1MEJOR es un bocado seco, y en paz, Que la casa de contienda llena de víctimas.
1Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
2El siervo prudente se enseñoreará del hijo que deshonra, Y entre los hermanos partirá la herencia.
2En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
3El crisol para la plata, y la hornaza para el oro: Mas Jehová prueba los corazones.
3Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
4El malo está atento al labio inicuo; Y el mentiroso escucha á la lengua detractora.
4En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
5El que escarnece al pobre, afrenta á su Hacedor: Y el que se alegra en la calamidad, no quedará sin castigo.
5Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
6Corona de los viejos son los hijos de los hijos; Y la honra de los hijos, sus padres.
6De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
7No conviene al necio la altilocuencia: Cuánto menos al príncipe el labio mentiroso!
7Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
8Piedra preciosa es el cohecho en ojos de sus dueños: A donde quiera que se vuelve, da prosperidad.
8En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
9El que cubre la prevaricación, busca amistad: Mas el que reitera la palabra, aparta al amigo.
9Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
10Aprovecha la reprensión en el entendido, Más que si cien veces hiriese en el necio.
10En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
11El rebelde no busca sino mal; Y mensajero cruel será contra él enviado.
11Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
12Mejor es se encuentre un hombre con una osa á la cual han robado sus cachorros, Que con un fatuo en su necedad.
12Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
13El que da mal por bien, No se apartará el mal de su casa.
13Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
14El que comienza la pendencia es como quien suelta las aguas: Deja pues la porfía, antes que se enmarañe.
14Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
15El que justifica al impío, y el que condena al justo, Ambos á dos son abominación á Jehová.
15Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
16¿De qué sirve el precio en la mano del necio para comprar sabiduría, No teniendo entendimiento?
16Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
17En todo tiempo ama el amigo; Y el hermano para la angustia es nacido.
17En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
18El hombre falto de entendimiento toca la mano, Fiando á otro delante de su amigo.
18En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
19La prevaricación ama el que ama pleito; Y el que alza su portada, quebrantamiento busca.
19Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
20El perverso de corazón nunca hallará bien: Y el que revuelve con su lengua, caerá en mal.
20Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
21El que engendra al necio, para su tristeza lo engendra: Y el padre del fatuo no se alegrará.
21Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
22El corazón alegre produce buena disposición: Mas el espíritu triste seca los huesos.
22Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
23El impío toma dádiva del seno Para pervertir las sendas del derecho.
23Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
24En el rostro del entendido aparece la sabiduría: Mas los ojos del necio vagan hasta el cabo de la tierra.
24Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
25El hijo necio es enojo á su padre, Y amargura á la que lo engendró.
25En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
26Ciertamente no es bueno condenar al justo, Ni herir á los príncipes que hacen lo recto.
26Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
27Detiene sus dichos el que tiene sabiduría: De prudente espíritu es el hombre entendido.
27Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
28Aun el necio cuando calla, es contado por sabio: El que cierra sus labios es entendido.
28Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.