1Ndakafara panguva yavakati kwandiri, Hendei kumba kwaJehovha.
1En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: »Vi skola gå till HERRENS hus.»
2Tsoka dzedu dzimire Pakati pamasuwo ako, Jerusaremu;
2Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,
3Jerusaremu, iwe wakavakwa seguta rakasanganiswa zvakanaka;
3Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,
4Ndiko kunokwira ndudzi, ndudzi dzaJehovha, Sezvakarairwa Isiraeri, Kuti vavonge zita raJehovha.
4dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.
5nekuti ndiko kwakagadzwa zvigaro zvokutonga, Zvigaro zvoushe zveimba yaDhavhidhi.
5Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.
6kumbirirai Jerusaremu rugare; Vanokudai, vachakomborerwa.
6Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.
7Rugare ngaruve mukati mamasvingo ako, Nokufarikana mukati medzimba dzako dzoushe.
7Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!
8Nokuda kwehama dzangu neshamwari dzangu, Ndichati zvino, Rugare ngaruve mukati mako.
8För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.
9Nokuda kweimba yaJehovha Mwari wedu Ndichakutsvakira zvakanaka.
9För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.