Shona

Svenska 1917

Psalms

66

1Pururudzai kuna Mwari, imwi nyika dzose;
1För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
2Imbirai mukurumbira wezita rake; Rumbidzai kudzo yake.
2lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
3Itiyi kuna Mwari, Mabasa enyu anotyisa sei! Vavengi venyu vachazviisa pasi penyu nemhaka youkuru bwesimba renyu.
3Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
4Pasi pose pachanamata kwamuri, Pachakuimbirai; Vachaimbira zita renyu.
4Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela.
5Uyai, muone mabasa aMwari; Anotyisa pane zvaanoitira vana vavanhu.
5Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
6Akashandura gungwa rikava nyika yakaoma; Vakayambuka rwizi netsoka; Ipapo takafara maari.
6Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
7Anobata ushe nokusingaperi nesimba rake; Meso ake anocherekedza ndudzi; Vanomumukira ngavarege kuzvikudza.
7Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.
8Vongai Mwari, imwi vanhu, inzwi rokumurumbidza ngarinzwike;
8Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
9Iye anopa mweya upenyu, Asingatenderi tsoka dzedu kuti dzitedzemuke.
9ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
10nekuti imwi Mwari makatiidza; Makatiidza sezvinoidzwa sirivha.
10Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
11Makatipinza pamumbure; Makatitakudza mutoro unorema pazviuno zvedu.
11du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
12Makafambisa vanhu pamusoro pemisoro yedu, Takapinda nomumoto nemvura; Asi makatibudisa kunzvimbo inezvakawanda.
12du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
13Ndichapinda mumba menyu nezvipiriso zvinopiswa, Ndichakuitirai mhiko dzangu,
13Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
14Dzakarehwa nemiromo yangu, Dzakataurwa nomuromo wangu pakutambudzika kwangu.
14dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
15Ndichakubayirai zvipiriso zvinopiswa zvezvakakora, Nezvinonhuhwira zvamakondobwe; Ndichabayira nzombe pamwechete nembudzi.
15Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela.
16Uyai munzwe, imwi mose munotya Mwari, Ndichakududzirai zvaakaitira mweya wangu.
16Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
17Ndakachema kwaari nomuromo wangu, Akarumbidzwa zvikuru norurimi rwangu.
17Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
18Kana ndikarangarira zvakaipa mumoyo mangu, Ishe haangandinzwi;
18Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
19Asi zvirokwazvo Mwari akanzwa; Akateerera inzwi rokunyengetera kwangu.
19Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
20Mwari ngaavongwe, Iye asina kuramba munyengetero wangu, kana kubvisa tsitsi yake kwandiri.
20Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!