¹ADEMAS respondió Eliú, y dijo:

¹Och Elihu tog till orda och sade:

²Oid, sabios, mis palabras; Y vosotros, doctos, estadme atentos.

²Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.

³Porque el oído prueba las palabras, Como el paladar gusta para comer.

³Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.

⁴Escojamos para nosotros el juicio, Conozcamos entre nosotros cuál sea lo bueno;

⁴Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.

⁵Porque Job ha dicho: Yo soy justo, Y Dios me ha quitado mi derecho.

⁵Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.

⁶¿He de mentir yo contra mi razón? Mi saeta es gravosa sin haber yo prevaricado.

⁶Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»

⁷¿Qué hombre hay como Job, Que bebe el escarnio como agua?

⁷Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

⁸Y va en compañía con los que obran iniquidad, Y anda con los hombres maliciosos.

⁸han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.

⁹Porque ha dicho: De nada servirá al hombre El conformar su voluntad con Dios.

⁹Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»

¹⁰Por tanto, varones de seso, oidme; Lejos esté de Dios la impiedad, Y del Omnipotente la iniquidad.

¹⁰Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

¹¹Porque él pagará al hombre según su obra, Y él le hará hallar conforme á su camino.

¹¹Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

¹²Sí, por cierto, Dios no hará injusticia, Y el Omnipotente no pervertirá el derecho.

¹²Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

¹³¿Quién visitó por él la tierra? ¿Y quién puso en orden todo el mundo?

¹³Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

¹⁴Si él pusiese sobre el hombre su corazón, Y recogiese así su espíritu y su aliento,

¹⁴Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

¹⁵Toda carne perecería juntamente, Y el hombre se tornaría en polvo.

¹⁵då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.

¹⁶Si pues hay en ti entendimiento, oye esto: Escucha la voz de mis palabras.

¹⁶Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.

¹⁷¿Enseñorearáse el que aborrece juicio? ¿Y condenarás tú al que es tan justo?

¹⁷Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

¹⁸¿Hase de decir al rey: Perverso; Y á los príncipes: Impíos?

¹⁸Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?

¹⁹¿Cuánto menos á aquel que no hace acepción de personas de príncipes, Ni el rico es de él más respetado que el pobre? Porque todos son obras de sus manos.

¹⁹Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.

²⁰En un momento morirán, y á media noche Se alborotarán los pueblos, y pasarán, Y sin mano será quitado el poderoso.

²⁰I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.

²¹Porque sus ojos están sobre los caminos del hombre, Y ve todos sus pasos.

²¹Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

²²No hay tinieblas ni sombra de muerte Donde se encubran los que obran maldad.

²²Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

²³No carga pues él al hombre más de lo justo, Para que vaya con Dios á juicio.

²³Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.

²⁴El quebrantará á los fuertes sin pesquisa, Y hará estar otros en su lugar.

²⁴Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.

²⁵Por tanto él hará notorias las obras de ellos, Cuando los trastornará en la noche, y serán quebrantados.

²⁵Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

²⁶Como á malos los herirá En lugar donde sean vistos:

²⁶Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,

²⁷Por cuanto así se apartaron de él, Y no consideraron todos sus caminos;

²⁷eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.

²⁸Haciendo venir delante de él el clamor del pobre, Y que oiga el clamor de los necesitados.

²⁸De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.

²⁹Y si él diere reposo, ¿quién inquietará? Si escondiere el rostro, ¿quién lo mirará? Esto sobre una nación, y lo mismo sobre un hombre;

²⁹Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,

³⁰Haciendo que no reine el hombre hipócrita Para vejaciones del pueblo.

³⁰när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?

³¹De seguro conviene se diga á Dios: Llevado he ya castigo, no más ofenderé:

³¹Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

³²Enséñame tú lo que yo no veo: Que si hice mal, no lo haré más.

³²Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»

³³¿Ha de ser eso según tu mente? El te retribuirá, ora rehuses, Ora aceptes, y no yo: Di si no, lo que tú sabes.

³³Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.

³⁴Los hombres de seso dirán conmigo, Y el hombre sabio me oirá:

³⁴Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:

³⁵Que Job no habla con sabiduría, Y que sus palabras no son con entendimiento.

³⁵»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»

³⁶Deseo yo que Job sea probado ampliamente, A causa de sus respuestas por los hombres inicuos.

³⁶Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

³⁷Porque á su pecado añadió impiedad: Bate las manos entre nosotros, Y contra Dios multiplica sus palabras.

³⁷Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.