¹Al Músico principal: Salmo de David. EN ti, oh Jehová, he esperado; no sea yo confundido para siempre: Líbrame en tu justicia.

¹För sångmästaren; en psalm av David.

²Inclina á mí tu oído, líbrame presto; Séme por roca de fortaleza, por casa fuerte para salvarme.

²Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.

³Porque tú eres mi roca y mi castillo; Y por tu nombre me guiarás, y me encaminarás.

³Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.

⁴Me sacarás de la red que han escondido para mí; Porque tú eres mi fortaleza.

⁴Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.

⁵En tu mano encomiendo mi espíritu: Tú me has redimido, oh Jehová, Dios de verdad.

⁵Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.

⁶Aborrecí á los que esperan en vanidades ilusorias; Mas yo en Jehová he esperado.

⁶I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.

⁷Me gozaré y alegraré en tu misericordia; Porque has visto mi aflicción; Has conocido mi alma en las angustias:

⁷Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.

⁸Y no me encerraste en mano del enemigo; Hiciste estar mis pies en anchura.

⁸Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden

⁹Ten misericordia de mí, oh Jehová, que estoy en angustia: Hanse consumido de pesar mis ojos, mi alma, y mis entrañas.

⁹och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.

¹⁰Porque mi vida se va gastando de dolor, y mis años de suspirar: Hase enflaquecido mi fuerza á causa de mi iniquidad, y mis huesos se han consumido.

¹⁰Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.

¹¹De todos mis enemigos he sido oprobio, Y de mis vecinos en gran manera, y horror á mis conocidos: Los que me veían fuera, huían de mí.

¹¹Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.

¹²He sido olvidado de su corazón como un muerto: He venido á ser como un vaso perdido.

¹²För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.

¹³Porque he oído afrenta de muchos; Miedo por todas partes, Cuando consultaban juntos contra mí, E ideaban quitarme la vida.

¹³Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.

¹⁴Mas yo en ti confié, oh Jehová: Yo dije: Dios mío eres tú.

¹⁴Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.

¹⁵En tu mano están mis tiempos: Líbrame de la mano de mis enemigos, y de mis perseguidores.

¹⁵Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»

¹⁶Haz resplandecer tu rostro sobre tu siervo: Sálvame por tu misericordia.

¹⁶Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.

¹⁷No sea yo confundido, oh Jehová, ya que te he invocado; Sean corridos los impíos, estén mudos en el profundo.

¹⁷Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.

¹⁸Enmudezcan los labios mentirosos, Que hablan contra el justo cosas duras, Con soberbia y menosprecio.

¹⁸HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket.

¹⁹Cuán grande es tu bien, que has guardado para los que te temen, Que has obrado para los que esperan en ti, delante de los hijos de los hombres!

¹⁹Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.

²⁰Los esconderás en el secreto de tu rostro de las arrogancias del hombre: Los pondrás en un tabernáculo á cubierto de contención de lenguas.

²⁰Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!

²¹Bendito Jehová, Porque ha hecho maravillosa su misericordia para conmigo en ciudad fuerte.

²¹Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.

²²Y decía yo en mi premura: Cortado soy de delante de tus ojos: Tú empero oíste la voz de mis ruegos, cuando á ti clamaba.

²²Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!

²³Amad á Jehová todos vosotros sus santos: A los fieles guarda Jehová, Y paga abundantemente al que obra con soberbia.

²³Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.

²⁴Esforzaos todos vosotros los que esperáis en Jehová, Y tome vuestro corazón aliento.

²⁴Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.

²⁵Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.