¹Musava vadzidzisi vazhinji, hama dzangu, muchiziva kuti tichagamuchira kutongwa kwakakura kupfuvurisa.

¹Mina bröder, icke många av eder må träda upp såsom lärare; I bören veta att vi skola få en dess strängare dom.

²Nekuti tinokanganisa tose pazvinhu zvizhinji. Kana munhu asingakanganisi pashoko, ndiye munhu wakaperedzerwa, unogona kudzora muviri wosewo.

²I många stycken fela vi ju alla; om någon icke felar i sitt tal, så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp.

³Tarira, tinoisa matomu mumiromo yemabhiza kuti atiteerere, tichitenderedza muviri wawo wose.

³När vi lägga betsel i hästarnas mun, för att de skola lyda oss, då kunna vi därmed styra också hela deras övriga kropp.

⁴Tariraiwo zvikepe, izvo kunyange zviri zvikuru zvakadai zvichitinhwa nemhepo dzinotyisa, zvinodzorwa nechidzoreso chiduku duku kose-kose kune chishuwo chemufambisi.

⁴Ja, till och med skeppen, som äro så stora, och som drivas av starka vindar, styras av ett helt litet roder åt det håll dit styrmannen vill.

⁵Kunyange rurimi mutezo muduku wakadaro, uye rwunozvirumbidza zvikuru. Tarirai moto muduku unotungidza huni zhinji sei!

⁵Så är ock tungan en liten lem och kan likväl berömma sig av stora ting. Betänken huru en liten eld kan antända en stor skog.

⁶Nerurimi moto, nyika izere nekuipa; ndizvo zvakaita rurimi pakati pemitezo yedu, kuti runosvibisa muviri wose, nekutungidza nzira yose yeupenyu, uye rwunotungidzwa negehena.

⁶Också tungan är en eld; såsom en värld av orättfärdighet framstår den bland våra lemmar, tungan som befläckar hela kroppen och sätter »tillvarons hjul» i brand, likasom den själv är antänd av Gehenna.

⁷Nekuti marudzi ose emhuka, neeshiri, neezvose zvinokambaira, neezvinhu zviri mugungwa angapingudzwa, uye anopingudzwa nechimiro chevanhu;

⁷Ty väl är det så, att alla varelsers natur, både fyrfotadjurs och fåglars och kräldjurs och vattendjurs, låter tämja sig, och verkligen har blivit tamd, genom människors natur.

⁸asi hakuna munhu ungapingudza rurimi; rwakaipa, rwunoshanduka-shanduka, rwuzere nechepfu inouraya.

⁸Men tungan kan ingen människa tämja; ett oroligt och ont ting är den, och full av dödande gift.

⁹Narwo tinorumbidza Mwari ivo Baba, narwo tinotuka vanhu, ivo vakaitwa nemufananidzo waMwari;

⁹Med den välsigna vi Herren och Fadern, och med den förbanna vi människorna, som äro skapade till att vara Gud lika.

¹⁰mumuromo mumwewo munobva kurumbidza nekutuka. Hama dzangu, ngazviitike saizvozvo.

¹⁰Ja, från en och samma mun utgå välsignelse och förbannelse. Så bör det icke vara, mina bröder.

¹¹Chitubu chinobudisa pamuromo umwe mvura inonaka neinovava here?

¹¹Icke giver väl en källa från en och samma åder både sött och bittert vatten?

¹²Ko, hama dzangu, muvonde ungabereka maorivhi here, kana muzambiringa maonde? Saizvozvo chutubu hachibudisi mvura inovava neinonaka.

¹²Mina bröder, icke kan väl ett fikonträd bära oliver eller ett vinträd fikon? Lika litet kan en salt källa giva sött vatten.

¹³Ndiani wakachenjera newakangwara pakati penyu? Ngaaratidze nemufambiro wakanaka mabasa ake neunyoro hweuchenjeri.

¹³Finnes bland eder någon vis och förståndig man, så må han, i visligt saktmod, genom sin goda vandel låta se de gärningar som hövas en sådan man.

¹⁴Asi kana mune godo rinovava norukave mumoyo yenyu, musazvirumbidza nekurevera chokwadi nhema.

¹⁴Om I åter i edra hjärtan hysen bitter avund och ären genstridiga, då mån I icke förhäva eder och ljuga, i strid mot sanningen.

¹⁵Kuchenjera uku hakuburuki kuchibva kumusoro, asi ndokwenyika, kwechisikirwo, kweudhimoni.

¹⁵Sådan »vishet» kommer icke ned ovanifrån, utan är av jorden och tillhör de »själiska» människorna, ja, de onda andarna.

¹⁶Nekuti pane godo nerukave, ndipo pane nyongano nebasa rose rakaipa.

¹⁶Ty där avund och genstridighet råda, där råder oordning och allt vad ont är.

¹⁷Asi uchenjeri hwunobva kumusoro pakutanga hwakachena, kozouya kuva nerugare, kunyorova, kuteerera, kuzara netsitsi nezvibereko zvakanaka, hwusina kutsaura, hwusina kunyengera.

¹⁷Men den vishet som kommer ovanifrån är först och främst ren, vidare fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andra goda frukter, fri ifrån tvivel, fri ifrån skrymtan.

¹⁸Uye chibereko chekururama chinodzwarwa murugare kune vanoita rugare.

¹⁸Och rättfärdighetens frukt kommer av en sådd i frid, dem till del som hålla frid.