Zarma

Norwegian

Psalms

89

1 Ezra bora Etan baytu fo no.
1En læresalme av Etan, esrahitten.
2 Ay ga Rabbi baakasinay suujey baytu hal abada. Ay meyo no ay ga ni naanayo baaru seeda nd'a zamaney kulu se.
2Om Herrens nådegjerninger vil jeg synge til evig tid; fra slekt til slekt vil jeg kunngjøre din trofasthet med min munn.
3 Zama ay ne: «Baakasinay suuji ga tonton hal abada, Ni ga ni naanayo sinji hala beeney ra.»
3For jeg sier: Miskunnhet bygges op til evig tid, i himmelen grunnfester du din trofasthet.
4 Ni ne: «Ay na alkawli sambu ay suubananta se, Ay ze ay tamo Dawda se
4[Du sier:] Jeg har gjort en pakt med min utvalgte, jeg har svoret David, min tjener:
5 ka ne: ‹Ay ga ni dumo sinji hal abada, Ay ma ni karga mo tabbatandi hala ka koy zamaney kulu gaa.› » (Wa dangay)
5Til evig tid vil jeg grunnfeste ditt avkom, og jeg vil bygge din trone fra slekt til slekt. Sela.
6 Ya Rabbi, beeney ga ni dambara goyey sifa, I ga ni naanayo mo sifa hanantey marga jama ra.
6Og himlene priser din underfulle gjerning, Herre, og din trofasthet prises i de helliges forsamling.
7 Zama may no ka bara beene kaŋ i ga deedandi Rabbi gaa? Hinkoyey izey ra, may no ga hima Rabbi?
7For hvem i det høie er å ligne med Herren? Hvem er Herren lik blandt Guds sønner,
8 Irikoy ya humburkumay hari no hanantey faada ra, Dambarandiyankoy mo no ka bisa borey kulu kaŋ goono g'a windi.
8en Gud, såre forferdelig i de helliges hemmelige råd og fryktelig for alle dem som er omkring ham?
9 Ya Rabbi Irikoy Kundeykoyo, May no ga ti gaabikoy sanda ni cine, ya Rabbi Hinkoyo? Ni naanayo mo go ni windanta.
9Herre, hærskarenes Gud, hvem er sterk som du, Herre? Og din trofasthet er rundt omkring dig.
10 Ni ga teeko boŋbeera dabari, Waati kaŋ bonday beerey ga tun ka ciciri, Ni ga i kanandi no.
10Du er den som hersker over havets overmot; når dets bølger reiser sig, lar du dem legge sig.
11 Ni bumbo no ka Rahab ceeri-ceeri, Sanda nga kaŋ i wi cine. Ni na ni ibarey say-say da ni kambe gaabikoono.
11Du har sønderknust Rahab* som en ihjelslått; med din styrkes arm har du spredt dine fiender. / {* SLM 87, 4.}
12 Beeney ya ni wane no, ganda laabo mo ni wane no. Ndunnya da nga tooyaŋo, nin no k'i sinji.
12Dig hører himlene til, dig også jorden; jorderike og alt det som fyller det - du har grunnfestet dem;
13 Azawa da dandi kamba, nin no k'i taka, Tabor da Hermon goono ga farhã kuuwa te ni maa ra.
13nord og syd - du har skapt dem; Tabor og Hermon jubler over ditt navn.
14 Ni gonda kambe gaabikooni, Ni kambe jasa ya gaabikooni no, Ni kambe ŋwaaro mo beeraykoy no.
14Du har en arm med velde; sterk er din hånd, ophøiet er din høire hånd.
15 Adilitaray da cimi ciiti, ngey no ga ti ni karga tiksa. Baakasinay suuji nda cimi no go ga dira ni jine.
15Rettferd og rett er din trones grunnvoll; nåde og sannhet går frem for ditt åsyn.
16 Albarkante no dumo din kaŋ ga waani ni sifayaŋ, Ya Rabbi, i goono ga dira ni moyduma kaaro ra.
16Salig er det folk som kjenner til jubel*; Herre, i ditt åsyns lys skal de vandre. / {* nemlig over Herren, sin konge.}
17 I ga farhã ni maa ra zaari me-a-me, Ni adilitara ra mo no i du beeray.
17I ditt navn skal de fryde sig hele dagen, og ved din rettferdighet blir de ophøiet.
18 Zama nin no ga ti i gaabo darza, ni yaddayaŋo ra no ni g'iri hillo tunandi.
18For du er deres styrkes pryd, og ved din godhet ophøier du vårt horn.
19 Zama iri korayo ya Rabbi wane no, Sanda iri Bonkoono, Israyla wane Hananyankoyo nooya.
19For Herren er vårt skjold, og Israels Hellige vår konge.
20 Waato no ni salaŋ ni ganakoy se bangandi ra ka ne: «Ay na gaakasinay dake bora kaŋ gonda hina din boŋ. Ay na boro fo kaŋ i suuban borey ra beerandi.
20Dengang* talte du i et syn til dine fromme** og sa: Jeg har nedlagt hjelp hos en helt, jeg har ophøiet en ung mann av folket. / {* SLM 89, 4. 5.} / {** Guds folk.}
21 Ay du ay tamo Dawda, ay n'ay ji hananta tuusu a gaa.
21Jeg har funnet David, min tjener, jeg har salvet ham med min hellige olje.
22 A do no ay kamba ga tabbat, ay kamba g'a gaabandi.
22Min hånd skal alltid være med ham, og min arm skal gi ham styrke.
23 Ibare s'a tilasandi a ma nooru nda hari bana, Laala izey mo s'a taabandi.
23Fienden skal ikke plage ham, og den urettferdige skal ikke undertrykke ham.
24 Ay g'a yanjekaarey kar ka zeeri a jine, Ay ma borey kaŋ yaŋ ga konn'a mo kar.
24Men jeg vil sønderknuse hans motstandere for hans åsyn og slå dem som hater ham.
25 Amma ay naanayo d'ay baakasinay suujo ga goro a banda, Ay maa ra mo no a hillo ga beeri.
25Og min trofasthet og min miskunnhet skal være med ham, og i mitt navn skal hans horn ophøies.
26 Ay g'a kambe dake teeko boŋ, A kambe ŋwaaro mo isey boŋ.
26Og jeg vil la ham legge sin hånd på havet og sin høire hånd på elvene.
27 A g'ay ce ka ne: ‹Nin no ga ti ay Baaba, D'ay Irikoyo, d'ay faaba tondi daaro mo.›
27Han skal rope til mig: Du er min far, min Gud og min frelses klippe.
28 Ay mo g'a ciya ay hay-jina, Kaŋ gonda beeray ka bisa i kulu ndunnya bonkooney ra.
28Og jeg vil gjøre ham til den førstefødte, til den høieste blandt kongene på jorden.
29 Ay ga haggoy d'ay baakasinay suujo a do haray hal abada, Ay g'ay alkawlo mo tabbatandi a se.
29Jeg vil bevare min miskunnhet mot ham til evig tid, og min pakt skal stå fast for ham.
30 Ay ga naŋ a banda ma duumi hal abada, A karga mo sanda beene jirbey cine.
30Og jeg vil la hans avkom bli til evig tid og hans trone som himmelens dager.
31 D'a izey fay d'ay asariya, i mana ay ciitey gana mo,
31Dersom hans barn forlater min lov og ikke vandrer i mine bud,
32 D'i n'ay hin sanney daaru, I mana ay lordey haggoy mo,
32dersom de krenker mine forskrifter og ikke holder mine befalinger,
33 Waati din gaa no ay ga kaa i lordi daaruyaŋo gaa da goobu, Ya kaa i taaley gaa mo da barzu.
33da vil jeg hjemsøke deres synd med ris og deres misgjerning med plager.
34 Amma ay s'ay baakasinay suujo hibandi ka kaa a gaa parkatak bo, Ay si fafagay goy te mo ay naanayo ra.
34Men min miskunnhet vil jeg ikke ta fra ham, og min trofasthet skal ikke svikte;
35 Ay s'ay alkawlo feeri, Haŋ kaŋ fun ay me ra mo, ay s'a barmay.
35jeg vil ikke bryte min pakt og ikke forandre hvad som gikk ut fra mine leber.
36 Sorro fo no ay ze ay hananyaŋo boŋ, Ay si tangari Dawda se bo,
36Ett har jeg svoret ved min hellighet, sannelig, for David vil jeg ikke lyve:
37 Nga ga ti: a banda ga tabbat hal abada, A karga mo sanda wayna cine no ay jine.
37Hans avkom skal bli til evig tid, og hans trone som solen for mitt åsyn.
38 A ga sinji sanda hando cine hal abada, Sanda seeda naanaykoy kaŋ go beene batama ra no.» (Wa dangay)
38Som månen skal den stå evindelig, og vidnet i det høie er trofast. Sela.
39 Amma ni wane suubananta, ni n'a furu no, Ni futu a se gumo mo.
39Og du har forkastet og forsmådd, du er blitt harm på din salvede.
40 Ni na alkawlo kaŋ ni sambu ni tamo se fanta, Ni n'a koytara fuula zeeri k'a ziibandi.
40Du har rystet av dig pakten med din tjener, du har vanhelliget hans krone ned i støvet.
41 Ni n'a birni cinarey kulu bagu-bagu, Ni n'a gallo ciya kurmu.
41Du har revet ned alle hans murer, du har lagt hans festninger i grus.
42 Fonda ganakoy kulu go g'a ku, A ciya wowi hari nga gorokasiney se.
42Alle de som går forbi på veien, har plyndret ham; han er blitt til hån for sine naboer.
43 Ni n'a yanjekaarey kambe ŋwaaro tunandi, Ni naŋ a ibarey kulu ma farhã.
43Du har ophøiet hans motstanderes høire hånd, du har gledet alle hans fiender.
44 Oho, ni n'a takuba me kaana bare, Ni man'a gaabandi wongu ra.
44Og du lot hans skarpe sverd vike og lot ham ikke holde stand i striden.
45 Ni n'a darza wi, ni n'a koytaray karga catu ganda.
45Du har gjort ende på hans glans og kastet hans trone i støvet.
46 Ni n'a zankataray jirbey dunguriyandi, Ni n'a daabu nda haawi. (Wa dangay)
46Du har forkortet hans ungdoms dager, du har dekket ham med skam. Sela.
47 Ya Rabbi, kala waatifo? Ni ga soobay ka tugu no hal abada? Waatifo no ni futa kaŋ ga ŋwa sanda danji cine wo ga ban?
47Hvor lenge, Herre, vil du skjule dig evindelig? Hvor lenge skal din harme brenne som ild?
48 Ma fongu kaŋ ay aloomaro si ku, Ma fongu mate kaŋ ni na Adam-izey kulu taka i ga ciya yaamo.
48Kom dog i hu hvor kort mitt liv er, hvor forgjengelige du har skapt alle menneskenes barn!
49 Man bora kaŋ ga funa, a ma jaŋ ka di buuyaŋ? Boro kaŋ ga nga fundo faaba Alaahara kambe, A go no, wala? (Wa dangay)
49Hvem er den mann som lever og ikke ser døden, som frir sin sjel fra dødsrikets vold? Sela.
50 Ya ay Koyo, man ni waato baakasinay suujey, Wo kaŋ yaŋ ni ze d'a Dawda se ni naanayo ra?
50Hvor er, Herre, dine forrige nådegjerninger, som du tilsvor David i din trofasthet?
51 Ya ay Koyo, ma fongu wowey kaŋ ni tamey go ga haŋ, Mate kaŋ cine ay go ga dumi cindey kulu wowey jare ay ganda ra,
51Kom i hu, Herre, dine tjeneres vanære, at jeg må bære alle de mange folk i mitt skjød,
52 Nangey kaŋ ni ibarey na wowey te, ya Rabbi, Nangey kaŋ i na ni wane suubananta ce gurbey wow.
52at dine fiender håner, Herre, at de håner din salvedes fotspor!
53 I ma Rabbi sifa hal abada! Amin! Amin!
53Lovet være Herren til evig tid! Amen, amen.