1 Da alboro fo na wande hiiji, amma woodin banda a si kaan a se, zama a di taali fo a gaa, kal a ma fayyaŋ tira hantum ka daŋ waybora kambe ra. A m'a sallama nga windo ra.
1Når en Mand tager en Kvinde til Ægte, og hun ikke vinder hans Yndest, fordi han finder noget ved hende, der vækker Ubehag hos ham, og han skriver hende et Skilsmissebrev og giver hende det i Hænde og sender hende ud af sit Hjem,
2 A ga ciya mo, d'a fun boro sintina windo ra, a ga hin ka te a ma koy ka te boro fo se wande.
2så må hun efter at have forladt hans Hjem gå hen og gifte sig med en anden Mand;
3 Amma da woodin mo wang'a, ka fayyaŋ tira hantum a se ka daŋ a kambe ra k'a sallama nga windo ra, wala da kokor banda kurnyo kaŋ n'a hiiji din bu,
3får denne anden Mand også Uvilje imod hende og skriver hende et Skilsmissebrev og giver hende det i Hænde og sender hende ud af sit Hjem, eller dør den anden Mand, der havde taget hende til Ægte,
4 a kurnye sintina kaŋ n'a fay, i si yadda a ma ye ka du waybora din ma te a se wande koyne, zama a ban ka ziibi. Zama woodin ya fanta hari no Rabbi jine. Ni ma si zunubi daŋ mo laabo kaŋ Rabbi ni Irikoyo ga ni no tubu hari din ra.
4så har hendes første Mand, som havde sendt hende bort, ikke Ret til igen at tage hende til Hustru, efter at hun er blevet uren. Thi det er HERREN en Vederstyggelighed, og du må ikke bringe Brøde over det Land, HERREN din Gud vil give dig i Eje.
5 Alboro kaŋ gonda hiijay taji ma si koy wongu, i ma si muraadu kulu dak'a boŋ mo. A ma goro fu a windo sabbay se jiiri fo kubante, ka nga wando kaŋ a hiiji din bine kaanandi.
5Når en Mand nylig har taget sig en Hustru, skal han ikke drage med i Krig, og der skal ikke pålægges ham nogen som helst Forpligtelse; han skal have Frihed til at blive hjemme et År og glæde sin Hustru, som han har ægtet.
6 Boro kulu ma si boro fo fufuyaŋ jinay, wala mo a fufuyaŋ tond'ize ta tolme, zama danga fundi no a go ga ta tolme ya.
6Man må ikke tage en Håndkværn i Pant, heller ikke den øverste Møllesten; thi det var at tage Livet selv i Pant.
7 D'i na boro fo gar a go ga boro zay nga nya-ize Israyla izey ra k'a te bannya, wala a m'a neera mo, kal i ma zayo din ciiti nda buuyaŋ. Woodin teeyaŋ gaa no araŋ ga laala kaa d'a araŋ game ra.
7Når nogen gribes i at stjæle en af sine Brødre blandt Israelitterne og gør ham Fortræd eller sælger ham, da skal en sådan Tyv lade sit Liv. Du skal udrydde det onde af din Midte.
8 Ma haggoy nda kaajiri doori, ka laakal daŋ da anniya ni ma goy da hay kulu kaŋ alfagey da Lawitey ga ni dondonandi. Mate kulu kaŋ ay n'i lordi nd'a, yaadin mo no araŋ ma haggoy ka te.
8Tag dig i Vare med Spedalskhed, så du meget omhyggeligt handler efter alt, hvad Levitpræsterne lærer eder; som jeg har påbudt dem, skal I omhyggeligt handle.
9 Ma fongu mate kaŋ Rabbi te Maryama se fonda ra, waato kaŋ araŋ go ga kaa ka fun Misira.
9Kom i Hu, hvad HERREN din Gud gjorde ved Mirjam undervejs, da I drog bort fra Ægypten.
10 Da ni na hay fo garaw daŋ ni gorokasin gaa, hay kulu kaŋ dumi no, ni ma si koy ka furo a fuwo ra ka tolme ta.
10Når du yder din Næste et Lån, må du ikke gå ind i hans Hus for at tage Pant af ham.
11 Ni ma kay taray hala bora kaŋ gaa ni na garawo daŋ ma fatta da tolma ka kand'a ni do.
11Du skal blive stående udenfor, og den Mand, du yder Lånet, skal bringe Pantet ud til dig.
12 Da bora din ya talka no mo, tolma ma si kani ni do.
12Hvis han er en fattig Mand, må du ikke lægge dig til Hvile med hans Pant;
13 Daahir ni g'a yeti a se hala wayna ga kaŋ, zama a ma du ka kani nga taafa ra ka albarka gaara ni se. Woodin mo ga ciya ni se adilitaray Rabbi ni Irikoyo diyaŋ gaa.
13ved Solnedgang skal du give ham Pantet tilbage, for at han kan lægge sig til Hvile i sin Kappe. Da velsigner han dig derfor, og du står retfærdiggjort for HERREN din Guds Åsyn.
14 Sufuray ize kaŋ alfukaaru no, kaŋ go laami ra mo, ni ma s'a kankam, da ni nya-izey ra boro no, wala yaw kaŋ zumbu ni laabo ra ka goro ni kwaara ra no.
14Du må ikke forurette en nødlidende, fattig Daglejer, hvad enten han hører til dine Brødre eller de fremmede inden dine Porte nogetsteds i dit Land.
15 Han kulu ni g'a banando no a se. Wayna ma si kaŋ k'a gar ni do, zama nga wo talka no, a na nga bina sinji a gaa mo. A ma si te ka ciya bora din ma hẽ Rabbi gaa ni boŋ. Woodin mo, i g'a lasaabu ni se zunubi.
15Dag for Dag skal du give ham hans Løn, så at Solen ikke går ned derover, thi han er nødlidende og venter med Længsel derpå. Ellers råber han til HERREN over dig, og du pådrager dig Skyld.
16 I ma si baabey wi izey sabbay se, i ma si izey mo wi baabey sabbay se, amma i ma boro kulu wi nga bumbo zunubo sabbay se.
16Fædre skal ikke lide Døden for Børns Skyld, og Børn skal ikke lide Døden for Fædres Skyld. Enhver skal lide Døden for sin egen Synd.
17 Ni ma si ciiti siirandi yaw kaŋ zumbu, wala alatuumi se. Ni ma si wayboro kaŋ kurnye bu mo bankaaray ta tolme.
17Du må ikke bøje Retten for den fremmede og den faderløse, og du må ikke tage Enkens Klædning i Pant.
18 Amma ni ma fongu mate kaŋ ni te bannya Misira ra, amma Rabbi ni Irikoyo na ni fansa ka ni kaa noodin. Woodin sabbay se no ay na ni lordi nda haya din.
18Men kom i Hu, at du var Træl i Ægypten, og at HERREN din Gud udløste dig derfra. Derfor byder jeg dig at handle således.
19 Da ni na ni fari albarka wi mo, da ni dinya boko fo faro ra, kulu ni ma si ye ka koy koyne k'a ceeci. A ga ciya yaw kaŋ zumbu, da alatuumi, da wayboro kaŋ kurnye bu wane, zama Rabbi ni Irikoyo ma ni albarkandi ni kambe goy kulu ra.
19Når du bjærger din Høst på din Mark og glemmer et Neg på Marken, må du ikke vende tilbage for at hente det; det skal tilfalde den fremmede, den faderløse og Enken, for at HERREN din Gud kan velsigne dig i alt, hvad du tager dig for.
20 Da ni na ni zeytun* nya som, ni ma si ye kambey do ka filla. Wo kaŋ cindi ga ciya yaw kaŋ zumbu, da alatuumi, da wayboro kaŋ kurnye bu wane.
20Når du slår dine Oliven ned, må du ikke bagefter gennemsøge Grenene; den fremmede, den faderløse og Enken skal det tilfalde.
21 Da ni na ni reyzin* kalo izey kosu, ni ma si ye a do ka koobu ceeci. A ga ciya yaw kaŋ zumbu, da alatuumi, da wayboro kaŋ kurnye bu wane.
21Når du høster din Vin, må du ikke holde Efterhøst; den fremmede, den faderløse og Enken skal det tilfalde.
22 Ni ma fongu mo mate kaŋ ni te bannya Misira laabo ra. Woodin sabbay se no ay na ni lordi nda haya din.
22Kom i Hu, at du selv var Træl i Ægypten; derfor byder jeg dig at handle således.