1DEL hombre son las disposiciones del corazón: Mas de Jehová la respuesta de la lengua.
1En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2Todos los caminos del hombre son limpios en su opinión: Mas Jehová pesa los espíritus.
2Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3Encomienda á Jehová tus obras, Y tus pensamientos serán afirmados.
3Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4Todas las cosas ha hecho Jehová por sí mismo, Y aun al impío para el día malo.
4HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5Abominación es á Jehová todo altivo de corazón: Aunque esté mano sobre mano, no será reputado inocente.
5En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6Con misericordia y verdad se corrige el pecado: Y con el temor de Jehová se apartan del mal los hombres.
6Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7Cuando los caminos del hombre son agradables á Jehová, Aun á sus enemigos pacificará con él.
7Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8Mejor es lo poco con justicia, Que la muchedumbre de frutos sin derecho.
8Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9El corazón del hombre piensa su camino: Mas Jehová endereza sus pasos.
9Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10Adivinación está en los labios del rey: En juicio no prevaricará su boca.
10Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11Peso y balanzas justas son de Jehová: Obra suya son todas las pesas de la bolsa.
11Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12Abominación es á los reyes hacer impiedad: Porque con justicia será afirmado el trono.
12En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13Los labios justos son el contentamiento de los reyes; Y aman al que habla lo recto.
13Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14La ira del rey es mensajero de muerte: Mas el hombre sabio la evitará.
14Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15En la alegría del rostro del rey está la vida; Y su benevolencia es como nube de lluvia tardía.
15När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16Mejor es adquirir sabiduría que oro preciado; Y adquirir inteligencia vale más que la plata.
16Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17El camino de los rectos es apartarse del mal: Su alma guarda el que guarda su camino.
17De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18Antes del quebrantamiento es la soberbia; Y antes de la caída la altivez de espíritu.
18Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19Mejor es humillar el espíritu con los humildes, Que partir despojos con los soberbios.
19Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20El entendido en la palabra, hallará el bien: Y el que confía en Jehová, él es bienaventurado.
20Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21El sabio de corazón es llamado entendido: Y la dulzura de labios aumentará la doctrina.
21Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22Manantial de vida es el entendimiento al que lo posee: Mas la erudición de los necios es necedad.
22En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23El corazón del sabio hace prudente su boca; Y con sus labios aumenta la doctrina.
23Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24Panal de miel son los dichos suaves. Suavidad al alma y medicina á los huesos.
24Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25Hay camino que parece derecho al hombre, Mas su salida son caminos de muerte.
25Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26El alma del que trabaja, trabaja para sí; Porque su boca le constriñe.
26Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27El hombre perverso cava el mal; Y en sus labios hay como llama de fuego.
27Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28El hombre perverso levanta contienda; Y el chismoso aparta los mejores amigos.
28En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29El hombre malo lisonjea á su prójimo, Y le hace andar por el camino no bueno:
29Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30Cierra sus ojos para pensar perversidades; Mueve sus labios, efectúa el mal.
30Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31Corona de honra es la vejez, Que se hallará en el camino de justicia.
31En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32Mejor es el que tarde se aira que el fuerte; Y el que se enseñorea de su espíritu, que el que toma una ciudad.
32Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33La suerte se echa en el seno: Mas de Jehová es el juicio de ella.
33Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.