¹Waxaa barakaysan kuwa jidka ku qumman, Oo sharciga Rabbiga ku socda.

¹Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.

²Waxaa barakaysan kuwa dhawra markhaatifurkiisa, Oo Rabbiga ku doondoona qalbiga oo dhan.

²Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,

³Haah, oo xaqdarro ma sameeyaan, Jidadkiisase way ku socdaan.

³de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.

⁴Waxaad nagu amartay amarradaada, Inaan aad u dhawrno.

⁴Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.

⁵Aad baan u jeclaan lahaa in jidadkayga la hagaajiyo Inaan qaynuunnada dhawro!

⁵O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!

⁶Markaas anigu ceeboobi maayo, Markaan dhawro amarradaada oo dhan.

⁶Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.

⁷Markaan barto xukummadaada xaqa ah Ayaan qummanaanta qalbiga kuugu mahad naqi doonaa.

⁷Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.

⁸Waxaan dhawri doonaa qaynuunnadaada, Rabbow, ha i dayrin weligay.

⁸Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.

⁹Bal nin dhallinyaro ahu muxuu jidkiisa ku nadiifiyaa? Waa inuu aad ugu fiirsado si eraygaaga waafaqsan.

⁹Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.

¹⁰Waxaan kugu doondoonay qalbigayga oo dhan, Yaanan amarradaada ka leexan.

¹⁰Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.

¹¹Waxaan eraygaagii qalbigayga ugu kaydsaday Si aanan kuugu dembaabin.

¹¹Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.

¹²Rabbiyow, adigaa mahad leh, Haddaba qaynuunnadaada i bar.

¹²Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.

¹³Waxaan bushimahayga ku sheegay Xukummadii afkaaga oo dhan.

¹³Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.

¹⁴Waxaan ku reyreeyey jidka markhaatifurkaaga, Sidaan ugu rayrayn lahaa taajirnimada oo dhan.

¹⁴Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.

¹⁵Waxaan aad ugu fiirsan doonaa amarradaada, Oo jidadkaagaan dhawri doonaa.

¹⁵Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.

¹⁶Qaynuunnadaada waan ku farxi doonaa, Eraygaagana ma illoobi doono.

¹⁶Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.

¹⁷Anoo addoonkaaga ah wax badan oo wanaagsan ii samee, si aan u noolaado, Oo sidaasaan eraygaaga u dhawri doonaa.

¹⁷Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.

¹⁸Indhahayga fur Si aan waxyaalo yaab badan sharcigaaga uga arko.

¹⁸Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.

¹⁹Socotaan dhulka ku ahay, Haddaba amarradaada ha iga qarin.

¹⁹Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.

²⁰Naftaydu waxay u xiisootay Jacaylkay had iyo goorba u qabto xukummadaada.

²⁰Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.

²¹Waxaad canaanatay kuwa kibirsan oo inkaaran, Oo amarrada ka leexda.

²¹Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.

²²Cay iyo ceeb iga fogee, Waayo, markhaatifurkaaga waan xajiyey,

²²Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.

²³Oo weliba amiirraa fadhiistay oo wax iga gees ah ka wada hadlay, Laakiinse anoo addoonkaaga ah aad baan uga fiirsaday qaynuunnadaada.

²³Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;

²⁴Markhaatifurkaagu waa waxa iga farxiya, Waana lataliyayaashayda.

²⁴ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.

²⁵Naftaydu waxay ku dhegtaa ciidda, Haddaba ii noolee si eraygaaga waafaqsan.

²⁵Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.

²⁶Waxaan kuu sheegay jidadkaygii, oo adna waad ii jawaabtay, Bal qaynuunnadaada i bar.

²⁶Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.

²⁷Jidka amarradaada i garansii, Oo sidaasaan aad ugu fiirsan doonaa shuqulladaada yaabka badan.

²⁷Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.

²⁸Naftaydu waxay la dhacdaa murug, Haddaba ii xoogee si eraygaaga waafaqsan.

²⁸Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.

²⁹Jidka beenta iga fogee, Oo si raxmad leh sharcigaaga ii sii.

²⁹Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.

³⁰Waxaan doortay jidka aaminnimadaada, Oo waxaan hortayda dhigay xukummadaadii.

³⁰Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.

³¹Markhaatifurkaaga waan xajiyaa, Rabbiyow, ha i ceebayn.

³¹Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.

³²Waxaan ku ordi doonaa jidka amarradaada Markii aad qalbigayga ballaadhisid.

³²Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.

³³Rabbiyow, jidka qaynuunnadaada i bar, Waanan xajin doonaa tan iyo ugu dambaysta.

³³Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.

³⁴Waxgarasho i sii, oo anna sharcigaaga waan xajin doonaa, Haah, oo waxaan ku dhawri doonaa qalbigayga oo dhan.

³⁴Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.

³⁵Igu kexee waddada amarradaada, Waayo, kaasaan ku farxaa.

³⁵Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.

³⁶Qalbigayga u soo jeedi xagga markhaatifurkaaga, Oo ha u leexin xagga faa'iidada xaqdarrada ah.

³⁶Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.

³⁷Indhahayga inay fiiriyaan wax aan micne lahayn ka sii jeedi, Oo jidadkaaga igu noolee.

³⁷Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.

³⁸Eraygaaga ii xaqiiji anoo addoonkaaga ah Oo doonaya inaan kaa cabsado.

³⁸Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.

³⁹Caydayda aan ka cabsanayo iga leexi, Waayo, xukummadaadu waa wanaagsan yihiin.

³⁹Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.

⁴⁰Bal eeg, waxaan u xiisooday amarradaada, Haddaba xaqnimadaada igu soo noolee.

⁴⁰Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.

⁴¹Rabbiyow, naxariistaada iyo weliba badbaadintaadu Ha iigu yimaadeen si eraygaaga waafaqsan.

⁴¹Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;

⁴²Markaasaan jawaab u heli doonaa kan i caaya, Waayo, waxaan isku halleeyaa eraygaaga.

⁴²Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.

⁴³Oo erayga runta ahna dhammaantiis afkayga ha ka gooyn, Waayo, waxaan rajo ku qabay xukummadaada.

⁴³Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.

⁴⁴Markaasaan had iyo goorba dhawri doonaa sharcigaaga Weligay iyo weligayba.

⁴⁴Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.

⁴⁵Oo waxaan ku socon doonaa xorriyad, Waayo, waxaan doondoonay amarradaada.

⁴⁵Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.

⁴⁶Oo weliba waxaan markhaatifurkaaga ka sheegi doonaa boqorro hortooda, Mana ceeboobi doono.

⁴⁶Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.

⁴⁷Oo waxaan ku farxi doonaa amarradaada Aan jeclaaday.

⁴⁷Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;

⁴⁸Oo weliba waxaan gacmaha u hoorsan doonaa amarradaada aan jeclaaday, Oo aad baan ugu fiirsan doonaa qaynuunnadaada.

⁴⁸jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.

⁴⁹Xusuuso eraygii aad anoo addoonkaaga ah igula hadashay, Oo aad igu rajo gelisay.

⁴⁹Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.

⁵⁰Oo taasu waa i qalbi qaboojisaa markii aan dhibaataysnahay, Waayo, eraygaagaa i soo nooleeyey.

⁵⁰Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.

⁵¹Kuwa kibirsan aad bay iigu qosleen, Laakiinse sharcigaaga kama aan leexan.

⁵¹De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.

⁵²Rabbiyow, tan iyo mar hore waxaan soo xusuusnaa xukummadaada, Waanan isqalbi qaboojiyey.

⁵²Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.

⁵³Aad baan u xanaaqay, Waana kuwa sharka leh oo sharcigaaga ka tegey aawadood.

⁵³Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.

⁵⁴Qaynuunnadaadu waxay ii ahaayeen heeso Markaan ku jiray gurigii aan socotada ku ahaa.

⁵⁴Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.

⁵⁵Rabbiyow, habeenkaan magacaaga soo xusuustay, Oo sharcigaagaan dhawray.

⁵⁵Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.

⁵⁶Taasu waa ii ahaatay, Maxaa yeelay, amarradaadii baan xajiyey.

⁵⁶Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.

⁵⁷Rabbigu waa qaybtayda, Oo anigu waxaan idhi, Waxaan dhawrayaa erayadaada.

⁵⁷Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.

⁵⁸Qalbigayga oo dhan ayaan kugu baryay inaad raalli iga ahaato, Si eraygaaga waafaqsan iigu naxariiso.

⁵⁸Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.

⁵⁹Waxaan ka fikiray jidadkayga, Kolkaasaan cagahayga u soo duway xagga markhaatifurkaaga.

⁵⁹Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.

⁶⁰Waan u degdegay, oo kama aan raagin Inaan amarradaada dhawro.

⁶⁰Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.

⁶¹Waxaa isku kay duudduubay xadhkihii kuwa sharka leh, Laakiinse sharcigaaga ma aan illoobin.

⁶¹De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.

⁶²Waxaan kici doonaa habeenbadhka inaan kugu mahad naqo, Waana xukummadaada caddaaladda ah daraaddood.

⁶²Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.

⁶³Anigu waxaan wehel la ahay kuwa kaa cabsada oo dhan, Iyo kuwa amarradaada dhawraba.

⁶³Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.

⁶⁴Rabbiyow, dhulka waxaa ka buuxda naxariistaada, Haddaba qaynuunnadaada i bar.

⁶⁴Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.

⁶⁵Rabbiyow, anoo addoonkaaga ah waxaad iila macaamilootay Si wanaagsan oo eraygaaga waafaqsan.

⁶⁵Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.

⁶⁶Haddaba i bar kaladoorasho wanaagsan iyo aqoon, Waayo, waxaan rumaystay amarradaada.

⁶⁶Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.

⁶⁷Intaan lay dhibin ka hor ayaan ambaday, Laakiinse haatan eraygaaga waan dhawraa.

⁶⁷Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.

⁶⁸Waad wanaagsan tahay, oo wanaag baad samaysaa, Haddaba qaynuunnadaada i bar.

⁶⁸Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.

⁶⁹Kuwa kibirka lahu been bay iga sheegeen, Aniguse amarradaada ayaan ku xajin doonaa qalbigayga oo dhan.

⁶⁹De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.

⁷⁰Qalbigoodu wuu qallafsanaaday, Aniguse waxaan ku farxaa sharcigaaga.

⁷⁰Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.

⁷¹Waa ii wanaagsanayd in lay dhibo, Si aan qaynuunnadaada u barto.

⁷¹Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.

⁷²Sharciga afkaagu waa iiga sii fiican yahay Kumanyaal dahab iyo lacag ah.

⁷²Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.

⁷³Waxaa i sameeyey oo i qabanqaabiyey gacmahaaga, Haddaba i sii waxgarasho aan amarradaada ku barto.

⁷³Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.

⁷⁴Kuwa kaa cabsadaa way i arki doonaan, wayna farxi doonaan, Maxaa yeelay, waxaan rajo ku qabay eraygaaga.

⁷⁴De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.

⁷⁵Rabbiyow, waan ogahay in xukummadaadu ay xaq yihiin, Iyo inaad aaminnimo igu dhibtay.

⁷⁵HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.

⁷⁶Waan ku baryayaaye raxmaddaadu ha ii noqoto qalbiqaboojin Si waafaqsan eraygii aad anoo addoonkaaga ah igula hadashay.

⁷⁶Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.

⁷⁷Naxariistaadu ha ii timaado si aan u noolaado, Waayo, waxaa iga farxiya sharcigaaga.

⁷⁷Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.

⁷⁸Kuwa kibirka lahu ha ceeboobeen, waayo, si gardarro ah ayay igu afgembiyeen, Aniguse waxaan aad uga fiirsan doonaa amarradaada.

⁷⁸På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.

⁷⁹Kuwa kaa cabsadaa ha ii soo noqdeen, Oo waxay ogaan doonaan markhaatifurkaaga.

⁷⁹Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.

⁸⁰Qalbigaygu qaynuunnadaada ha ku qummanaado, Si aanan u ceeboobin.

⁸⁰Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.

⁸¹Naftaydu waa u taag darnaataa badbaadintaada aan u xiisoodo aawadeed, Laakiinse eraygaagaan rajo ku qabaa.

⁸¹Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.

⁸²Sidii aan u lahaa, Goormaad i qalbi qaboojinaysaa? Ayaa indhahaygu u gudheen eraygaaga aawadiis.

⁸²Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»

⁸³Waayo, waxaan noqday sidii sibraar qiiq ku dhex jiro, Laakiinse innaba qaynuunnadaada ma aan illoobo.

⁸³Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.

⁸⁴Anoo addoonkaaga ah cimrigaygu waa intee? Oo goormaad xukun ku soo dejinaysaa kuwa i silciya?

⁸⁴Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?

⁸⁵Kuwa kibirka leh oo aan sharcigaaga waafaqsanayn Ayaa ii qoday godad.

⁸⁵De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.

⁸⁶Amarradaada oo dhammu waa wada daacad, Si gardarro ah ayay ii silciyaan, haddaba i caawi,

⁸⁶Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.

⁸⁷Dhulka ayay iga baabbi'in gaadheen, Aniguse kama aan tegin amarradaadii.

⁸⁷De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.

⁸⁸Raxmaddaada igu soo noolee, Oo anna waxaan dhawri doonaa markhaatifurka afkaaga.

⁸⁸Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.

⁸⁹Rabbiyow, eraygaagu weligiisba Wuxuu taagan yahay samada.

⁸⁹Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.

⁹⁰Aaminnimadaaduna waxay gaadhaa tan iyo ka ab ka ab; Dhulkaad dhistay, wuuna sii jirayaa.

⁹⁰Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.

⁹¹Maantadan waxay u joogaan si qaynuunnadaada waafaqsan, Waayo, wax waluba waa addoommadaada.

⁹¹Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.

⁹²Haddaanu sharcigaagu iga farxin, Waxaan kol hore ku halligmi lahaa dhibaatadii i haysatay.

⁹²Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.

⁹³Weligay amarradaada ma aan illoobi doono, Waayo, iyagaad igu soo noolaysay.

⁹³Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.

⁹⁴Anigu waxaan ahay kaaga, haddaba i badbaadi, Waayo, waxaan doondoonay amarradaada.

⁹⁴Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.

⁹⁵Kuwa sharka lahu way ii sugeen inay i baabbi'iyaan, Aniguse waxaan ka fiirsan doonaa markhaatifurkaaga.

⁹⁵På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.

⁹⁶Waxaan arkay in wax kasta oo kaamil ah ay dhammaad leeyihiin, Amarkaaguse aad buu u ballaadhan yahay.

⁹⁶På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.

⁹⁷Aad baan sharcigaaga u jeclahay! Maalinta oo dhan isagaan u fiirsadaa.

⁹⁷Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.

⁹⁸Amarradaadu waxay iga dhigaan ku ka sii caqli badan cadaawayaashayda. Waayo, weligayba way ila jiraan.

⁹⁸Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.

⁹⁹Waan ka sii waxgarasho badnahay macallimiintayda oo dhan, Waayo, waxaan u fiirsadaa markhaatifurkaaga.

⁹⁹Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.

¹⁰⁰Waan ka sii waxgarasho badnahay odayaasha, Waayo, waxaan xajiyey amarradaada.

¹⁰⁰Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.

¹⁰¹Cagahayga waan ka joojiyey jid kasta oo shar leh, Si aan eraygaaga u dhawro.

¹⁰¹Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.

¹⁰²Xukummadaada gees ugama aan leexan, Waayo, wax baad i bartay.

¹⁰²Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.

¹⁰³Erayadaadu dhanxanaggayga u macaan badanaa! Afkayga malab way uga sii macaan badan yihiin!

¹⁰³Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.

¹⁰⁴Amarradaada ayaan waxgarasho ku helaa, Oo sidaas daraaddeed ayaan jid kasta oo been ah u necbahay.

¹⁰⁴Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.

¹⁰⁵Eraygaagu wuxuu cagahayga u yahay laambad, Waddooyinkaygana iftiin.

¹⁰⁵Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

¹⁰⁶Waxaan ku dhaartay oo aan weliba xaqiijiyey Inaan dhawrayo xukummadaada xaqa ah.

¹⁰⁶Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.

¹⁰⁷Aad iyo aad baan u dhibaataysnahay, Haddaba Rabbiyow, igu soo noolee si eraygaaga waafaqsan.

¹⁰⁷Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.

¹⁰⁸Rabbiyow, waan ku baryayaaye, aqbal qurbaannada ikhtiyaarka ah oo afkayga, Xukummadaadana i bar.

¹⁰⁸Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.

¹⁰⁹Naftaydu had iyo goorba waxay ku jirtaa khatar, Habase yeeshee sharcigaaga ma illoobo.

¹⁰⁹Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.

¹¹⁰Kuwa sharka lahu waxay ii dhigeen dabin, Laakiinse amarradaada kama aan amban.

¹¹⁰De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.

¹¹¹Markhaatifurkaaga waxaan u qaatay sida dhaxal weligiis waaraya, Waayo, kaasu waxa weeye waxa qalbigaygu ku reyreeya.

¹¹¹Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.

¹¹²Qalbigayga waxaan u jeediyey inaan qaynuunnadaada oofiyo, Tan iyo weligay iyo ilaa ugu dambaysta.

¹¹²Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.

¹¹³Waan necbahay kuwa labada qalbi leh, Laakiinse sharcigaaga waan jeclahay.

¹¹³Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.

¹¹⁴Waxaad tahay gabbaadkayga iyo gaashaankayga, Oo waxaan rajo ku qabaa eraygaaga.

¹¹⁴Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.

¹¹⁵Kuwiinna xumaanta falow, iga taga, Si aan amarrada Ilaahayga u xajiyo.

¹¹⁵Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.

¹¹⁶Rabbiyow, ii tiiri si eraygaaga waafaqsan si aan u noolaado, Oo yaanan rajadayda ku ceeboobin.

¹¹⁶Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.

¹¹⁷Kor ii hay, oo waan badbaadi doonaa, Oo had iyo goorba waxaan u fiirsan doonaa qaynuunnadaada.

¹¹⁷Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.

¹¹⁸Kuwa qaynuunnadaada ka habaabay oo dhan waad fudaydsatay, Waayo, khiyaanadoodu waa wax been ah.

¹¹⁸Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.

¹¹⁹Kuwa sharka leh oo dhulka oo dhan waxaad u fogaysaa sida wasakh oo kale, Oo sidaas daraaddeed baan markhaatifurkaaga u jeclahay.

¹¹⁹Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.

¹²⁰Jidhkaygu wuxuu la gariiraa cabsidaada, Oo waxaan ka baqaa xukummadaada.

¹²⁰Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.

¹²¹Waxaan sameeyey xukun iyo caddaalad, Haddaba ha iiga tegin kuwa i dulma.

¹²¹Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.

¹²²Anoo addoonkaaga ah wanaag daraaddiis ii dammiino, Oo kuwa kibirsanu yaanay i dulmin.

¹²²Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.

¹²³Indhahaygii waxay u gudheen jacaylkay badbaadintaada u qabaan, Iyo eraygaaga xaqa ah daraaddiis.

¹²³Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.

¹²⁴Anoo addoonkaaga ah iila macaamilow si naxariistaada waafaqsan, Oo qaynuunnadaada i bar.

¹²⁴Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.

¹²⁵Waxaan ahay addoonkaaga, haddaba waxgarasho i sii, Si aan markhaatifurkaaga u ogaado.

¹²⁵Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.

¹²⁶Waa wakhtiga aad shaqayn lahayd, Rabbiyow, Waayo, sharcigaaga way buriyeen.

¹²⁶Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.

¹²⁷Haddaba amarradaada waan ka sii jeclahay Dahab, haah, xataa dahab saafi ah.

¹²⁷Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.

¹²⁸Sidaas daraaddeed amarradaada oo dhammu waxay ila yihiin wax hagaagsan, Oo waan necbahay jid kasta oo been ah.

¹²⁸Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.

¹²⁹Markhaatifurkaagu waa yaab badan yahay, Oo sidaas daraaddeed ayay naftaydu u xajisaa.

¹²⁹Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.

¹³⁰Erayadaada furniinkoodu wax buu iftiimiyaa, Oo wuxuu waxgarasho siiyaa kuwa garaadka daran.

¹³⁰När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.

¹³¹Afka aad baan u kala qaaday, oo waan harraaday, Waayo, waxaan u xiisooday amarradaada.

¹³¹Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.

¹³²Ii soo jeeso, oo ii naxariiso, Sidaad kuwa magacaaga jecel u samaysid.

¹³²Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.

¹³³Tallaabooyinkayga ku toosi eraygaaga, Oo dembina yaanu ii talin.

¹³³Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.

¹³⁴Dadka dulmigiisa iga bixi, Oo anna waxaan dhawri doonaa amarradaada.

¹³⁴Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.

¹³⁵Anoo addoonkaaga ah wejigaaga iigu iftiimi, Oo qaynuunnadaada i bar.

¹³⁵Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.

¹³⁶Indhahayga waxaa ka shubma durdurro biyo ah, Maxaa yeelay, sharcigaaga lama dhawrin.

¹³⁶Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.

¹³⁷Rabbiyow, xaq baad tahay, Oo xukummadaaduna waa qumman yihiin.

¹³⁷HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.

¹³⁸Markhaatifurkaaga waxaad ku amartay xaqnimo Iyo daacadnimo oo dhan.

¹³⁸Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.

¹³⁹Waxaa i baabba'shay qiirada aan kuu qabo, Maxaa yeelay, cadaawayaashaydu waxay illoobeen erayadaada.

¹³⁹Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.

¹⁴⁰Eraygaagu aad buu u daahirsan yahay, Sidaas daraaddeed anoo addoonkaaga ah waan jeclahay.

¹⁴⁰Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.

¹⁴¹Anigu waan yarahay, oo waa lay quudhsadaa, Laakiinse amarradaada ma illoobo.

¹⁴¹Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.

¹⁴²Xaqnimadaadu waa xaqnimo weligeed sii waaraysa, Oo sharcigaaguna waa run.

¹⁴²Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.

¹⁴³Dhib iyo cidhiidhi baa i qabsaday. Laakiinse amarradaadu waa waxa iga farxiya.

¹⁴³Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.

¹⁴⁴Markhaatifurkaagu weligiisba waa xaq, Haddaba waxgarasho i sii, oo anna waan sii noolaan doonaa.

¹⁴⁴Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.

¹⁴⁵Waxaan ku qayshaday qalbigayga oo dhan, haddaba Rabbiyow, ii jawaab, Oo anna waxaan xajin doonaa qaynuunnadaada.

¹⁴⁵Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.

¹⁴⁶Waan kuu qayshaday ee i badbaadi, Oo markhaatifurkaaga waan dhawri doonaa.

¹⁴⁶Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.

¹⁴⁷Waan ka soo hor maray waaga berigiisii, oo waan qayliyey, Oo waxaan rajo ku qabay erayadaada.

¹⁴⁷Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.

¹⁴⁸Indhahaygu way ka hor mareen wakhtiga la soo jeedo oo habeennimo, Si aan eraygaaga uga fikiro.

¹⁴⁸Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.

¹⁴⁹Codkayga u maqal si raxmaddaada waafaqsan, Rabbiyow, igu soo noolee si xukummadaada waafaqsan.

¹⁴⁹Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.

¹⁵⁰Kuwii xumaatada raaci jiray way soo dhowaanayaan, Iyagu sharcigaaga way ka fog yihiin.

¹⁵⁰Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.

¹⁵¹Rabbiyow, adigu waad dhow dahay, Oo amarradaada oo dhammuna waa wada run.

¹⁵¹Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.

¹⁵²Waxaan markhaatifurkaaga waa hore ka iqiin Inaad u aasaastay si ay weligood u sii waaraan.

¹⁵²Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.

¹⁵³Dhibaatadayda ka fiirso oo i samatabbixi, Waayo, anigu sharcigaaga ma illoobo.

¹⁵³Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.

¹⁵⁴Dacwadayda ii muddac, oo i soo furo, Igu soo noolee si eraygaaga waafaqsan.

¹⁵⁴Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.

¹⁵⁵Kuwa sharka leh badbaadadu waa ka fog tahay, Waayo, qaynuunnadaada ma ay doondoonaan.

¹⁵⁵Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.

¹⁵⁶Rabbiyow, naxariistaadu waa badan tahay, Igu soo noolee si xukummadaada waafaqsan.

¹⁵⁶HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.

¹⁵⁷Kuwa i silciya iyo cadaawayaashayduba way badan yihiin, Laakiinse anigu kama aan leexan markhaatifurkaaga.

¹⁵⁷Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.

¹⁵⁸Waxaan arkay khaa'innada, kolkaasaan murugooday, Maxaa yeelay, iyagu eraygaaga ma ay dhawraan.

¹⁵⁸När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.

¹⁵⁹Bal ka fiirso sida aan amarradaada u jeclahay, Rabbiyow, igu soo noolee si raxmaddaada waafaqsan.

¹⁵⁹Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.

¹⁶⁰Eraygaaga dhammaantiisu waa run, Mid kasta oo xukummadaada xaqa ah ka mid ahu wuu sii waaraa weligiisba.

¹⁶⁰Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.

¹⁶¹Amiirraa sababla'aan ii silciyey, Laakiinse qalbigaygu wuxuu ka baqaa erayadaada.

¹⁶¹Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.

¹⁶²Waxaan eraygaaga ugu reyreeyaa Sidii mid booli badan helay.

¹⁶²Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.

¹⁶³Beenta waan necbahay oo waan karahsaday, Laakiinse sharcigaaga waan jeclahay.

¹⁶³Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.

¹⁶⁴Maalintiiba toddoba jeer baan ku ammaanaa, Waana xukummadaada xaqa ah daraaddood.

¹⁶⁴Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.

¹⁶⁵Kuwa sharcigaaga jecelu waxay haystaan nabad weyn, Oo wax iyaga turuntureeyaa ma jiraan.

¹⁶⁵Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.

¹⁶⁶Rabbiyow, badbaadintaada waan u xiisooday, Oo amarradaadiina waan oofiyey.

¹⁶⁶Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.

¹⁶⁷Naftaydu waxay dhawrtay markhaatifurkaaga, Oo anna aad iyo aad baan u jeclahay.

¹⁶⁷Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.

¹⁶⁸Waxaan dhawray amarradaada iyo markhaatifurkaaga, Waayo, jidadkayga oo dhammu hortaaday wada yaalliin.

¹⁶⁸Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.

¹⁶⁹Rabbiyow, qayladaydu ha ku soo dhowaato hortaada, Oo waxgarasho ii sii si eraygaaga waafaqsan.

¹⁶⁹HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.

¹⁷⁰Baryootankaygu hortaada ha yimaado, Oo ii samatabbixi si eraygaaga waafaqsan.

¹⁷⁰Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.

¹⁷¹Bushimahaygu ammaan ha ku hadleen, Waayo, waxaad i bartaa qaynuunnadaada.

¹⁷¹Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.

¹⁷²Carrabkaygu ha ku gabyo eraygaaga, Waayo, amarradaada oo dhammu waa wada xaqnimo.

¹⁷²Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.

¹⁷³Gacantaadu diyaar ha u ahaato inay i caawiso, Waayo, amarradaadaan doortay.

¹⁷³Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.

¹⁷⁴Rabbiyow, badbaadintaada, waan u xiisooday, Oo sharcigaaguna waa waxa iga farxiya.

¹⁷⁴Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.

¹⁷⁵Naftaydu ha iska noolaato, wayna ku ammaani doontaa, Oo xukummadaaduna ha i caawiyaan.Waxaan u hallaabay sidii lax luntay, haddaba anigoo addoonkaaga ah i doondoon, Waayo, amarradaada ma aan illoobo.

¹⁷⁵Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.

¹⁷⁶Waxaan u hallaabay sidii lax luntay, haddaba anigoo addoonkaaga ah i doondoon, Waayo, amarradaada ma aan illoobo.

¹⁷⁶Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.