¹HIJO mío, si salieres fiador por tu amigo, Si tocaste tu mano por el extraño,

¹Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,

²Enlazado eres con las palabras de tu boca, Y preso con las razones de tu boca.

²om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,

³Haz esto ahora, hijo mío, y líbrate, Ya que has caído en la mano de tu prójimo: Ve, humíllate, y asegúrate de tu amigo.

³då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,

⁴No des sueño á tus ojos, Ni á tus párpados adormecimiento.

⁴unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.

⁵Escápate como el corzo de la mano del cazador, Y como el ave de la mano del parancero.

⁵Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

⁶Ve á la hormiga, oh perezoso Mira sus caminos, y sé sabio;

⁶Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.

⁷La cual no teniendo capitán, Ni gobernador, ni señor,

⁷Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;

⁸Prepara en el verano su comida Y allega en el tiempo de la siega su mantenimiento.

⁸dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.

⁹Perezoso, ¿hasta cuándo has de dormir? ¿Cuándo te levantarás de tu sueño?

⁹Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?

¹⁰Un poco de sueño, un poco de dormitar, Y cruzar por un poco las manos para reposo:

¹⁰Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

¹¹Así vendrá tu necesidad como caminante, Y tu pobreza como hombre de escudo.

¹¹så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.

¹²El hombre malo, el hombre depravado, Anda en perversidad de boca;

¹²En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,

¹³Guiña de sus ojos, habla con sus pies, Indica con sus dedos;

¹³som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.

¹⁴Perversidades hay en su corazón, anda pensando mal en todo tiempo; Enciende rencillas.

¹⁴Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.

¹⁵Por tanto su calamidad vendrá de repente; Súbitamente será quebrantado, y no habrá remedio.

¹⁵Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.

¹⁶Seis cosas aborrece Jehová, Y aun siete abomina su alma:

¹⁶Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ

¹⁷Los ojos altivos, la lengua mentirosa, Las manos derramadoras de sangre inocente,

¹⁷stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,

¹⁸El corazón que maquina pensamientos inicuos, Los pies presurosos para correr al mal,

¹⁸ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,

¹⁹El testigo falso que habla mentiras, Y el que enciende rencillas entre los hermanos.

¹⁹den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

²⁰Guarda, hijo mío, el mandamiento de tu padre, Y no dejes la enseñanza de tu madre:

²⁰Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.

²¹Atalos siempre en tu corazón, Enlázalos á tu cuello.

²¹Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.

²²Te guiarán cuando anduvieres; cuando durmieres te guardarán; Hablarán contigo cuando despertares.

²²När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.

²³Porque el mandamiento es antorcha, y la enseñanza luz; Y camino de vida las reprensiones de la enseñanza:

²³Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.

²⁴Para que te guarden de la mala mujer, De la blandura de la lengua de la extraña.

²⁴De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.

²⁵No codicies su hermosura en tu corazón, Ni ella te prenda con sus ojos:

²⁵Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.

²⁶Porque á causa de la mujer ramera es reducido el hombre á un bocado de pan; Y la mujer caza la preciosa alma del varón.

²⁶Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.

²⁷¿Tomará el hombre fuego en su seno, Sin que sus vestidos se quemen?

²⁷Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?

²⁸¿Andará el hombre sobre las brasas, Sin que sus pies se abrasen?

²⁸Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?

²⁹Así el que entrare á la mujer de su prójimo; No será sin culpa cualquiera que la tocare.

²⁹Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.

³⁰No tienen en poco al ladrón, cuando hurtare Para saciar su alma teniendo hambre:

³⁰Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?

³¹Empero tomado, paga las setenas, Da toda la sustancia de su casa.

³¹Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.

³²Mas el que comete adulterio con la mujer, es falto de entendimiento: Corrompe su alma el que tal hace.

³²Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.

³³Plaga y vergüenza hallará; Y su afrenta nunca será raída.

³³Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.

³⁴Porque los celos son el furor del hombre, Y no perdonará en el día de la venganza.

³⁴Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;

³⁵No tendrá respeto á ninguna redención; Ni querrá perdonar, aunque multipliques los dones.

³⁵lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.