¹Ndakati, Ndichachenjerera nzira dzangu, Kuti ndirege kutadza norurimi rwangu; Ndichachengeta muromo wangu netomu, Kana wakaipa ari pamberi pangu.

¹För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.

²Ndakanga ndiri mbeveve ndisingatauri, Ndakanyarara hangu, ndiri kure nezvakanaka. Kuchema kwangu kukamutswa.

²Jag sade: »Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon.»

³moyo wangu wakange uchipisa mukati mangu; Ndakati ndichifunga, moto ukapfuta; Ipapo ndakataura norurimi rwangu, ndikati,

³Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.

⁴Jehovha, ndizivisei mugumo wangu, Uye mwero wamazuva angu, kuti akadini; Ndizivisei kuti ndinongopfuura hangu.

⁴Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.

⁵Tarirai, makaita mazuva angu sohupamhi bwechanza; Uye nguva yokurarama kwangu sechinhu chisipo pamberi penyu; Zvirokwazvo, munhu mumwe nomumwe kunyange akasimba kwazvo, mweya chete.

⁵HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.

⁶Zvirokwazvo, munhu mumwe nomumwe anofamba-famba somumvuri; Zvirokwazvo, vanoita bope pasina; Anounganidza fuma, asi haazivi kuti ndiani achaidya.

⁶Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. Sela.

⁷Zvino Ishe, ndakarindireiko? Tariro yangu iri kwamuri.

⁷Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.

⁸Ndirwirei pakudarika kwangu kose; Regai kundiita munhu anosekwa namapenzi.

⁸Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.

⁹Ndakanga ndiri mbeveve, handina kushamisa muromo wangu; nekuti ndimi makazviita.

⁹Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.

¹⁰Bvisai shamhu yenyu kwandiri; Ndapera nokurohwa noruoko rwenyu.

¹⁰Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.

¹¹Kana muchiraira munhu muchimuranga pamusoro pezvakaipa, Munopedza kunaka kwake sechifusi; Zvirokwazvo munhu mumwe nomumwe mweya hake.

¹¹Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.

¹²Inzwai munyengetero wangu, Jehovha, rerekerai nzeve yenyu munzwe kuchema kwangu; Musanyarara muchiona misodzi yangu, nekuti ndiri mweni kwamuri, Mutorwa, sezvakanga zvakaita madzibaba angu ose.

¹²Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. Sela.

¹³Regai kunditarira, kuti ndimbonaya hangu, Ndisati ndabva pano, ndikasazovapo.

¹³Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder.

¹⁴Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.