¹Ndinokudisai, Jehovha, simba rangu.

¹För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.

²Jehovha idombo rangu, nenhare yangu, nomurwiri wangu; Mwari wangu, dombo rangu, wandichavimba naye; nhovo yangu, norunyanga rwokuponeswa kwangu, shongwe yangu yakakwirira.

²Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,

³Ndichadana kuna Jehovha, iye anofanirwa nokurumbidzwa; Naizvozvo ndichaponeswa kuna vavengi vangu.

³HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.

⁴Mabote orufu akandikomba; Uye nzizi dzezvakaipa dzakandivhundusa.

⁴HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.

⁵Mabote eSheori akandisunga; Misungo yorufu yakandiwira.

⁵Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.

⁶Pakutambudzika kwangu ndakadana kuna Jehovha, Ndikadana kuna Mwari wangu; Akanzwa inzwi rangu ari mutemberi yake; Kuchema kwangu pamberi pake kukasvika munzeve dzake.

⁶Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.

⁷Ipapo nyika yakazununguka, ikadedera; Nheyo dzamakomowo dzikadengenyeka, Dzikazununguswa, nekuti akanga akatsamwa.

⁷Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.

⁸Utsi hwakakwira huchibva mumhino dzake, Uye moto wakabuda mumuromo make, wakaparadza; Mazimbe akabatidzwa nawo.

⁸Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.

⁹Akakotamisa kudenga-dengawo, akaburuka; Nerima guru rakanga riri pasi petsoka dzake.

⁹Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.

¹⁰Akatasva kerubhi, akabhururuka; Zvirokwazvo, akabhururuka pamapapiro emhepo.

¹⁰Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.

¹¹Rima akariita nzvimbo yake yokuvanda, tende rake rakamupoteredza; Kusviba kwemvura zhinji, namakore matema okudenga.

¹¹Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.

¹²Nokupenya kwakanga kuri pamberi pake makore ake matema akapfuura, Nechimvuramabwe namazimbe omoto.

¹²Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.

¹³Jehovha akatinhirawo kudenga-denga, Wokumusoro-soro akataura nenzwi rake; Chimvuramabwe namazimbe omoto.

¹³Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.

¹⁴Akatuma miseve yake, akavaparadza; Zvirokwazvo, nemheni zhinji, akavavhundusa.

¹⁴Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.

¹⁵Ipapo migero yemvura zhinji yakaonekwa, Uye nheyo dzenyika dzakafukurwa, Nokutuka kwenyu, Jehovha, Nokufema komweya wemhino dzenyu.

¹⁵Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.

¹⁶Wakatambanudza ruoko rwake ari kumusoro, akanditora, Akandinyukura pamvura zhinji.

¹⁶Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.

¹⁷Akandirwira pamuvengi wangu ane simba, Nokuna vanondivenga, nekuti vakanga vondikurira.

¹⁷Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.

¹⁸Vakandivinga nezuva renjodzi yangu, Asi Jehovha akanga ari mutsigiri wangu.

¹⁸Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.

¹⁹Akandibudisira kunzvimbo yakafarikana, Akandirwira, nekuti akanga achindifarira.

¹⁹De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.

²⁰Jehovha akandiitira zvakaenzana nokururama kwangu, Akandipa mubayiro wakaenzana nokuchena kwamaoko angu.

²⁰Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.

²¹Nekuti ndakachengeta nzira dzaJehovha, Handina kubva kuna Mwari wangu nokunyengera.

²¹HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.

²²Nekuti zvose zvaakatonga zvakanga zviri pamberi pangu, Handina kusundira kure neni zvaakatema.

²²Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;

²³Ndakanga ndakaruramawo kwaari, Ndakazvichengeta ini pazvakaipa zvangu.

²³nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.

²⁴Naizvozvo Jehovha akandiitira zvakaenzana nokururama kwangu, Zvakaenzana nokuchena kwamaoko angu pamberi pake.

²⁴Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.

²⁵Ane tsitsi munomuitirawo netsitsi, Nomunhu wakarurama kwazvo, munomuitirawo zvakarurama;

²⁵Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.

²⁶Akanaka munomuitirawo zvakanaka, nowakatsauka, munomuitirawo nehasha.

²⁶Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.

²⁷Nekuti muchaponesa vanhu vanotambudzika; Asi muchaderedza meso avanozvikudza.

²⁷Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.

²⁸Nekuti imwi muchatungidza mwenje wangu; Jehovha Mwari wangu achavhenekera rima rangu.

²⁸Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.

²⁹Nekuti nemwi ndichavamba hondo, Kana ndina Mwari wangu ndichadarika rusvingo.

²⁹Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.

³⁰Kana ari Mwari, nzira yake yakakwana kwazvo; Shoko raJehovha rakaidzwa; Ndiye nhovo yavose vanovimba naye.

³⁰Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.

³¹Nekuti ndianiko Mwari, asi iye Jehovha? Ndianiko dombo, asi iye Mwari wedu?

³¹Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.

³²Iye Mwari, anondisunga chiuno nesimba, Anokwanisa nzira yangu.

³²Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?

³³Anoita tsoka dzangu dzive setsoka dzenondokadzi, Anondiisa pamatunhu angu akakwirira.

³³Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,

³⁴Anodzidzisa maoko angu kurwa; Naizvozvo maoko angu anobwembura uta bwendarira.

³⁴du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,

³⁵Makandipawo nhovo yokuponesa kwenyu; Ruoko rwenyu rworudyi rwakanditsigira, Uye unyoro bwenyu hwakandiita mukuru.

³⁵du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!

³⁶Makandiitira nzvimbo yakafarikana pandingatsika; Uye tsoka dzangu hadzina kutedzemuka.

³⁶Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;

³⁷Ndichateverera vavengi vangu nokuvabata. Handingadzokizve kusvikira vapedzwa.

³⁷du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.

³⁸Ndichavabaya, vakoniwe kusimuka; Vachawira pasi petsoka dzangu.

³⁸Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.

³⁹Nekuti makandisunga chiuno nesimba rokurwa naro; Makandikundisa vaindimukira.

³⁹Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.

⁴⁰Makatizisa vavengi vangu, Kuti ndiparadze vanondivenga.

⁴⁰Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.

⁴¹Vakachema, asi kwakanga kusina anoponesa, Kuna Jehovha, asi haana kuvapindura.

⁴¹Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.

⁴²Ipapo ndakavapwanya-pwanya seguruva pamberi pemhepo; Ndakavarashira kure samatope enzira dzomumusha.

⁴²De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.

⁴³Makandirwira pakukakavadzana kwavanhu; Makandiita mukuru wendudzi; Vanhu vandakanga ndisingazivi, vachandishumira.

⁴³Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.

⁴⁴Vachateerera pakarepo kana vachindinzwa, Vatorwa vachanamata kwandiri.

⁴⁴Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.

⁴⁵Vatorwa vachatorerwa simba, Vachabuda pavaivanda vachidedera.

⁴⁵Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.

⁴⁶Jehovha mupenyu; dombo rangu ngarikudzwe; Mwari wokuponeswa kwangu ngaarumbidzwe.

⁴⁶Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.

⁴⁷Ndiye Mwari anonditsivira, Anondikundisa ndudzi dzavanhu.

⁴⁷HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!

⁴⁸Iye anondirwira kuvavengi vangu; Zvirokwazvo, munondisimudzira kumusoro kwavanondimukira. Munondirwira pamunhu anomanikidza.

⁴⁸Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;

⁴⁹Naizvozvo ndichakuvongai Jehovha, pakati pendudzi, Ndichaimbira zita renyu nziyo dzokukudza.

⁴⁹du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!

⁵⁰Anopa mambo wake kuponeswa kukuru; ,Anoitira muzodzwa wake unyoro, Iye Dhavhidhi nomwana wake nokusingaperi.

⁵⁰Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.

⁵¹Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.