1EL hombre que reprendido endurece la cerviz, De repente será quebrantado; ni habrá para él medicina.
1Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
2Cuando los justos dominan, el pueblo se alegra: Mas cuando domina el impío, el pueblo gime.
2När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
3El hombre que ama la sabiduría, alegra á su padre: Mas el que mantiene rameras, perderá la hacienda.
3Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
4El rey con el juicio afirma la tierra: Mas el hombre de presentes la destruirá.
4Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
5El hombre que lisonjea á su prójimo, Red tiende delante de sus pasos.
5Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
6En la prevaricación del hombre malo hay lazo: Mas el justo cantará y se alegrará.
6En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7Conoce el justo la causa de los pobres: Mas el impío no entiende sabiduría.
7Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8Los hombres escarnecedores enlazan la ciudad: Mas los sabios apartan la ira.
8Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9Si el hombre sabio contendiere con el necio, Que se enoje ó que se ría, no tendrá reposo.
9När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10Los hombres sanguinarios aborrecen al perfecto: Mas los rectos buscan su contentamiento.
10De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11El necio da suelta á todo su espíritu; Mas el sabio al fin le sosiega.
11Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12Del señor que escucha la palabra mentirosa, Todos sus ministros son impíos.
12Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13El pobre y el usurero se encontraron: Jehová alumbra los ojos de ambos.
13Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14El rey que juzga con verdad á los pobres, Su trono será firme para siempre.
14Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15La vara y la corrección dan sabiduría: Mas el muchacho consentido avergonzará á su madre.
15Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16Cuando los impíos son muchos, mucha es la prevaricación; Mas los justos verán la ruina de ellos.
16Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17Corrige á tu hijo, y te dará descanso, Y dará deleite á tu alma.
17Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18Sin profecía el pueblo será disipado: Mas el que guarda la ley, bienaventurado él.
18Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19El siervo no se corregirá con palabras: Porque entiende, mas no corresponde.
19Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20¿Has visto hombre ligero en sus palabras? Más esperanza hay del necio que de él.
20Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21El que regala á su siervo desde su niñez, A la postre será su hijo:
21Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22El hombre iracundo levanta contiendas; Y el furioso muchas veces peca.
22En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23La soberbia del hombre le abate; Pero al humilde de espíritu sustenta la honra.
23En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24El aparcero del ladrón aborrece su vida; Oirá maldiciones, y no lo denunciará.
24Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
25El temor del hombre pondrá lazo: Mas el que confía en Jehová será levantado.
25Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
26Muchos buscan el favor del príncipe: Mas de Jehová viene el juicio de cada uno.
26Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
27Abominación es á los justos el hombre inicuo; Y abominación es al impío el de rectos caminos.
27En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.