1 Jirbey din ra, waato kaŋ borey marga bambata ye ka margu a do koyne, i sinda hay kulu kaŋ i ga ŋwa. Kala Yesu na nga talibey ce nga do ka ne i se:
1I de samme dager, da det atter var meget folk, og de ikke hadde noget å ete, kalte han sine disipler til sig og sa til dem:
2 «Ay goono ga bakar jama wo se, zama a to jirbi hinza sohõ kaŋ i go ay banda, i sinda haŋ kaŋ i ga ŋwa mo.»
2Jeg ynkes inderlig over folket; for de har alt vært hos mig i tre dager, og de har ikke noget å ete;
3 A ne mo: «D'ay n'i sallama i ma koy fu da haray, i ga gaze fonda boŋ. I ra afooyaŋ mo fun nangu mooro.»
3og lar jeg dem fare fastende hjem, vil de vansmekte på veien; nogen av dem er jo kommet langveisfra.
4 A talibey tu ka ne a se: «Day man no boro ga du buuru ganji wo ra kaŋ ga borey wo kungandi?»
4Og hans disipler svarte ham: Hvorfra kan nogen få brød nok til å mette disse her i ørkenen?
5 A n'i hã ka ne: «Buuru kunkuni marge no araŋ do?» I ne: «Iyye no.»
5Og han spurte dem: Hvor mange brød har I? De sa: Syv.
6 A na jama lordi ka ne i ma goro ganda laabo ra. Waato gaa a na buuru kunkuni iyya din sambu ka saabu. Gaa no a n'i ceeri-ceeri ka no nga talibey se i ma zaban borey se. Ngey mo n'i zaban i se.
6Da bød han folket sette sig ned på jorden, og han tok de syv brød, takket og brøt dem og gav dem til sine disipler, forat de skulde dele dem ut; og de delte ut til folket.
7 I gonda hamisa kayna fooyaŋ mo. Waato kaŋ Yesu n'i albarkandi, a lordi ka ne i ma woone yaŋ mo zaban borey se.
7Og de hadde nogen få småfisker, og han velsignet dem og bød at også de skulde deles ut.
8 Borey ŋwa hal i kungu. I na cilla beeri iyye toonandi nda patarmey kaŋ cindi mo.
8Og de åt og blev mette; og de tok op det som blev tilovers av stykkene, syv kurver.
9 Borey ga to boro zambar taaci cine. Gaa no Yesu n'i sallama.
9Men de var omkring fire tusen. Og han lot dem fare.
10 Sahãadin-sahãadin a furo hi ra, nga nda nga talibey, ka kaa Dalmanuta laabu.
10Og straks gikk han ut i båten med sine disipler, og kom til landet ved Dalmanuta.
11 Farisi* fonda boro fooyaŋ kaa, i sintin ka kakaw da Yesu. I goono ga beene alaama fo ceeci a do, k'a si.
11Og fariseerne kom der ut og begynte å tviste med ham, idet de krevde et tegn fra himmelen av ham for å friste ham.
12 A duray nga biya ra ka ne: «Ifo se no zamana wo izey goono ga alaama ceeci? Haciika ay ga ne araŋ se, i si alaama no zamana wo borey se.»
12Og han sukket i sin ånd og sa: Hvorfor krever denne slekt tegn? Sannelig sier jeg eder: Ikke skal det gis denne slekt noget tegn.
13 A fay d'ey ka ye ka furo hiyo ra koyne ka daŋandi ka koy ya-haray.
13Og han forlot dem og gikk atter i båten, og fór over til hin side.
14 Talibey dinya ka kande buuru, i sinda haŋ kaŋ ga bisa kunkuni folloŋ ngey banda hiyo ra.
14Og de hadde glemt å ta brød med, og hadde ikke mere enn et eneste brød med sig i båten.
15 Yesu n'i gongormandi ka ne: «Araŋ ma te laakal ka haggoy nda Farisi fonda borey dalbuwo*, da Hirodus* borey dalbuwo.»
15Og han bød dem: Se eder for, ta eder i vare for fariseernes surdeig og for Herodes' surdeig!
16 Talibey soobay ka care miisi ka ne: «Zama iri sinda buuru no.»
16Og de talte sig imellem: Det er fordi vi ikke har brød med.
17 Yesu mo kaŋ a faham da woodin, a ne i se: «Ifo se no araŋ goono ga care miisi zama araŋ sinda buuru? Day, hala hõ araŋ mana faham jina, wala? Araŋ gonda bine sanday no hala hõ?
17Og da han merket det, sa han til dem: Hvorfor taler I med hverandre om at I ikke har brød med? Skjønner og forstår I ennu ikke? Er eders hjerte forherdet?
18 Araŋ gonda mo, araŋ si di no? Araŋ gonda hanga, araŋ si maa no? Wala araŋ si fongu no?
18Har I øine og ser ikke, har I ører og hører ikke? Kommer I ikke i hu
19 Waato kaŋ ay na buuru kunkuni gu ceeri boro zambar guwa se, cilla kayna marge no araŋ sambu kaŋ to da patarmi?» I ne a se: «Iway cindi hinka no.»
19da jeg brøt de fem brød til de fem tusen, hvor mange kurver fulle av stykker I da tok op? De sa til ham: Tolv.
20 Yesu ne: «Buuru kunkuni iyya din boro zambar taaci game ra binde, cilla beeri kaŋ to da patarmi marge no araŋ sambu ŋwaaro banda?» I ne a se: «Iyye no.»
20Og da jeg brøt de syv til de fire tusen, hvor mange kurver fulle av stykker tok I da op? De sa: Syv.
21 A ne i se: «Hala sohõ araŋ mana faham no, wala?»
21Og han sa til dem: Hvorledes går det da til at I ennu ikke forstår?
22 I kaa Baytsayda, naŋ kaŋ i kande a se danaw fo k'a ŋwaaray a m'a ham.
22Og de kom til Betsaida. Og de førte en blind til ham og bad ham røre ved ham.
23 A na danawo kamba di ka kond'a kwaara banda. Waato kaŋ a tufa a moy gaa ka nga kambey dake a boŋ, a n'a hã ka ne: «Ni go ga di hay fo?»
23Og han tok den blinde ved hånden og førte ham utenfor byen, og han spyttet i hans øine og la sine hender på ham, og spurte ham om han så noget.
24 Bora guna beene ka ne: «Ay go ga di borey, amma ay ga di ey sanda tuuri-nyayaŋ cine, i go ga windi.»
24Og han så op og sa: Jeg kan se mennesker; for jeg ser folk gå omkring likesom trær.
25 Yesu ye ka nga kambey dake a moy gaa; nga mo guna, a di ka boori. A du baani ka di hay kulu far-da-far.
25Så la han atter sine hender på hans øine, og han så klart, og han blev helbredet og kunde se alt tydelig på frastand.
26 Yesu n'a sallama ka ne a ma koy fu. A ne: «Day ma si koy kwaara ra bo.»
26Og han sendte ham hjem til hans hus og sa: Du skal ikke gå inn i byen eller si det til nogen i byen.
27 Yesu mo dira noodin, nga nda nga talibey, ka koy Kaysariya Filibi kawyey ra. Waato kaŋ i go fonda ra, a na nga talibey hã ka ne i se: «Borey goono ga ne ay ya may no?»
27Og Jesus og hans disipler gikk ut til byene omkring Cesarea Filippi; og på veien spurte han sine disipler og sa til dem: Hvem sier folk at jeg er?
28 I ne a se: «Yohanna baptisma* teekwa no. Boro fooyaŋ mo ga ne Iliya* no, amma afooyaŋ ga ne doŋ annabey ra afo no.»
28De svarte ham: Nogen sier døperen Johannes, og andre Elias, andre igjen en av profetene.
29 A n'i hã ka ne: «Araŋ binde, araŋ ga ne ay ya may no?» Bitros tu ka ne a se: «Ni ya Almasihu no.»
29Og han spurte dem: Men I, hvem sier I at jeg er? Peter svarte og sa til ham: Du er Messias.
30 A n'i gongormandi i ma si nga baaru ci boro kulu se.
30Og han bød dem strengt at de ikke skulde si dette om ham til nogen.
31 A sintin k'i dondonandi kaŋ tilas no kala nga, Boro Izo ma taabi boobo haŋ, arkusey* da alfaga beerey da asariya dondonandikoy ma wang'a, k'a wi. Jirbi hinzanta banda mo a ma tun koyne.
31Og han begynte å lære dem at Menneskesønnen skulde lide meget og forkastes av de eldste og yppersteprestene og de skriftlærde og ihjelslåes og opstå tre dager efter.
32 A na hayey din ci i se taray kwaaray. Bitros mo n'a kaa waani ka sintin ka deen'a gaa.
32Og han talte rent ut om det. Da tok Peter ham til side og begynte å irettesette ham.
33 Amma Yesu bare ka nga talibey guna. A deeni Bitros gaa ka ne: «Ma ye ka fun ay banda, nin Saytan* wo, zama ni miiley manti Irikoy wane yaŋ no, amma borey wane yaŋ no.»
33Men han vendte sig om og så på sine disipler og irettesatte Peter og sa: Vik bak mig, Satan! for du har ikke sans for det som hører Gud til, men bare for det som hører menneskene til.
34 A na borey marga da nga talibey mo ce, ka ne i se: «Da boro fo ga baa nga ma kaa ay banda, kal a ma nga boŋ ze jina, ka nga kanjiyaŋ* bundo sambu k'ay gana.
34Og han kalte folket til sig tillikemed sine disipler og sa til dem: Den som vil følge efter mig, han må fornekte sig selv og ta sitt kors op og følge mig.
35 Zama boro kulu kaŋ ga miila nga ma nga fundo faaba, a fundo ga daray. Amma boro kulu kaŋ ga nga fundo nooyandi in da Baaru Hanna sabbay se, a g'a faaba.
35For den som vil berge sitt liv, skal miste det; men den som mister sitt liv for min skyld og for evangeliets skyld, han skal berge det.
36 Zama riiba woofo ka bara boro se, baa day a du ndunnya kulu, amma a fundo ma daray a se?
36For hvad gagner det et menneske om han vinner den hele verden og tar skade på sin sjel?
37 Koyne, ifo no boro ga no kaŋ ga hin ka nga fundo fansa?
37For hvad kan vel et menneske gi til vederlag for sin sjel?
38 Zama boro kulu kaŋ haawi g'a di in d'ay sanno sabbay se, zamana kaŋ gonda zina nda zunubi wo ra, Boro Izo mo, haawi g'a di bora din sabbay se, alwaato kaŋ a ga kaa nga Baabo darza ra, nga nda malayka* hanney nga banda.»
38For den som skammer sig ved mig og mine ord i denne utro og syndige slekt, ham skal også Menneskesønnen skamme sig ved når han kommer i sin Faders herlighet med de hellige engler.