1 Dawda baytu fo kaŋ a te waato kaŋ a go tondi guuso ra. Adduwa mo no.
1En læresalme av David, da han var i hulen, en bønn.
2 Ay ga hẽ Rabbi gaa d'ay jinda. Ay jinde no ay g'ay ŋwaarayyaŋ hẽeney te d'a Rabbi gaa.
2Med min røst roper jeg til Herren, med min røst beder jeg inderlig til Herren.
3 Ay g'ay hẽeno gusam a jine, Ay g'ay taabo cabe a se mo.
3Jeg utøser min sorg for hans åsyn, jeg gir min nød til kjenne for hans åsyn.
4 Waati kaŋ ay biya kasam ay ra, Ni jin k'ay fonda bay. Ay fonda kaŋ ay ga gana din, I na kumsay tugu ay se a ra.
4Når min ånd vansmekter i mig, kjenner dog du min sti; på den vei jeg skal vandre, har de lagt skjulte snarer for mig.
5 Ay guna ka di ay kambe ŋwaaro gaa haray, Boro si no kaŋ ga saal ay. Tuguyaŋ do si no ay se, Boro si no kaŋ g'ay fundo saal.
5Sku til min høire side og se! Det er ikke nogen som kjennes ved mig; all tilflukt er borte for mig, det er ikke nogen som spør efter min sjel.
6 Ya Rabbi, ay na ni ce. Ay ne: «Nin no ga ti ay koruyaŋ do, Nin no ga ti ay baa mo fundikooney laabo ra.
6Jeg roper til dig, Herre! Jeg sier: Du er min tilflukt, min del i de levendes land.
7 Ma hanga jeeri ay hẽeno se, zama ay kayna gumo. M'ay faaba ay gurzugandikoyey kambe ra, Zama i bisa ay gaabi.
7Gi akt på mitt klagerop, for jeg er blitt såre elendig! Fri mig fra mine forfølgere, for de er mig for sterke!
8 M'ay fundo fattandi ka kaa kasu ra, Zama ay ma saabu ni maa se. Adilantey g'ay windi, Zama ni ga gomni te ay se.»
8Før min sjel ut av fengslet, så jeg kan love ditt navn! De rettferdige skal samle sig omkring mig, når du gjør vel imot mig.