¹Kurangarira komoyo ndo­komunhu; Asi mhinduro yorurimi inobva kuna Jehovha.

¹En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.

²Nzira dzose dzomunhu anoti dzakanaka pakuona kwake; Asi Jehovha anoyera zvinangwa.

²Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.

³Isa mabasa ako ose kuna Jehovha, Zvawakarangarira zvigoitika.

³Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.

⁴Jehovha akaitira chinhu chimwe ,nechimwe basa racho; Zvirokwazvo kunyange nowakaipa wakaitirwa zuva rakaipa,

⁴HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.

⁵mumwe nomumwe unomoyo unozvikudza, anonyangadza Jehovha Zvirokwazvo, haangakoni kurohwa.

⁵En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.

⁶Zvakaipa zvinodzikunurwa nenyasha nezvokwadi; Nokutya Jehovha vanhu vanobva pane zvakashata.

⁶Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.

⁷Kana nzira dzomunhu dzichifadza Jehovha, Anomuyananisira kunyange namapfumo ake.

⁷Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.

⁸Zviri nani kuva nezvishoma nokururama, Pakuva nefuma zhinji nokusarurama.

⁸Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.

⁹moyo womunhu anozvifungira nzira yake; Asi Jehovha anorairira kufamba kwake.

⁹Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.

¹⁰Miromo yamambo inotema zviga zvazvokwadi; Muromo wake haungaposhi pakutonga.

¹⁰Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.

¹¹Chiyero nechienzaniso, chisinganyengeri, chinobva kuna Jehovha; Zviidzo zvose zvehombodo ibasa rake.

¹¹Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.

¹²Zvinonyangadza kana madzimambo achiita zvakaipa; nekuti chigaro choushe chinosimbiswa nokururama.

¹²En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.

¹³Madzimambo anofadzwa nemiromo yakarurama; Anotaura zvinhu zvakarurama anodikamwa naye.

¹³Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.

¹⁴Kutsamwa kwamambo kwakaita senhume dzorufu; Asi munhu akachenjera anokunyaradza.

¹⁴Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.

¹⁵Upenyu huri pakubwinya kwechiso chamambo; Kana achifarira munhu zvakaita segore remvura yokupedzisira.

¹⁵När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.

¹⁶Kuwana uchenjeri kunokunda sei kuwana ndarama; zviri nani kutsaura kuwana njere pakuwana sirivha.

¹⁶Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.

¹⁷Mugwagwa, wakapfumba, wavakarurama ndiko kubva pane zvakaipa; anochenjerera nzira yake anochengeta mweya wake.

¹⁷De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.

¹⁸Kuzvikudza kunotangira kuparadzwa; Uye mweya wamanyawi unotangira kuwa.

¹⁸Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.

¹⁹Zviri nani kuva nomweya unozvininipisa pakati pavarombo pakugovana zvakapambwa navanozvikudza.

¹⁹Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.

²⁰Anoteerera shoko,achawana zvakanaka Anovimba naJehovha,anomufaro.

²⁰Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.

²¹Anomoyo wakachenjera achanzi akangwara;Uye miromo inotapira inowedzera dzidzo

²¹Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.

²²Njere itsime roupenyu kuna vanadzo;Asi kuraira kwamapenzi hupenzi

²²En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.

²³Moyo wowakachenjera unodzidzisa muromo wake Uchawedzera dzidzo pamiromo yake

²³Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.

²⁴Mashoko, anofadza, akaita somusvi wouchi,Zvinotapira kumweya zvichiporesa mafupa.

²⁴Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

²⁵Munhu anoona nzira achiti yakarurama, asi kuguma kwayo inzira dzorufu.

²⁵Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.

²⁶Nzara yomubati inomubatira;nokuti muromo wake unomukurudzira.

²⁶Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.

²⁷Munhu asina maturo; anofungira vamwe zvakaipa; Pamiromo yake panomoto unopisa.

²⁷Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.

²⁸Munhu akatsauka anokusha kukakavara; Mucheri anoparadzanisa shamwari dzinodanana.

²⁸En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.

²⁹Munhu anomanikidza,anonyengedzera wokwake,Achimutungamirira panzira isina kunaka.

²⁹Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.

³⁰Munhu anotsinzina meso ake,Anozviita kuti afunge zvakatsauka ,Anorumana miromo yake anoita zvakashata.

³⁰Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.

³¹Vhudzi rachena ikorona yakaisvonaka,Inowanikwa panzira yokururama.

³¹En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.

³²Anomoyo murefu anopfuura ane simba; Anodzora mweya wake, anopfuura anotapa musha.

³²Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.

³³Mijenya inokandirwa panguvo dzechifuva;Asi zviga zvose zvinotemwa nayo zvinobva kuna Jehovha.

³³Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.