¹ Kaari ay! Zama ay ciya sanda boro kaŋ go ga kaydiya nafa margu-margu, Sanda reyzin* heemar nafa koobuko cine. Reyzin* fafa si no koyne kaŋ i ga haŋ, Jeejay boŋ-jina si no mo kaŋ ay bina ga laami.

¹Ve mig! Det är mig, såsom när frukten är insamlad om sommaren, eller såsom när efterskörden efter vinbärgningen är slut och ingen druvklase mer finnes att äta, intet förstlingsfikon av dem jag hade haft lust till.

² Irikoy ganako ban laabo ra, Adilante* si no borey game ra. I goono ga lamba zama ngey ma kuri mun, I afo kulu ga nga nya-izo hirri da taaru.

²De fromma äro försvunna ur landet, och ingen redlig man finnes bland människorna. Alla ligga de på lur efter blod; envar vill fånga den andre i sitt nät.

³ I kambey ga kaan laala teeyaŋ gaa. Koy-ize ga me-daabu ceeci, Alkaali mo go soolante nga m'a ta se. Boro beeri goono ga zamba miila salaŋ. Yaadin cine no i goono ga te me fo ngey da care game ra.

³Till att främja det onda äro deras händer redo: fursten begär gåvor, och domaren står efter vinning; den mäktige kräver öppet vad honom lyster; så bedriva de vrånghet.

⁴ I ra boro hanna kaŋ bisa i kulu din, Nga da karji no ga saba. Boro kaŋ bisa i kulu adilitara jaase karji kali laalayaŋ. Ni alhakko zaaro, Zaari kaŋ ni batukoy ga kaa, a ga kaa. Sohõ i kankamo to.

⁴Den bäste ibland dem är såsom ett törnsnår, den redligaste värre än en taggig häck. Men när dina siares dag är inne, ja, när hemsökelsen når dig, då skall bestörtning komma ibland dem.

⁵ Wa si naanay gorokasin gaa, Araŋ ma si de araŋ coro gaa mo. Ma ni bumbo meyo haggoy ni ma si ci waybora kaŋ ga kani ni gande ra din se.

⁵Man får icke tro på någon vän, icke lita på någon förtrogen; för henne som vilar i din famn måste du vakta din muns dörrar.

⁶ Zama ize aru ga donda nga baaba, Ize way mo ga ture nga nya gaa, Ize aru wande ga ture nga anzuray waybora gaa. Boro windi borey no ga ciya boro se ibarey.

⁶Ty sonen föraktar sin fader, dottern sätter sig upp mot sin moder, sonhustrun mot sin svärmoder, och envar har sitt eget husfolk till fiender.

⁷ Amma ay ya, Rabbi se no ay ga hangan. Ay ga Irikoy ay Faabakwa batu, Ay Irikoyo ga maa ay se mo.

⁷Men jag vill skåda efter HERREN, jag vill hoppas på min frälsnings Gud; min Gud skall höra mig.

⁸ Ya ay ibara, ma si farhã ay boŋ. Baa ay kaŋ, ay ga ye ka tun koyne. Baa ay goro kubay ra, Rabbi ga ciya ay se kaari.

⁸Glädjens icke över mig, I mina fiender. Om jag än har fallit, skall jag dock stå upp igen; om jag än sitter i mörkret, är dock HERREN mitt ljus.

⁹ Ay ga suuru nda Rabbi dukuro, Zama ay na zunubi te a se, Hal a ma kaa ka faasa ay se, Ka cimi ciiti te ay se mo. A g'ay fattandi kaari do haray, Ay g'a adilitara guna mo.

⁹Eftersom jag har syndat mot HERREN, vill jag bära hans vrede, till dess att han utför min sak och skaffar mig rätt, till dess att han för mig ut i ljuset, så att jag med lust får se på hans rättfärdighet.

¹⁰ Waato din gaa ay ibara ga di. Waybora kaŋ ne ay se: «Man no Rabbi ni Irikoyo go?» A ga haaw mo. Oho, ay ga mo daaru k'a guna, Sahãadin i g'a taamu-taamu sanda fonda ra potor-potor cine.

¹⁰När mina fiender se det, skola de höljas med skam, desamma som säga till mig: »Var är nu HERREN, din Gud?» Mina ögon skola se med lust på dem; ty då skola de bliva nedtrampade såsom orenlighet på gatan.

¹¹ Ni birni cinaro cinayaŋ zaaro ga kaa! Zaari woodin ra i ga ni hirro sosorandi ka kond'a nangu mooro.

¹¹En dag skall komma, då dina murar skola byggas upp; på den dagen skola dina gränser sträcka sig vida.

¹² Zaari woodin ra i ga kaa ni do ka fun Assiriya do haray da Misira birney do haray, Za Misira gaa kal a ma koy Ufratis isa gaa, Za teeku fo gaa kala teeku fa gaa koyne, Za tondi kuuko gaa kala tondi kuuku fa gaa.

¹²På den dagen skall man komma till dig både från Assur och från Egyptens städer, ja från Egypten och ända ifrån floden, och från hav till hav, och från berg till berg.

¹³ Kulu nda yaadin laabo ga ciya kurmu borey kaŋ goono ga goro a ra yaŋ din sabbay se, I goyey banando sabbay se mo.

¹³Men eljest skall jorden bliva en ödemark för sina inbyggares skull; det skall vara deras gärningars frukt.

¹⁴ Ma ni borey kuru nda ni kuray goobo. Ni kuro kaŋ ni tubu, Ngey kaŋ yaŋ goono ga goro nda faaji saaji tuuri zugey ra Karmel bindo ra, I ma kuru Basan da Jileyad ra sanda waato jirbey cine.

¹⁴Vakta med din stav ditt folk, din arvedels hjord, så att den får hava sin avskilda boning i skogen på Karmel; låt den gå i bet i Basan och i Gilead, likasom under forna dagar.

¹⁵ Ay ga dambara hariyaŋ cabe ni se, Sanda jirbey kaŋ ni fun Misira laabo ra din cine.

¹⁵Ja, likasom i de dagar då du drog ut ur Egyptens land skall jag låta dem se underbara ting.

¹⁶ Dumi cindey ga di, Haawi g'i di mo baa kaŋ i gonda hina. I ga kambe daŋ ngey meyey gaa, i hangey mo ga lutu.

¹⁶Hedningarna skola se det och komma på skam med all sin makt. De skola nödgas lägga handen på munnen, deras öron skola vara bedövade.

¹⁷ I ga kusa loogu sanda gondi cine, Sanda ganda fanakey cine, I ga fatta ngey guusey ra nda jijiriyaŋ. I ga kaa Rabbi iri Irikoyo do da humburkumay, I ga humburu nin mo.

¹⁷De skola slicka stoftet såsom ormar; lika maskar som kräla på jorden skola de med bävan övergiva sina borgar. Med förskräckelse skola de söka HERREN, vår Gud; Ja, för dig skola de frukta.

¹⁸ May no ga ti Irikoy sanda ni cine, Kaŋ ga zunubi yaafa, Nga kaŋ na nga wane jama kaŋ cindi yaŋ din murteyaŋo daabu? A si nga futa gaay hal abada bo, Zama a ga maa suuji kaani.

¹⁸Vem är en sådan Gud som du? -- du som förlåter kvarlevan av din arvedel dess missgärning och tillgiver den dess överträdelse, du som icke behåller vrede evinnerligen, ty du har lust till nåd,

¹⁹ A ga ye ka bare ka bakar iri se. A g'iri taaley taamu nga cey cire, Daahir ni g'i zunubey kulu furu teeku guusuyaŋey ra.

¹⁹och du skall åter förbarma dig över oss och trampa våra missgärningar under fötterna. Ja, du skall kasta alla deras synder i havets djup.

²⁰ Ni ga cimi toonandi Yakuba se, Suuji mo Ibrahim se, Haŋ kaŋ ni ze d'a iri kaayey se din za doŋ zamaney ra.

²⁰Du skall bevisa trofasthet mot Jakob och nåd mot Abraham, såsom du med ed har lovat våra fäder i forntidens dagar.