1 Persiya Bonkoono Sirus jiiri hinzanta ra, i na hay fo bangandi Daniyel se, nga kaŋ se i ga ne Beltesazzar. Haya din binde cimi no, danga wongu bambata no. A na haya bay, a gonda bangando fahama mo.
1I den persiske konungen Kores' tredje regeringsår fick Daniel, som ock kallades Beltesassar, en uppenbarelse; den uppenbarelsen är sanning och bådar stor vedermöda. Och han aktade på uppenbarelsen och lade märke till synen.
2 Jirbey din ra ay Daniyel, ay gonda bine saray jirbi iyye hinza toonante.
2Jag, Daniel, hade då gått sörjande tre veckors tid.
3 Ay mana ŋwaari kaano fo ŋwa. Baa ham wala reyzin* hari mana furo ay me ra. Ay mana ji tuusu baa kayna, kala kaŋ jirbi iyye hinza kubay cap.
3Jag åt ingen smaklig mat, kött och vin kommo icke i min mun, ej heller smorde jag min kropp med olja, förrän de tre veckorna hade gått till ända.
4 Handu sintina, a jirbi waranka cindi taaca ra, ay go isa beero me gaa, danga Hiddekel isa nooya.
4På tjugufjärde dagen i första månaden, när jag var vid stranden av den stora floden, nämligen Hiddekel,
5 Kal ay n'ay boŋ sambu ka guna. Boro fo go no kaŋ na lin taafe faka, a canta go ga haw nda wura hanante, Ufaz wane.
5fick jag, då jag lyfte upp mina ögon, se en man stå där, klädd i linnekläder och omgjordad kring sina länder med ett bälte av guld från Ufas.
6 A gaahamo mo ga hima beril* tondi, a moyduma ga hima beene maliyaŋ, a moy danga yulba danji no, a cey d'a kambey ga hima guuru-say ziirante, a sanno jinda mo ga hima jama jinde.
6Hans kropp var såsom av krysolit hans ansikte liknade en ljungeld hans ögon voro såsom eldbloss, han armar och fötter såsom glänsande koppar; och ljudet av hans tal var såsom ett väldigt dån.
7 Ay Daniyel, ay hinne no ka di bangando din. Zama borey kaŋ go ay banda mana di bangando, amma gaaham jijiriyaŋ n'i di gumo. I zuru mo zama ngey ma tugu se.
7Och jag, Daniel, var den ende som såg synen; de män som voro med mig sågo den icke, men en stor förskräckelse föll över dem, så att de flydde bort och gömde sig.
8 Ay wo binde, i n'ay naŋ ay hinne. Ay di bangandi bambata din. Gaabi fo kulu mana cindi ay gaa, zama ay moyduma alhaalo bare ka hasara ay gaa, ay sinda gaabi kaŋ cindi mo.
8Så blev jag allena kvar, och när jag såg den stora synen, förgick all min kraft; färgen vek bort ifrån mitt ansikte, så att det blev dödsblekt, och jag hade ingen kraft mer kvar.
9 Kulu nda yaadin, ay maa a sanno jinde. Saaya kaŋ ay maa a sanno jinde kala jirbi tiŋo n'ay di, ay go ganda birante, alyanga n'ay di.
9Då hörde jag ljudet av hans tal; och på samma gång jag hörde ljudet av hans tal, där jag låg i vanmakt på mitt ansikte, med ansiktet mot jorden,
10 A go mo, kambe fo n'ay ham. A n'ay tunandi ay kangey d'ay kambe faatey boŋ, ay go ga gasi.
10rörde en hand vid mig och hjälpte mig, så att jag skälvande kunde resa mig på mina knän och händer.
11 A ne ay se: «Ya Daniyel, nin bora kaŋ Irikoy ga ba gumo, kala ni ma faham da sanni kaŋ ay ga ci ni se, ni ma tun ka kay mo zama i n'ay donton ni gaa sohõ.» Saaya kaŋ a na sanni woodin ci ay se mo, ay salle ka kay, ay gaahamo go ga jijiri.
11Sedan sade han till mig: »Daniel, du högt benådade man, giv akt på de ord som jag vill tala till dig, och res dig upp på dina fötter; ty jag har nu blivit sänd till dig.» När han så talade till mig, reste jag mig bävande upp.
12 Saaya din a ne ay se: «Ya Daniyel, ma si humburu bo, zama za waati kaŋ ni na ni laakal daŋ fahamay gaa, kaŋ ni na ni boŋ kaynandi ni Irikoyo jine mo, a maa ni sanno. Ay mo, ni sanno sabbay se no ay kaa.
12Och han sade till mig: »Frukta icke, Daniel, ty redan ifrån första dagen, då när du vände ditt hjärta till att söka förstånd och till att ödmjuka dig inför din Gud, hava dina ord varit hörda; och jag har nu kommit för dina ords skull.
13 Amma Persancey mayraykoyo n'ay yanje jirbi waranka cindi fo, amma Munkayla kaŋ ga ti jine boro beerey ra afo, a kaa ay do da gaakasinay. Ay mo, ay gay noodin Persiya bonkooney banda.
13Fursten för Persiens rike stod mig emot under tjuguen dagar; men då kom Mikael, en av de förnämsta furstarna, mig till hjälp, under det att jag förut hade stått där allena mot Persiens konungar.
14 Sohõ binde ay kaa zama ay ma ni fahamandi nda haŋ kaŋ ga te ni borey se jirbey kaŋ ga kaa ra, zama bangando din goono ga salaŋ no da alwaatey kaŋ go jina.»
14Och nu har jag kommit för att undervisa dig om vad som skall hända ditt folk i kommande dagar; ty också detta är en syn som syftar på framtiden.»
15 Saaya kaŋ a salaŋ ay se sanni woodin yaŋ boŋ, kal ay n'ay moyduma ye ganda ka te sum!
15Under det han så talade till mig, böjde jag mitt ansikte mot jorden och var stum.
16 Kala boro fo go no kaŋ ga hima borey ize, a n'ay me-kuurey ham. Saaya din ay n'ay me feeri ka salaŋ. Ay ne nga kaŋ goono ga kay ay jine din se: «Ya ay koyo, bangando din se no ay zaŋay, bona kaa ay gaa, ay sinda gaabi kaŋ cindi mo.
16Men se, han som var lik en människa rörde vid mina läppar. Då upplät jag min mun och talade och sade till honom som stod framför mig: »Min herre, vid den syn jag såg har jag känt mig gripen av vånda, och jag har ingen kraft mer kvar.
17 Zama mate no ay, koyo bannya, ay ga te ka salaŋ da nin, ay koyo wo? Zama gaaham gaabi kulu mana cindi ay se, fulanzamyaŋ fo mo mana cindi ay se.»
17Huru skulle också min herres tjänare, en sådan som jag, kunna tala med en sådan som min herre är? Jag har nu ingen kraft mer i mig och förmår icke mer att andas.»
18 Noodin koyne, kala boro fo kaŋ ga hima Adam-ize ye ka filla k'ay ham, a n'ay gaabandi mo.
18Då rörde han som såg ut såsom en människa åter vid mig och styrkte mig.
19 A ne: «Ya bora kaŋ Irikoy ga ba gumo, ma si humburu. Baani ma goro ni gaa. Ma te gaabi, oho, ma te gaabi!» Saaya kaŋ a salaŋ ay se din, ay du gaabi, ay ne mo: «Ay koyo ma salaŋ, zama ni n'ay gaabandi.»
19Han sade: »Frukta icke, du högt benådade man; frid vare med dig, var stark, ja, var stark.» När han så talade med mig, kände jag mig styrkt och sade: »Tala, min herre, ty du har nu styrkt mig.»
20 Saaya din a ne: «Ni ga bay haŋ kaŋ se no ay kaa ni do, wala? Day sohõ wo ay goono ga ye ka koy zama ay ma wongu te da Persancey mayraykoyo. D'ay dira mo, a go, Gares mayraykoyo ga kaa.
20Då sade han: »Kan du nu förstå varför jag har kommit till dig? Men jag måste strax vända tillbaka för att strida mot fursten för Persien, och när jag är fri ifrån honom, kommer fursten för Javan.
21 Amma ay ga ci ni se haŋ kaŋ no i hantum cimi hantumo ra. Boro si no mo kaŋ ga kay ay banda woodin yaŋ boŋ, kal araŋ jine bora Munkayla hinne.
21Dock vill jag förkunna för dig vad som är upptecknat i sanningens bok. Och ingen enda står mig bi mot dessa, förutom Mikael, eder furste.