1Salmo de Asaph. CIERTAMENTE bueno es Dios á Israel, A los limpios de corazón.
1En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
2Mas yo, casi se deslizaron mis pies; Por poco resbalaron mis pasos.
2Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
3Porque tuve envidia de los insensatos, Viendo la prosperidad de los impíos.
3ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
4Porque no hay ataduras para su muerte; Antes su fortaleza está entera.
4Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
5No están ellos en el trabajo humano; Ni son azotados con los otros hombres.
5De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
6Por tanto soberbia los corona: Cúbrense de vestido de violencia.
6Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
7Sus ojos están salidos de gruesos: Logran con creces los antojos del corazón.
7Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
8Soltáronse, y hablan con maldad de hacer violencia; Hablan con altanería.
8De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
9Ponen en el cielo su boca, Y su lengua pasea la tierra.
9Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
10Por eso su pueblo vuelve aquí, Y aguas de lleno le son exprimidas.
10därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
11Y dicen: ¿Cómo sabe Dios? ¿Y hay conocimiento en lo alto?
11Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
12He aquí estos impíos, Sin ser turbados del mundo, alcanzaron riquezas.
12Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
13Verdaderamente en vano he limpiado mi corazón, Y lavado mis manos en inocencia;
13Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
14Pues he sido azotado todo el día, Y empezaba mi castigo por las mañanas.
14jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
15Si dijera yo, Discurriré de esa suerte; He aquí habría negado la nación de tus hijos:
15Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
16Pensaré pues para saber esto: Es á mis ojos duro trabajo,
16När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
17Hasta que venido al santuario de Dios, Entenderé la postrimería de ellos.
17till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
18Ciertamente los has puesto en deslizaderos; En asolamientos los harás caer.
18Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
19Cómo han sido asolados! cuán en un punto! Acabáronse, fenecieron con turbaciones.
19Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
20Como sueño del que despierta, Así, Señor, cuando despertares, menospreciarás sus apariencias.
20Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
21Desazonóse á la verdad mi corazón, Y en mis riñones sentía punzadas.
21När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
22Mas yo era ignorante, y no entendía: Era como una bestia acerca de ti.
22då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
23Con todo, yo siempre estuve contigo: Trabaste de mi mano derecha.
23Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
24Hasme guiado según tu consejo, Y después me recibirás en gloria.
24Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
25¿A quién tengo yo en los cielos? Y fuera de ti nada deseo en la tierra.
25Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
26Mi carne y mi corazón desfallecen: Mas la roca de mi corazón y mi porción es Dios para siempre.
26Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
27Porque he aquí, los que se alejan de ti perecerán: Tú cortarás á todo aquel que fornicando, de ti se aparta.
27Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
28Y en cuanto á mí, el acercarme á Dios es el bien: He puesto en el Señor Jehová mi esperanza, Para contar todas tus obras.
28Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.