¹CUANDO te sentares á comer con algún señor, Considera bien lo que estuviere delante de ti;

¹När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

²Y pon cuchillo á tu garganta, Si tienes gran apetito.

²och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

³No codicies sus manjares delicados, Porque es pan engañoso

³Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

⁴No trabajes por ser rico; Pon coto á tu prudencia.

⁴Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

⁵¿Has de poner tus ojos en las riquezas, siendo ningunas? Porque hacerse han alas, Como alas de águila, y volarán al cielo.

⁵Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

⁶No comas pan de hombre de mal ojo, Ni codicies sus manjares:

⁶Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

⁷Porque cual es su pensamiento en su alma, tal es él. Come y bebe, te dirá; Mas su corazón no está contigo.

⁷ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

⁸Vomitarás la parte que tú comiste, Y perderás tus suaves palabras.

⁸Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

⁹No hables á oídos del necio; Porque menospreciará la prudencia de tus razones.

⁹Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

¹⁰No traspases el término antiguo, Ni entres en la heredad de los huérfanos:

¹⁰Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

¹¹Porque el defensor de ellos es el Fuerte, El cual juzgará la causa de ellos contra ti.

¹¹Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

¹²Aplica tu corazón á la enseñanza, Y tus oídos á las palabras de sabiduría.

¹²Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

¹³No rehuses la corrección del muchacho: Porque si lo hirieres con vara, no morirá.

¹³Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

¹⁴Tú lo herirás con vara, Y librarás su alma del infierno.

¹⁴ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

¹⁵Hijo mío, si tu corazón fuere sabio, También á mí se me alegrará el corazón;

¹⁵Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

¹⁶Mis entrañas también se alegrarán, Cuando tus labios hablaren cosas rectas.

¹⁶ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

¹⁷No tenga tu corazón envidia de los pecadores, Antes persevera en el temor de Jehová todo tiempo:

¹⁷Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

¹⁸Porque ciertamente hay fin, Y tu esperanza no será cortada.

¹⁸Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

¹⁹Oye tú, hijo mío, y sé sabio, Y endereza tu corazón al camino.

¹⁹Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

²⁰No estés con los bebedores de vino, Ni con los comedores de carne:

²⁰Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

²¹Porque el bebedor y el comilón empobrecerán: Y el sueño hará vestir vestidos rotos.

²¹Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

²²Oye á tu padre, á aquel que te engendró; Y cuando tu madre envejeciere, no la menosprecies.

²²Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

²³Compra la verdad, y no la vendas; La sabiduría, la enseñanza, y la inteligencia.

²³Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

²⁴Mucho se alegrará el padre del justo: Y el que engendró sabio se gozará con él.

²⁴Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

²⁵Alégrense tu padre y tu madre, Y gócese la que te engendró.

²⁵Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

²⁶Dame, hijo mío, tu corazón, Y miren tus ojos por mis caminos.

²⁶Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

²⁷Porque sima profunda es la ramera, Y pozo angosto la extraña.

²⁷Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

²⁸También ella, como robador, acecha, Y multiplica entre los hombres los prevaricadores.

²⁸Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

²⁹¿Para quién será el ay? ¿para quién el ay? ¿para quién las rencillas? ¿Para quién las quejas? ¿para quién las heridas en balde? ¿Para quién lo amoratado de los ojos?

²⁹Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

³⁰Para los que se detienen mucho en el vino, Para los que van buscando la mistura.

³⁰Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

³¹No mires al vino cuando rojea, Cuando resplandece su color en el vaso: Entrase suavemente;

³¹Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

³²Mas al fin como serpiente morderá, Y como basilisco dará dolor:

³²På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

³³Tus ojos mirarán las extrañas, Y tu corazón hablará perversidades.

³³Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

³⁴Y serás como el que yace en medio de la mar, O como el que está en la punta de un mastelero.

³⁴Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

³⁵Y dirás: Hiriéronme, mas no me dolió; Azotáronme, mas no lo sentí; Cuando despertare, aun lo tornaré á buscar.

³⁵»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»