1Asi zvino vaduku kwandiri vanondisweveredza, Ivo vandaishovora kuisa madzibaba avo pambwa dzamapoka angu.
1Och nu le de åt mig, människor som äro yngre till åren än jag, män vilkas fäder jag aktade ringa, ja, ej ens hade velat sätta bland mina vallhundar.
2Simba ramaoko avo ringandibatsireiko? Ivo vakapererwa nesimba kwazvo.
2Vad skulle de också kunna gagna mig med sin hjälp, dessa människor som sakna all manlig kraft?
3Vaonda nokushaiwa nenzara; vanotetena ivhu rakaoma murima ramatangwaza nokuparadzwa.
3Utmärglade äro de ju av brist och svält; de gnaga sin föda av torra öknen, som redan i förväg är öde och ödslig.
4Vanotanha zvinovava pamakwenzi; Midzi yomurara ndizvo zvokudya zvavo.
4Saltörter plocka de där bland snåren, och ginströtter är vad de hava till mat.
5Vanodzingwa pakati pavanhu; Vanovashoverera sembavha.
5Ur människors samkväm drives de ut, man ropar efter dem såsom efter tjuvar.
6Vanofanira kugara pamipata yakasviba, Pamakomba enyika namatombo.
6I gruvliga klyftor måste de bo, i hålor under jorden och i bergens skrevor.
7Vanorira pakati pamakwenzi; Vanounganira pasi porukato.
7Bland snåren häva de upp sitt tjut, under nässlor ligga de skockade,
8Ndivo vana vamapenzi, zvirokwazvo vana vavanhu vakaipa; Vakadzingwa panyika vachirohwa.
8en avföda av dårar och ärelöst folk, utjagade ur landet med hugg och slag.
9Zvino ndava chiimbo chavo, Ndava shumo yavo.
9Och för sådana har jag nu blivit en visa, de hava mig till ämne för sitt tal;
10Vanondisema, vanomira kure neni, Havaregi kupfira mate pachiso changu.
10med avsky hålla de sig fjärran ifrån mig, de hava ej försyn för att spotta åt mig.
11nekuti iye akasunungura rukungiso rwake akanditambudza; Vakarasha tomu pamberi pangu.
11Nej, mig till plåga, lossa de alla band, alla tyglar kasta de av inför mig.
12Vasina maturo vanosimuka kurudyi rwangu; Vanosundira makumbo angu, Vanozvigadzirira nzira dzavo kundiparadza.
12Invid min högra sida upphäver sig ynglet; mina fötter vilja de stöta undan. De göra sig vägar som skola leda till min ofärd.
13Vanoparadza nzira yangu, Vanowedzera njodzi yangu, Ivo vanhu vasina mubatsiri.
13Stigen framför mig hava de rivit upp. De göra sitt bästa till att fördärva mig, de som dock själva äro hjälplösa.
14Vanouya vakafanana navanopinda pakakoromoka pakuru; Vanomhanyira kwandiri pakati pamasvingo akakoromoka.
14Såsom genom en bred rämna bryta de in; de vältra sig fram under murarnas brak.
15Zvinotyisa zvandivinga, Vanodzinga kukudzwa kwangu semhepo; Kufara kwangu kwapfuura segore.
15Förskräckelser välvas ned över mig. Såsom en storm bortrycka de min ära, och såsom ett moln har min välfärd farit bort.
16Zvino mweya wangu wadururwa mukati mangu; Mazuva enjodzi andibata.
16Och nu utgjuter sig min själ inom mig, eländesdagar hålla mig fast.
17Panguva yousiku mafupa angu anoururwa mukati mangu, Uye zvinonditetena hazvizorori.
17Natten bortfräter benen i min kropp, och kvalen som gnaga mig veta ej av vila.
18Nesimba rake guru nguvo yangu yachinyikara; Rinondisunga sehuro dzejasi rangu.
18Genom övermäktig kraft har mitt kroppshölje blivit vanställt, såsom en livklädnad hänger det omkring mig.
19Iye akandiwisira mumatope, Ndava seguruva nedota.
19I orenlighet har jag blivit nedstjälpt, och själv är jag nu lik stoft och aska.
20Ndinochema kwamuri, asi hamundidaviri; Ndimire, asi munongonditarira.
20Jag ropar till dig, men du svarar mig icke; jag står här, men de bespejar mig allenast.
21Mashanduka hamune tsitsi neni; Munonditambudza nesimba roruoko rwenyu.
21Du förvandlas för mig till en grym fiende, med din starka hand ansätter du mig.
22Munondisimudza nemhepo, munonditasvisa pamusoro payo; munondinyungurusira mudutu remhepo.
22Du lyfter upp mig i stormvinden och för mig hän, och i bruset låter du mig försmälta av ångest.
23Nekuti ndinoziva kuti muchandiisa kurufu, nekuimba yakatarirwa vapenyu vose.
23Ja, jag förstår att du vill föra mig till döden, till den boning dit allt levande församlas.
24Ko munhu, anonyura, haangatambanudzi ruoko here? Pakutambudzika kwake haangaridzi mhere here?
24Men skulle man vid sitt fall ej få sträcka ut handen, ej ropa efter hjälp, när ofärd har kommit?
25Ko handina kuchema akanga ari panjodzi here? Mweya wangu wakange usine shungu pamusoro powaishaiwa here?
25Grät jag ej själv över den som hade hårda dagar, och ömkade sig min själ ej över den fattige?
26Ndakati ndichitarira zvakanaka zvakaipa zvikasvika, Ndakati ndichimirira chiedza, rima ndokusvika.
26Se, jag väntade mig lycka, men olycka kom; jag hoppades på ljus, men mörker kom.
27Ura hwangu hunovira, hauzorori; Mazuva okutambudzika andivinga.
27Därför sjuder mitt innersta och får ingen ro, eländesdagar hava ju mött mig.
28Ndakafamba ndichichema kusina mushana; Ndinosimuka pakati peungano, ndichichema kubatsirwa.
28Med mörknad hud går jag, fastän ej bränd av solen; mitt i församlingen står jag upp och skriar.
29Ndava hama yamakava, Neshamwari yemhou shiri.
29En broder har jag blivit till schakalerna, och en frände är jag vorden till strutsarna.
30Ganda rangu rasviba, rinokwatuka kwandiri; mafupa angu atsva nokupisa.
30Min hud har svartnat och lossnat från mitt kött, benen i min kropp äro förbrända av hetta.
31Naizvozvo mbira dzangu dzashanduka kuchema, Uye nyere yangu rava inzwi ravanochema misodzi.
31I sorgelåt är mitt harpospel förbytt, mina pipors klang i högljudd gråt.