha? Ndianiko dombo, asi iye Mwari wedu?

³²Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?

³³Mwari ndiye nhare yangu ine simba; Iye unondifambisa nenzira yakarurama.

³³Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,

³⁴Unoita tsoka dzangu setsoka dzenondokadzi, Unondiisa pakakwirira.

³⁴du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,

³⁵Unodzidzisa maoko angu kurwa; Naizvozvo maoko angu anowembura uta bwendarira.

³⁵du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!

³⁶Makandipawo nhovo yokuponesa kwenyu, Unyoro bwenyu hwakandikurisa.

³⁶Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,

³⁷Makandiitira nzvimbo yakafarikana pasi pangu pandingatsika; Tsoka dzangu hadzina kutedzemuka.

³⁷du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.

³⁸Ndakateverera vavengi vangu, ndikavaparadza, Handina kudzokazve kusvikira vapedzwa.

³⁸Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.

³⁹Ndakavapedza, ndakavabaya, havagoni kumuka; Vakawira pasi petsoka dzangu.

³⁹Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.

⁴⁰nekuti makandisunga chiwuno nesimba rokurwa naro; Makandikundisa vaindimukira.

⁴⁰Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.

⁴¹Makatizisa vavengi vangu, Kuti ndiparadze vanondivenga.

⁴¹Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.

⁴²Vakatarira, asi kwakanga kusino muponesi, Kuna Jehovha, asi haana kuvapindura.

⁴²De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.

⁴³Ipapo ndakavapwanya seguruva renyika; Ndikavatswa samatope enzira dzomumusha, ndikavaparadzira kure.

⁴³Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.

⁴⁴Makandirwirawo pakukakavadzana kwavanhu vangu, Makandichengeta kuti ndive mukuru wendudzi; Vanhu vandakanga ndisingazivi, vachandishumira.

⁴⁴Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.

⁴⁵Vatorwa vachanamata kwandiri; Vachateerera pakarepo kana vachindinzwa.

⁴⁵Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.

⁴⁶Vatorwa vachatorerwa simba, Vachabuda pavaivanda vachidedera.

⁴⁶Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.

⁴⁷Jehovha mupenyu; dombo rangu ngarikudzwe; Mwari, dombo rokuponeswa kwangu, ngaarumbidzwe.

⁴⁷HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!

⁴⁸Ndiye Mwari unonditsivira, Unondikundisa vanhu.

⁴⁸Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;

⁴⁹Unondibvisa kuvavengi vangu; Zvirokwazvo, munondisimudzira kumusoro kwavanondimukira; Munondirwira pamunhu unondimanikidza.

⁴⁹du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!

⁵⁰Naizvozvo ndichakuvongai Jehovha, pakati pendudzi, Ndichakudza zita renyu nenziyo;

⁵⁰Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.

⁵¹Unopa mambo wake kuponeswa kukuru; Unoitira muzodzwa wake unyoro, Kuna Dhavhidhi navana vake nokusingaperi.

⁵¹Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.