1 Sohõ, hayey kaŋ i ga sarga tooru se ciine ra, ngey neeya: Iri ga bay kaŋ iri boro kulu gonda bayray. Bayray binde ga kande boŋbeeray, amma baakasinay ga jina-koyyaŋ te.
1Men vedkommende avgudsofferne, da vet vi at vi alle har kunnskap. Kunnskapen opblåser, men kjærligheten opbygger;
2 Da boro fo ga tammahã nga ga hay fo bay, a man'a bay jina mate kaŋ cine a ga hima k'a bay.
2om nogen tykkes sig å kjenne noget, han har aldri kjent noget således som en bør kjenne det;
3 Amma boro kaŋ ga ba Irikoy, Irikoy g'a bay.
3men om nogen elsker Gud, han er kjent av ham.
4 Hala boro ga hima ka haŋ kaŋ i sarga tooru se ŋwa binde, to: iri ga bay kaŋ tooru manti hay fo no ndunnya ra. Irikoy kulu si no mo kala afollonka.
4Hvad nu det vedkommer å ete av avguds-offerne, da vet vi at ingen avgud i verden er til, og at det er ingen Gud uten én.
5 Zama baa da wo kaŋ yaŋ se i ga ne de-koyyaŋ* go no, d'i go beena ra, wala ganda, mate kaŋ de-koy boobo da koy boobo go no,
5For om det også er såkalte guder, enten i himmelen eller på jorden - som det jo er mange guder og mange herrer -
6 kulu nda yaadin iri wo se Irikoy folloŋ no go no, Baaba no. Hay kulu, a do no a fun, iri mo go a se. Rabbi folloŋ mo go no, Yesu Almasihu no, kaŋ a do hay kulu bara. Iri mo, a do no iri ga funa.
6så er det dog for oss bare én Gud, Faderen, av hvem alt er, og vi til ham, og én Herre, Jesus Kristus, ved hvem alt er, og vi ved ham.
7 Amma bayray woodin si boro kulu do. Boro fooyaŋ mo, zama i doona tooru hala hõ, i go ga _hamey din|_ ŋwa danga hay fo no kaŋ i sarga tooru se, hal i biney go g'i foy zama i go ga miila kaŋ ngey go ga ngey boŋ ziibandi, za kaŋ i sinda gaabi.
7Dog, den kunnskap er ikke hos alle; men somme gjør sig ennu samvittighet for avgudens skyld og eter det derfor som avguds-offer, og deres samvittighet, som er skrøpelig, blir uren.
8 Amma ŋwaari fo si te iri se sabbu Irikoy jine. Da iri man'a ŋwa, iri si zabu. D'iri n'a ŋwa mo, iri si tonton.
8Men mat gir oss jo ikke verd for Gud; hverken vinner vi noget om vi eter, eller taper noget om vi ikke eter.
9 Amma araŋ ma haggoy hal araŋ dabaro din ma si ciya taali teeyaŋ sabaabu boro kaŋ sinda gaabi se.
9Men se til at ikke denne eders frihet blir til anstøt for de skrøpelige!
10 Zama nda boro fo di nin kaŋ gonda bayray, ni go ga goro ka ŋwa tooru windi ra, manti nga wo kaŋ sinda gaabi kaŋ a bina g'a foy mo, a ga yaaru no ka koy ka ŋwa haŋ kaŋ i sarga tooru se?
10For dersom nogen ser dig som har kunnskap, sitte til bords i avgudshuset, vil da ikke samvittigheten hos ham som er skrøpelig, få dristighet til å ete avgudsofferet?
11 Ni bayra do mo no, nga kaŋ sinda gaabi ga halaci, nya-ize no kaŋ sabbay se Almasihu bu.
11da går jo den skrøpelige fortapt for din kunnskaps skyld, den bror for hvem Kristus er død!
12 Waati kaŋ araŋ go ga taali te nya-izey se ya-cine, k'i biney kaŋ sinda gaabi kaŋ g'i foy maray, kulu araŋ go ga zunubi te Almasihu se nooya.
12Men når I således synder mot eders brødre og sårer deres skrøpelige samvittighet, da synder I mot Kristus.
13 Yaadin gaa, da ŋwaari no g'ay nya-izo daŋ a ma taali te, ay si ham kulu ŋwa hal abada, zama ay ma s'ay nya-izo daŋ a ma taali te.
13Derfor, om mat volder min bror anstøt, da vil jeg aldri i evighet ete kjøtt, for ikke å volde min bror anstøt.