¹Zvino nyika yose yaiva yerurimi rwumwe neyeshoko rimwe.

¹Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.

²Zvino zvakaitika vachifamba kubva kumabvazuva, kuti vakawana bani munyika yeShinari, ndokugarako.

²Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.

³Ndokuti umwe neumwe kumuvakidzani wake: Uyai, ngatiite zvidhina, tizvipise zvikuru. Zvino zvidhina zvakava mabwe kwavari, netara ikava dope kwavari.

³Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.

⁴Zvino vakati: Uyai, ngatizviva­kire guta neshongwe ine musoro uri­kudenga, uye ngatizviitirei zita, zvikasadaro tingapararira pamusoro pechiso chenyika yose.

⁴Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»

⁵Zvino Jehovha wakaburuka kuzoona guta neshongwe, yakangi yava­kwa nevanakomana vevanhu.

⁵Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.

⁶Jehovha ndokuti: Tarira, rudzi nderwumwe, uye vane rurimi rwumwe vose, zvino ndizvo zvavanotanga kuita; uye ikozvino hakuchina chi­nhu chavangada kuita chavangadziviswa.

⁶Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.

⁷Uyai, ngatiburuke, tivhiringidze rurimi rwavo ipapo, kuti vasanzwa mutauro weumwe neumwe.

⁷Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»

⁸Naizvozvo Jehovha wakavaparadzira kubva ipapo pamusoro pechiso chenyika, vakamira kuvaka guta.

⁸Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.

⁹Naizvozvo va­katumidza zita raro kuti Bhabheri, nekuti ipapo Jeho­vha wakavhiringidza rurimi rwenyika yose; uye kubva ipapo Jehovha akavaparadzira pachiso chenyika yose.

⁹Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.

¹⁰Awa marudzi aShemu. Shemu wakange ane makore zana, akabereka Aripakishadhi, makore maviri shure kwemafashame.

¹⁰Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.

¹¹Shemu ndokurarama, shure kwekubereka Aripakishadhi, makore mazana mashanu; akabereka vanako­mana nevanasikana.

¹¹Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.

¹²Aripakishadhi ndokurarama makore makumi matatu nemashanu, akabe­reka Shera.

¹²När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.

¹³Aripakishadhi ndokurarama, shure kwekubereka kwake Shera, makore mazana mana nematatu; akabereka vanakomana nevanasikana.

¹³Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.

¹⁴Shera ndokurarama makore ma­kumi matatu, akabereka Ebheru.

¹⁴När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.

¹⁵Shera ndokurarama, shure kwekubereka kwake Ebheru, makore mazana mana nematatu; akabereka vanakomana nevanasikana.

¹⁵Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.

¹⁶Ebheru ndokurarama makore ma­kumi matatu nemana, akabereka Peregi.

¹⁶När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.

¹⁷Ebheru ndokurarama, shure kwekubereka kwake Peregi, makore mazana mana nemakumi matatu; akabereka vanakomana nevanasi­kana.

¹⁷Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.

¹⁸Peregi ndokurarama makore ma­kumi matatu, akabereka Rehu.

¹⁸När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.

¹⁹Zvino Peregi wakararama, shure kwekubereka kwake Rehu, makore mazana maviri nemapfumbamwe; akabereka vanakomana nevanasikana.

¹⁹Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.

²⁰Rehu ndokurarama makore ma­kumi matatu nemaviri, akabereka Serugu.

²⁰När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.

²¹Zvino Rehu wakararama, shure kwekubereka kwake Serugu, makore mazana maviri nemanomwe; akabereka vanakomana nevanasikana.

²¹Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.

²²Serugu ndokurarama makore ma­kumi matatu, akabereka Nahori.

²²När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.

²³Zvino Serugu wakararama, shure kwekubereka kwake Nahori, makore mazana maviri, akabereka vanako­mana nevanasikana.

²³Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.

²⁴Nahori ndokurarama makore ma­kumi maviri nemapfumbamwe, akabe­reka Tera.

²⁴När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.

²⁵Zvino Nahori wakararama, shure kwekubereka kwake Tera, makore zana negumi nemapfumbamwe, akabereka vanakomana nevanasikana.

²⁵Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.

²⁶Tera ndokurarama makore ma­kumi manomwe, akabereka Abhuramu, Nahori naHarani.

²⁶När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.

²⁷Zvino izvi zvizvarwa zvaTera. Tera waka­bereka Abhuramu, Nahori naHarani; Harani ndokubereka Roti;

²⁷Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.

²⁸Harani akafa, baba vake Tera vasati vafa, panyika yechiberekerwa chake, muUri yevaKara­dhea.

²⁸Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.

²⁹Zvino Abhuramu naNahori vakazvitorera vakadzi; zita remukadzi waAbhu­ramu raiva Sarai; uye zita remukadzi waNahori raiva Mirika, mukunda waHa­rani, baba vaMirika, nababa vaIsika.

²⁹Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.

³⁰Asi Sarai waiva mhanje, wakange asina mwana.

³⁰Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.

³¹Zvino Tera wakatora Abhuramu mwanakomana wake, naRoti, mwanakomana waHarani, mwanako­mana wemwanakomana wake, naSarai, muroora wake, mukadzi waAbhuramu mwanakomana wake; vakabva Uri yevaKaradhea navo, kuenda kunyika yeKanani; vakasvika Harani, vakagarapo.

³¹Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.

³²Zvino mazuva aTera aiva makore mazana maviri nemashanu; Tera akafira Harani.

³²Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.