1 I go no, hayey din banda, kal i ne Yusufu se: «Guna, ni baaba sinda baani.» Nga mo na nga ize hinka sambu ka kond'ey nga banda, Manasse da Ifraymu.
1En tid härefter blev det sagt till Josef: »Din fader är nu sjuk.» Då tog han med sig sina båda söner, Manasse och Efraim.
2 I ci Yakuba se ka ne: «Ni izo Yusufu neeya, a goono ga kaa ni do.» Israyla mo te bine-gaabi ka goro dima boŋ.
2Och man berättade för Jakob och sade: »Din son Josef har nu kommit till dig.» Då tog Israel styrka till sig och satte sig upp i sängen.
3 Yakuba ne Yusufu se: «Irikoy, Hina-Kulu-Koyo bangay ay se Luz ra, Kanaana laabo ra, a n'ay albarkandi mo.
3Och Jakob sade till Josef: »Gud den Allsmäktige uppenbarade sig för mig i Lus i Kanaans land och välsignade mig
4 A ne ay se mo: ‹A go, ay ga ni no ize boobo, ay ga naŋ ni ma baa ka tonton, ay ga ni ciya mo dumi jama. Ay ga laabu woone no ni dumo se ni banda, a ma ciya araŋ wane hal abada.›
4och sade till mig: 'Se, jag skall göra dig fruktsam och föröka dig och låta skaror av folk komma av dig, och skall giva åt din säd efter dig detta land till evärdlig besittning.'
5 Sohõ binde, ize hinka wo kaŋ yaŋ i hay ni se Misira laabo ra za ay mana kaa ni do Misira ra, ay wane yaŋ no. Sanda mate kaŋ cine Ruben da Simeyon ya ay wane yaŋ no, yaadin cine mo no Ifraymu da Manasse ga ciya ay wane yaŋ.
5Dina båda söner, som äro födda åt dig i Egyptens land, innan jag kom hit till dig i Egypten, de skola nu vara mina: Efraim och Manasse skola vara mina, likasom Ruben och Simeon.
6 Amma ni hayyaŋ kaŋ ni ga hay i banda, woodin yaŋ ga ti ni wane. I g'i maa ce i nya izey maayey boŋ i tubo ra.
6Men de barn som du har fött efter dem skola vara dina; de skola bära sina bröders namn i dessas arvedel.
7 Amma ay wo, waato kaŋ ay tun Padan-Aram, Rahila bu ay se Kanaana fonda boŋ, diraw kayna ga cindi iri jine hal iri ga to Efrata. Ay mo n'a fiji noodin fonda kaŋ ga koy Efrata boŋ, kaŋ ga ti Baytlahami.»
7Se, när jag kom från Paddan, dog Rakel ifrån mig i Kanaans land, under resan, då det ännu var ett stycke väg fram till Efrat; och jag begrov henne där vid vägen till Efrat.» Stället heter nu Bet-Lehem.
8 Israyla di Yusufu izey ka ne: «Borey wo, mayyaŋ no?»
8Då nu Israel fick se Josefs söner, sade han: »Vilka äro dessa?»
9 Yusufu ne nga baabo se: «Woone yaŋ ay izey kaŋ Irikoy n'ay no neewo yaŋ no.» Israyla ne: «Ay ga ni ŋwaaray, ma kand'ey ay do, ay ma albarka gaara i se.»
9Josef svarade sin fader: »Det är mina söner, som Gud har givit mig här.» Då sade han: »För dem hit till mig, på det att jag må välsigna dem.»
10 Amma Israyla moy ga tin zeenay sabbay se hal a si hin ka di. Yusufu kand'ey a jarga, nga mo n'i sambu, k'i garbey sunsum, k'i ganday.
10Och Israels ögon voro skumma av ålder, så att han icke kunde se. Så förde han dem då fram till honom, och han kysste dem och tog dem i famn.
11 Israyla ne Yusufu se: «Ay mana tammahã hal ay ga di ni moyduma. A go mo, Irikoy naŋ ay di ni izey mo.»
11Och Israel sade till Josef: »Jag hade icke tänkt att jag skulle få se ditt ansikte, men nu har Gud låtit mig se till och med avkomlingar av dig.»
12 Yusufu n'i kaa baabo kangey boŋ. A sombu hala moyduma to ganda.
12Och Josef förde dem bort ifrån hans knän och föll ned till jorden på sitt ansikte.
13 Yusufu n'i boro hinka sambu, Ifraymu a kambe ŋwaaro gaa ka koy Israyla kambe wow gaa haray, Manasse mo a kambe wow gaa ka koy Israyla kambe ŋwaaro gaa haray. A kond'ey a jarga.
13Sedan tog Josef dem båda vid handen, Efraim i sin högra hand, till vänster framför Israel, och Manasse i sin vänstra hand, till höger framför Israel, och förde dem så fram till honom.
14 Israyla mo na nga kambe ŋwaaro salle, a n'a dake Ifraymu boŋo boŋ, nga kaŋ ga ti ikayna, a kambe wow mo, a n'a dake Manasse boŋo boŋ. A laakalo boŋ mo no a na nga kambey dake yaadin cine, zama Manasse ga ti hay-jina.
14Men Israel räckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud, fastän han var den yngre, och sin vänstra hand på Manasses huvud; han lade alltså sina händer korsvis, ty Manasse var den förstfödde.
15 A na albarka gaara mo Yusufu se ka ne: «Irikoyo kaŋ jine ay kaayey Ibrahim da Isaka dira, Irikoyo kaŋ n'ay haggoy ay fundi jirbey kulu ra hala hunkuna,
15Och han välsignade Josef och sade: »Den Gud inför vilken mina fäder, Abraham och Isak, hava vandrat, den Gud som har varit min herde från min födelse ända till denna dag,
16 Malayka kaŋ n'ay fansa laala kulu gaa, a ma albarka daŋ arwasey wo gaa. I m'ay maa ci i boŋ, d'ay kaayey maayey, kaŋ ga ti Ibrahim da Isaka. I ma beeri hal i ma ciya jama ndunnya bindo ra.»
16den ängel som har förlossat mig från allt ont, han välsigne dessa barn; och må de uppkallas efter mitt och mina fäders, Abrahams och Isaks, namn, och må de föröka sig och bliva talrika på jorden.»
17 Amma waato kaŋ Yusufu di nga baabo na nga kambe ŋwaaro dake Ifraymu boŋ, woodin mana kaan a se. Kal a na nga baabo kamba di, zama nga m'a ganandi Ifraymu boŋ k'a ye Manasse boŋ.
17Men när Josef såg att hans fader lade sin högra hand på Efraims huvud, misshagade detta honom, och han fattade sin faders hand och ville flytta den från Efraims huvud på Manasses huvud.
18 Yusufu ne nga baabo se: «Manti yaadin no, ya ay baaba, zama woone ga ti hay-jina. Kala ni ma ni kambe ŋwaaro dake a boŋ.»
18Och Josef sade till sin fader: »Icke så, min fader; denne är den förstfödde, lägg din högra hand på hans huvud.»
19 Amma a baabo wangu. A ne: «Ay bay, ay izo, ay bay. Nga mo ga ciya kunda, a ga beeri mo. Amma a kayno ga beeri ka bis'a. A izey mo ga ciya kunda jama.»
19Men hans fader ville icke; han sade: »Jag vet det, min son, jag vet det; också av honom skall ett folk komma, också han skall bliva stor; men hans yngre broder skall dock bliva större än han, och hans avkomma skall bliva ett talrikt folk.»
20 A na albarka gaara i se zaaro din ra ka ne: «Araŋ do no Israyla ga albarka daŋ ka ne: ‹Irikoy ma ni ciya Ifraymu nda Manasse cine.› » A na Ifraymu gaabandi mo ka bisa Manasse.
20Så välsignade han dem på den dagen och sade: »Med ditt namn skall Israel välsigna, så att man skall säga: Gud göre dig lik Efraim och Manasse.» Så satte han Efraim framför Manasse.
21 Israyla ne Yusufu se: «Guna, ay ga bu. Amma Irikoy ga goro araŋ banda. A ga ye ka konda araŋ mo hal araŋ kaayey laabo ra.
21Och Israel sade till Josef: »Se, jag dör; men Gud skall vara med eder och föra eder tillbaka till edra fäders land.
22 Koyne, ay na ni no baa fo ka bisa ni nya-izey waney, baa kaŋ ay ta Amorancey kambe ra d'ay takuba d'ay birawo mo.»
22Och utöver vad jag giver dina bröder giver jag dig en särskild höjdsträcka som jag med mitt svärd och min båge har tagit från amoréerna.»