¹Masquil de Ethán Ezrahita. LAS misericordias de Jehová cantaré perpetuamente; En generación y generación haré notoria tu verdad con mi boca.

¹En sång av esraiten Etan.

²Porque dije: Para siempre será edificada misericordia; En los mismos cielos apoyarás tu verdad.

²Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.

³Hice alianza con mi escogido; Juré á David mi siervo: diciendo.

³Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.

⁴Para siempre confirmaré tu simiente, Y edificaré tu trono por todas las generaciones. (Selah.)

⁴»Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:

⁵Y celebrarán los cielos tu maravilla, oh Jehová; Tu verdad también en la congregación de los santos.

⁵'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» Sela.

⁶Porque ¿quién en los cielos se igualará con Jehová? ¿Quién será semejante á Jehová entre los hijos de los potentados?

⁶Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.

⁷Dios terrible en la grande congregación de los santos, Y formidable sobre todos cuantos están alrededor suyo.

⁷Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?

⁸Oh Jehová, Dios de los ejércitos, ¿Quién como tú? Poderoso eres, Jehová, Y tu verdad está en torno de ti.

⁸Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.

⁹Tú tienes dominio sobre la bravura de la mar: Cuando se levantan sus ondas, tú las sosiegas.

⁹HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.

¹⁰Tú quebrantaste á Rahab como á un muerto: Con el brazo de tu fortaleza esparciste á tus enemigos.

¹⁰Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.

¹¹Tuyos los cielos, tuya también la tierra: El mundo y su plenitud, tú lo fundaste.

¹¹Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.

¹²Al aquilón y al austro tú los criaste: Tabor y Hermón cantarán en tu nombre.

¹²Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.

¹³Tuyo el brazo con valentía; Fuerte es tu mano, ensalzada tu diestra.

¹³Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.

¹⁴Justicia y juicio son el asiento de tu trono: Misericordia y verdad van delante de tu rostro.

¹⁴Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.

¹⁵Bienaventurado el pueblo que sabe aclamarte: Andarán, oh Jehová, á la luz de tu rostro.

¹⁵Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.

¹⁶En tu nombre se alegrarán todo el día; Y en tu justicia serán ensalzados.

¹⁶Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.

¹⁷Porque tú eres la gloria de su fortaleza; Y por tu buena voluntad ensalzarás nuestro cuerno.

¹⁷I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.

¹⁸Porque Jehová es nuestro escudo; Y nuestro rey es el Santo de Israel.

¹⁸Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.

¹⁹Entonces hablaste en visión á tu santo, Y dijiste: Yo he puesto el socorro sobre valiente; He ensalzado un escogido de mi pueblo.

¹⁹Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.

²⁰Hallé á David mi siervo; Ungílo con el aceite de mi santidad.

²⁰På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.

²¹Mi mano será firme con él, Mi brazo también lo fortificará.

²¹Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.

²²No lo avasallará enemigo, Ni hijo de iniquidad lo quebrantará.

²²Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.

²³Mas yo quebrantaré delante de él á sus enemigos, Y heriré á sus aborrecedores.

²³Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;

²⁴Y mi verdad y mi misericordia serán con él; Y en mi nombre será ensalzado su cuerno.

²⁴nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.

²⁵Asimismo pondré su mano en la mar, Y en los ríos su diestra.

²⁵Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.

²⁶El me llamará: Mi padre eres tú, Mi Dios, y la roca de mi salud.

²⁶Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.

²⁷Yo también le pondré por primogénito, Alto sobre los reyes de la tierra.

²⁷Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'

²⁸Para siempre le conservaré mi misericordia; Y mi alianza será firme con él.

²⁸Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.

²⁹Y pondré su simiente para siempre, Y su trono como los días de los cielos.

²⁹Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.

³⁰Si dejaren sus hijos mi ley, Y no anduvieren en mis juicios;

³⁰Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.

³¹Si profanaren mis estatutos, Y no guardaren mis mandamientos;

³¹Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,

³²Entonces visitaré con vara su rebelión, Y con azotes sus iniquidades.

³²om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,

³³Mas no quitaré de él mi misericordia, Ni falsearé mi verdad.

³³då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,

³⁴No olvidaré mi pacto, Ni mudaré lo que ha salido de mis labios.

³⁴men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.

³⁵Una vez he jurado por mi santidad, Que no mentiré á David.

³⁵Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.

³⁶Su simiente será para siempre, Y su trono como el sol delante de mí.

³⁶En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.

³⁷Como la luna será firme para siempre, Y como un testigo fiel en el cielo. (Selah.)

³⁷Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;

³⁸Mas tú desechaste y menospreciaste á tu ungido; Y te has airado con él.

³⁸såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.

³⁹Rompiste el pacto de tu siervo; Has profanado su corona hasta la tierra.

³⁹Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.

⁴⁰Aportillaste todos sus vallados; Has quebrantado sus fortalezas.

⁴⁰Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.

⁴¹Menoscabáronle todos los que pasaron por el camino: Es oprobio á sus vecinos.

⁴¹Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.

⁴²Has ensalzado la diestra de sus enemigos; Has alegrado á todos sus adversarios.

⁴²Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.

⁴³Embotaste asimismo el filo de su espada, Y no lo levantaste en la batalla.

⁴³Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.

⁴⁴Hiciste cesar su brillo, Y echaste su trono por tierra.

⁴⁴Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.

⁴⁵Has acortado los días de su juventud; Hasle cubierto de afrenta. (Selah.)

⁴⁵Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.

⁴⁶¿Hasta cuándo, oh Jehová? ¿te esconderás para siempre? ¿Arderá tu ira como el fuego?

⁴⁶Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. Sela.

⁴⁷Acuérdate de cuán corto sea mi tiempo: ¿Por qué habrás criado en vano á todos los hijos del hombre?

⁴⁷Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?

⁴⁸¿Qué hombre vivirá y no verá muerte? ¿Librarás su vida del poder del sepulcro? (Selah.)

⁴⁸Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.

⁴⁹Señor, ¿dónde están tus antiguas misericordias, Que juraste á David por tu verdad?

⁴⁹Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? Sela.

⁵⁰Señor, acuérdate del oprobio de tus siervos; Oprobio que llevo yo en mi seno de muchos pueblos.

⁵⁰Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.

⁵¹Porque tus enemigos, oh Jehová, han deshonrado, Porque tus enemigos han deshonrado los pasos de tu ungido.

⁵¹Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;

⁵²Bendito Jehová para siempre. Amén, y Amén.

⁵²tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår. ----

⁵³Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen. Fjärde boken